Vildvuxet - Med smak för naturen!

Vildvuxet - Mat och huskurer från naturen

- Med smak för det nyttiga vilda!

Lisen Sundgren
Vildvuxet - Mat och huskurer från naturen
Illustrationer: Nadia Nörbom
ISBN: 9789174246612
Bonnier Fakta

Naturen är beroendeframkallande. Att vistas i naturen kan leda till att blodtrycket sjunker, att andhämtningen blir djupare, att hjärnan fungerar bättre och att stressen byts ut mot en känsla av välbefinnande. Några minuter om dagen räcker för att du ska bli fast i detta euforiska rus, och för att du ska må bättre. Människor har alltid samlat växter i naturen. Sedan kom odlingsvurmen. Under bronsåldern odlade man sådant som vi idag rensar bort ur rabatterna, som till exempel pilört och svinmålla.

Nyttigt naturberoende

Lisen Sundgren fastnade i nyttigt naturberoende i tidig ålder - tack vare en entusiastisk morfar, som växte upp på den tiden då artkunskap var en obligatorisk del av skolundervisningen. Barnen skickades ut i naturen för att samla vilda växer som de senare fick pressa och klistra upp på pappersark. På pappret skrev de sedan dit det vetenskapliga namnet och fyndplatsen.

När Lisen var på morfars sommarställe i Småland fick barnen inte plocka vilda växer - de skulle få stå kvar och fröa av sig. Hänsyn skulle tas till blommornas fortplantning och till pollinerande insekters överlevnad. Under blomstervandringar med morfar lärdes namnen på blommorna - och ett livslångt förhållande till vilda växter, och kunskap om vad de har att ge, grundlades.

250 ätliga växter

I boken Vildvuxet introduceras toppen på isberget - en del av den kunskap som finns om nyttiga vilda växter. 95 av de ungefär 250 ätliga vilda växterna som finns i Sverige presenteras. Alla med detaljerade akvareller av Nadia Nörbom.

En del växter är mer kända än andra för sin nyttighet. Brännässlor plockades t.ex. i Astrid Lindgrens barnbok Rasmus på luffen för att koka nyttig nässelgröt till hönsen (det gjorde man förr i tiden i Småland). Lättare (och mindre brännande) att plocka är pilört. Ett gastronomiskt stenålderstips är pilörtsgröt. Under järnåldern och bronsåldern lär pilört ha odlats som föda, och man åt både frön och blad. Idag räknas pilört som ogräs, men växten är inte mindre nyttig för den skull (och den är mycket lättodlad). Höns och fasaner gillar också pilört. Bladen kan kokas som spenat, stekas i smör eller blandas i gröna smoothies. Gröt kokas på lika delar vatten och frön. Frön kan också användas i frökex och granola. 

Trendiga tips från medeltiden

Ängssyra är känd som "Nordens citron". Pepparroten har fantastiska rötter. Ramslöken har seglat upp som en superstjärna inom gastronomin. Kärleksört har både goda, späda blad och ätliga rötter. Skogslind har använts som medicin och smaksättare ända sedan medeltiden.

Ett mycket viktigt stycke i boken är det om etisk skörd - ramslökens popularitet har gjort att folk ger sig ut på jakt, plockar rubb och stubb (även rötterna) och året efter är ramslöken ett minne blott. Man måste ge växter en chans att överleva - precis som Lisens morfar påpekade, när hon inte fick plocka blombuketter på sommarstället. 

Receptsamling och historiska tips

Boken avslutas med en mängd recept - allt från snacks, kex och vild pesto till pannacotta och smoothies. Mjöd på vilda växter har gjorts åtminstone sedan vikingatiden. Badsalt med vilda blommor är en billig lyx, liksom hemgjorda krämer.

Akvarellerna gör boken till en sällsynt skönhetsupplevelse och det är intressant att lära sig om så många växter, vad de använts till genom tiderna, och vad de kan användas till idag.
En innovativ och informativ bok som gör att det kliar i de gröna fingrarna.

Belinda Graham