Mystiska skolan - Spöket i biblioteket

Mystiska skolan - Spöket i biblioteket

- Tiden står stilla när du läser en bra bok!

Katarina Genar

Mystiska skolan - Spöket i biblioteket

Illustrationer: Alexander Jansson

ISBN: 9789163892691

Bonnier Carlsen

Det knirrar och knarrar och knakar. Det tisslas och tasslas och viskas. Det smygs och det smusslas. 

Greta berättar att vuxna säger att gamla hus alltid är fulla av mystiska, oförklarliga ljud. Men Greta vet att det spökar i hennes skola, Mystiska skolan. Det har Greta inget emot, hon har ett öppet sinne och har träffat många snälla spöken under sina skoldagar och Greta älskar sin gåtfulla gamla skola.

Ett spöke som gillar att läsa

Spöket i biblioteket är den första kapitelboken i Katarina Genars mysrys serie Mystiska skolan. De unga läsarna kan utvecklas och gå vidare med sina favoritkaraktärer och få nya Mystiska skolan äventyr med mer text - samtidigt kan de ju gärna gå tillbaka till "Lätt och läskigt" serien när de vill. För alla äventyren är helt fristående. Och man behöver inte vara så noga med gränser, när man ska läsa bilderböcker och när man ska gå över till kapitelböcker. Bra bilderböcker kan man läsa hela livet!


Svartvit spänning med tidsresor

I den nya kapitelboken är illustrationerna i svartvitt - först saknar man de färgsprakande, generösa uppslagen från "Lätt och läskigt" serien, sedan börjar man tycka att det passar mycket bra med svartvita illustrationer, speciellt när det handlar om livet förr i tiden och foton från svunna tider. (Alla som sett gamla filmer vet ju att livet var svartvitt förr i tiden!)

Många ljud beskrivs i boken och visar på en stor lyhördhet för hur man framkallar spänning med hjälp av ljudeffekter. Det brukar ofta sägas att ordkonstnärer kan konsten att framkalla rätt bilder i huvudet på en läsare, men att också få till rätt ljudbild höjer berättelsen till nya nivåer.

Finns det en naturlig förklaring?

Greta och Malte är bästa vänner, de tycker så mycket om sin ovanliga skola, och de är lika glada varenda gång de har turen att träffa ett spöke. Det är nästan så att man tycker lite synd om Sally, som alltid går precis innan spöket visar sig! Och som förleds att tro att allt har en naturlig förklaring.

Spöket i biblioteket är en ovanlig spökhistoria, inte för att det finns alternativa realistiska förklaringar till en hel del fenomen (som att temperaturen sjunker), utan för att det egentligen inte är ett tvättäkta spöke som Greta och Malte träffar i den här boken utan istället en tidsresenär!

Kan man skicka ostbågar tillbaka i tiden?

Det där förklarar ju en hel del, då är det ju inte så konstigt att det vimlar av "spöken" i Mystiska skolan - Mystiska skolan kanske inte är en spökmagnet trots allt, utan en tidsreseportal? Tänk om Greta skulle kunna resa i tiden och ta med sig smågodis och ostbågar till forna tiders fattighjon som inte hade råd med någon annan matsäck än en kålrova!

Det här är inte bara en spännande mysrysare, utan också en mycket rolig bok! Ett extra plus för att den framstående forskaren som skrivit den åtråvärda boken om tidsresor är en kvinna. Det fanns kvinnliga forskare även förr i tiden, men det är inte ofta de framhålls!

Läs även: Mystiska skolan sprider magisk läsglädje bland de yngsta

http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-5/ovrigt-kat-10/20863-mystiska-skolan-sprider-magisk-lasgladje-bland-de-yngsta

Belinda Graham

Italienska nätter av Katherine Webb

Italienska nätter
- Politik och passion i Apulien

Katherine Webb

Italienska nätter

Översättning: Annika Sundberg

Originaltitel: The Night Falling

ISBN: 9789175454405

Historiska Media

Politik, passion och mörka familjehemligheter!

Engelska författare - och läsare - har en lång kärlekshistoria till landet Italien. Från E.M. Forsters vackra A Room with a View till den nya, romantiska Miss You av Kate Eberlen. Konst, glass och kärlek - Italien har allt!

Publikfavorit i ny miljö

Katherine Webb har tidigare levererat prisade romaner som utspelar sig i England och USA. Den här gången har Webb åkt till Italien för att göra noggrann research för sin nya roman, The Night Falling, som på svenska fått titeln Italienska nätter.

Det här är så långt från A Room with a View och Miss You som man kan komma. Här är det inte det vackra turistparadiset som leder till Stendhals syndrom som skildras. Katherine Webb har valt att låta sin nya roman utspela sig i Apulien och hon granskar hur fascismen kommer till makten.
Skildringen är rå, skitig och brutal. Verkliga namn och händelser finns med och blandas med de fiktiva personerna. 

Fascisternas väg mot makten

Gioia del Colle, som figurerar i boken, är en verklig stad. Katherine Webb har utforskat staden och det omgivande landskapet på plats och detta märks, det finns gott om lokalfärg i boken. Händelserna i boken utspelar sig mot en verklig historisk bakgrund. I september 1921 blev socialistledaren Giuseppe di Vagno lönnmördad medan han höll tal i Mola di Bari. Under 1922 års första månader hade de framsteg som böndernas fackföreningar och den lokala socialistiska ledningen kämpat sig till under två år nästan helt omintetgjorts av den växande fascismen och dess bruk av våld och skrämselmetoder för att försvaga motståndarna. Detta kulminerade i den fascistiska marschen mot Rom och inledningen på Benito Mussolinis diktatur i oktober 1922.

Clare - en aningslös huvudperson

Det här har romanens huvudperson, Clare Kingsley, så klart ingen aning om, boken inleds under sommaren 1921. Clare är ung och osäker och verkar vara van att ta order från sin man Boyd, som är mycket äldre än hon. Clare hade sett fram emot att ha en lugn och skön sommar hemma i England, slippa Boyd och hans underliga humör, och bara ha sin styvson Pip som sällskap. Pip och Clare kommer bra överens och de är mer jämspelta och jämnåriga än Clare och Boyd. Boyd jobbar med ett arkitektuppdrag för en rik man, Leandro Cardetta, som har beordrat Boyd att ta dit sin hustru - och när hon väl är där förbjuds hon att åka hem igen. Vad denne Leandro Cardetta har för hållhake på Boyd kan Clare inte räkna ut. Men Boyd verkar vara rädd, mycket rädd, och hans humör är ännu underligare än vanligt.

Var finns den vanliga medelklassen?

Clare vantrivs och vill åka hem - till England, där saker är organiserade och ordentliga. Apulien är som en krigszon, men det är ett krig utan nationer, regler eller kodex. Man läser mellan raderna att Clare är uppväxt som relativt fattig medelklass, men i det Italien hon befinner sig i ser hon ingen medelklass alls - hon ser extremt fattiga och enormt rika personer. Ingenting är "lagom". Total laglöshet verkar råda och situationen gör henne illa till mods. Och inte blir det bättre när Cardetta försöker förklara hur det ligger till.

"Det här är inte England, mrs Kingsley, det här är inte ens Italien. Det här är Apulien. Fascistpartiets lokala avdelning grundades så sent som i juni av medlemmar i polisstyrkan."
"Menar ni ... att de får bete sig som de vill? Att de har officiellt godkännande, att de har lagen på sin sida?"
"Nej. De har inofficiellt godkännande och pengarna på sin sida. Det är väldigt mycket viktigare här nere."

Den stora passionen

I Italien blir både Clare och Pip förälskade. I Pips fall är det ensidigt, han blir förälskad och utnyttjad, men Clares kärlek är äkta och besvarad. Clare möter den stora passionen i Ettore, en fattig, politiskt aktiv arbetare, som involverar Clare i sitt politiska arbete. Ettore råkar vara systerson till Leandro Cardetta. Det är stor skillnad på de båda männens status och livsstandard. Hur har egentligen Leandro Cardetta tjänat sina pengar?

De mest osympatiska karaktärerna är dock inte de rika jordägarna, som Cardetta, även om Cardetta har fått sin beskärda del av motbjudande personlighetsdrag. De värsta personerna är de som arbetar för jordägarna, förmännen som driver arbetarna som slavar och njuter av det. Sadism maskerad som politik med hjälp av fascismen. Man tänker direkt på den otäcke Attila Mellanchini, som spelades av Donald Sutherland i Bernardo Bertoluccis film 1900.

Ett myllrande persongalleri

Katherine Webb bygger upp ett myllrande rikt persongalleri av minnesvärda karaktärer. 

Romanen är dels en "coming of age story" där Clare väcks till liv och slutar vara osäker och blyg, dels en intrikat deckare, som så många av Webbs tidigare romaner, där mörka familjehemligheter ligger och pyr, tills de slutligen flammar upp lagom till "la grande finale".

Katherine Webb

Det här är en ovanlig historisk roman. I en tid när många historiska romaner fokuserar på det romantiska och det trivsamma, eller det hjältemodiga och storslagna, tar Katherine Webb upp fascismens födelse. Det här är så långt från trivsam mysläsning man kan komma, och romanen skildrar inte heller en tid och en plats där det finns några stora, lyckade hjältedåd.

Katherine Webb kommer till Sverige

Italienska nätter är nominerad till det priset Årets roman, ett pris som röstas fram av läsarna. Katherine Webb är en stor läsarfavorit och denna vecka, onsdagen den 31 maj, gästar hon Sverige. Har du vägarna förbi Göteborg, passa då på att se Katherine Webb live och hör henne berätta om hur hon får inspiration till sina bästsäljande historiska romaner.

Belinda Graham

Orkidéer i Europa - Vilda, vackra & väna

Orkidéer i Europa - Vilda, vackra & väna
- Väl värda att värna om!


Bo Mossberg & Henrik Aerenlund Pedersen
Orkidéer i Europa - Vilda, vackra & väna
Översättning: Marie Widén & Lennart Engstrand
Illustrationer: Bo Mossberg
ISBN: 9789174240603
Bonnier Fakta


Kärt är att råka dig, nattviol,
där blek du står ibland gräsen
och suckar ut efter sjunken sol
din doft, ditt innersta väsen.

- "Kärt är att råka dig, nattviol" ur Sånger och visor,1887.

Få blommor är så älskade och omskrivna som orkidén. Den kan vara storslagen i form och färgprakt eller skir och anspråkslös. 

Kärt är att råka dig, sparrissläkting!

Orkidéer är faktiskt avlägset släkt med sparrisen, båda tillhör ordningen Sparrisordningen, Asparagales. De uppstod under sen kritaperiod, slutet av de stora dinosauriernas tidsålder.

Familjen orkidéer är en av jordens artrikaste, med nästan 800 släkten och omkring 30 000 arter. I Sverige finns det 44 arter fördelade på 23 släkten och alla svenska orkidéer är fridlysta i hela landet.

Orkidéer dyker upp i matlagning, i medicin, som symboler, som nationalblomma, som landskapsblomma, i konst och i dikter. I Kina har orkidéer använts i medicinen sedan 2800 f. Kr. 

Den tidigaste bilden av orkidéer i Europa

Orkidéer som växer vid medelhavet finns avbildade på Ara Pacis i Rom, och detta är den tidigaste bilden vi har av orkidéer i europeisk konst.

När det gäller dagens konstnärer är Bo Mossberg den som man förknippar med orkidéer. När praktverket Orkidéer i Europa kommer ut, med akvareller av Bo Mossberg, är detta ett gigantiskt arbete - alla europeiska arter finns avbildade och de miljöer som de växer i.För författaren Henrik Aerenlund Pedersen blev det en dröm som gick i uppfyllelse när han fick samarbeta med Bo Mossberg, som han beundrat mycket längre. Förordet till verket är skrivet av  Phillip Cribb från Royal Botanic Gardens, Kew.

Det är intressant att ha hela Europa som grepp när det gäller orkidéer - en sällsynt art i Sverige kan vara vanligare någon annanstans i Europa. Som brunkullan, Jämtlands landskapsblomma. I Alperna är blomman vanligare och kallas "Chokoladenblümchen". Den är mycket populär bland insekterna och luktar svagt av vanilj. Vanilj är för övrigt också en medlem av orkidésläktet (tänk på detta nästa gång du njuter av en vaniljglass i sommar!) 

Ett livsomvälvande besök på Öland

Författaren Henrik Aerenlund Pedersen fastnade för orkidéer under ett besök på Öland - med Dansk Ornitologisk förening, 1980. Skönheten hos orkidéerna Adam och Eva och Sankt Pers nycklar var överväldigande. De andra spanade i skyn efter fåglar, Henrik låg på marken och letade hänfört efter "nycklar".

De orkidéböcker som har illustrerats av Bo Mossberg införskaffades omgående. Över tre decennier efter att Henrik först beundrat Bo Mossbergs verk samarbetar Henrik med Bo om detta praktverk. "När jag fick Bos erbjudande att sätta ihop texterna till denna bok, var det som en dröm som gick i uppfyllelse - mer än 35 år efter det att jag först fick möjligheten att beundra hans förstklassiga arbeten."

Hur många gånger händer det att din idol kontaktar dig om ett samarbete? Ett sådant guldtillfälle får inte missas!

Eftersom orkidéer är fridlysta i Sverige (och i många andra länder) har Bo Mossberg tillbringat många timmar liggande på mage - han målar sina orkidéporträtt på plats (man kan ju inte plocka eller flytta på en orkidé, den får inte störas).

Uppslaget om dvärgyxne innehåller en akvarell med Bo Mossberg som målar just dvärgyxne liggande på mage i Härjedalen, Sverige, med de norrländska fjällen som bakgrund.

Luriga orkidéer tar till olika knep

Det är stor variation mellan orkidéerna och alla har olika knep för att locka pollinatörer. Guckoskon är en smart fälla. Skogsliljorna härmas och låtsas vara blåklockor för att locka till sig bin. Skogsliljor är egentligen betydligt rödare än blåklockor, men bin ser inte färger på samma sätt som människor. Dvärgyxne lockar till sig myror som pollinatörer, vilket är mycket sällsynt, inte bara hos orkidéer utan hos växter i allmänhet. Brunkulla och rödkulla kan klona sig själva och framställa exakta kopior av moderplantan utan någon hjälp utifrån. Bollyxne finns aldrig under 500 meters höjd. Den producerar ingen nektar alls utan lockar till sig pollinatörer genom bedrägeri - flugor, fjärilar, bin, skalbaggar och så vidare. Många orkidéer verkar samarbeta med svampar. Det är spännande att läsa om "orkidéernas hemliga liv" - men även om orkidéer funnits på Jorden mycket längre än människan så finns det fortfarande många hemligheter kvar att upptäcka. 

En konstnärlig skönhetsupplevelse med 200 arter

Boken presenterar drygt 200 arter och underarter ordnade i 33 orkidésläkten. Boken inleds med två kapitel om systematik och var och hur orkidéer växer, och avslutas med matnyttiga råd om hur man ska identifiera orkidéer när man befinner sig ute i naturen. Orkidéer i Europa kan användas som en praktisk fälthandbok och de vackra, detaljrika akvarellerna och utformningen gör den även till en vacker konstbok.

Det här är säkerligen en bok som kommer att bredda förståelsen för våra inhemska orkidéer hos personer som redan fastnat för denna gåtfulla blomsterfamilj, och som även kommer att inspirera en ny generation att älska orkidéer - vilket behövs, för fridlysta växer behöver all hjälp de kan få. Bland annat med att bevara de miljöer de lever i.

Orkidéer i Europa utkommer under 2017 även i Danmark, Frankrike, Holland, Storbritannien och Tyskland.

Belinda Graham

Trädgårdslycka - En blommig bokkram från Hannu Sarenström

Trädgårdslycka 
- En blommig bokkram från Hannu Sarenström

Hannu Sarenström
Trädgårdslycka
Foto: Hannu Sarenström
ISBN: 9789113074863
Förlag: Norstedts

"Min trädgårdsdröm innehåller torparromantik och impressionistisk blomning. Jag vill att det ska vara ljuvt från tidig vår till sen höst och när jag till slut stänger dörren vill jag att mitt sinne ska vara fyllt av upplevelser som håller mig vid liv över vintern. För mig är trädgården som allra bäst om den tar tag i mig när jag kliver in genom grinden och ger mig en blomstrande kram."

- Hannu Sarenström i boken Trädgårdslycka. 

Öppna trädgårdar och blommiga kramar

Trädgårdar uppmuntrar till vila, avkoppling, lek, kreativitet, gemenskap, fikamys, "bara vara stunder" och stilla meditation i ensamhet ... ja, och ogräsrensning. I alla fall så pass mycket att blommorna får plats att växa utan att bli kvävda. En trädgård är så mycket och kan vara så mycket. Den blomstrande kramen som Hannu Sarenström skriver om är en bra metafor.

Trädgårdsgemenskapen bland alla som älskar trädgårdar - vare sig du har en trädgård som är så stor som ett frimärke eller en trädgård som är ännu större än Hannus - är också något mysigt. Som en blommig kram. Man pratar växter, byter växter, tipsar varandra, besöker varandras trädgårdar ... fenomenet "open gardens" är vanligt i England och det har spritt sig även till Sverige. Som i den nya satsningen "Tusen trädgårdar". Många vill besöka "privata trädgårdar" och ofta är vanliga trädgårdar mycket mysigare och mer inspirerande än de stora trädgårdar och parkliknande landskap som vanligtvis är öppna för besökare. Sådana som man vet underhålls av massor av personal.

Respektera andras trädgårdsdrömmar

När man besöker en privat trädgård ska man tänka på att vara artig. Det här är en annan persons hem, en annan persons dröm, en annan persons blommiga kram. Hannu skriver att han aldrig skulle ge sig på att kritisera en annan persons trädgård som han besöker, så gör man bara inte. Trädgårdsälskare ska ju vara ett trevligt folk. Men alla följer inte samma kodex. Det finns till och med de som har fräckheten att besöka Hannus trädgård och högljutt kritisera den. Inför själva värden! Så man får vara beredd på att inte bara få rosor om man öppnar sin trädgård för andra - hur många rosor som än växer i själva trädgården.

"Vad gör man? Det är bara att rycka på axlarna och skaka av sig kommentarerna. ... För några är trädgård en fråga om liv och död medan andra utformar sin som det faller sig. När jag besöker en trädgård skulle jag aldrig fälla en negativ kommentar, aldrig heller på olika sociala forum. Vitsen med att besöka en privatträdgård är privilegiet att få komma in i en sluten värld, att läsa och tolka dess yttringar. Känna lusten som finns där, även om den inte påminner om min och kanske inte tilltalar mig heller. Jag har varit i många sådana trädgårdar och en del av dem har nästan gjort mig nervös. Men det handlar inte om vad jag tycker. Jag har fått komma in i en annan människas drömvärld och vem skulle jag vara om jag klagade på den?"

Körsbärstid och trädgårdsrunda i Kinnekulle

Hannus egen trädgård är öppen för besökare flera gånger under säsongen, som alltid börjar med Vårrundan under den första helgen i maj. Tusentals körsbärsträd blommar då i Kinnekulle. Tre gånger till under säsongen öppnar trädgårdar i Hannus hemtrakter, för alla entusiaster vet ju att det räcker inte med att besöka en älskad trädgård en gång. Trädgårdar förändras ständigt under säsongen.

Boken Trädgårdslycka handlar mycket om lycka, men också om trädgårdens olika bedrövelser (mer än att få ogina gäster på trädgårdsrundan) och Hannu delar med sig av både sin egen och andras trädgårdar.

Här finns det inget som är "rätt" med trädgårdar. Olika personer är olika. Dessutom finns det olika villkor för trädgårdsskapande, beroende på var man bor. Någon har skapat en vildvuxen trädgård som övergår i skog, där det bara finns ett blått keramikklot som tronar som ett ensamt jätteblåbär i skogen. Det är så kul gjort och man ska inte komma med nedsättande kommentarer om att blå keramik, enligt moderiktiga trendnissar, är helt ute och bara hör 1990-talet till.

Det blir aldrig så vackert på riktigt

Dessutom bjuder Hannu frikostigt på tips och trix från alla sina trädgårdar. Inte bara den som hör till hans egen bostad. Hannu har varit med och skapat många olika trädgårdar i Sveriges avlånga land, som till exempel Växtrum i Lerum - mycket inspirerande läsning om vad som kan åstadkommas när ett gäng entusiaster arbetar tillsammans för att åstadkomma en offentlig trädgård.

Ett favoritkapitel i boken har rubriken "Det blir aldrig så vackert på riktigt" och där avslöjar Hannu medvetet hur mycket "fusk" som förekommer för att fixa den perfekta utställningsträdgården.
Som borde åtföljas av en varningstext: "Försök inte med detta hemma. Du kommer i alla fall inte att lyckas!"

Skämt åsido, en trädgårdsutställning är som en dröm, en illusion, något ouppnåeligt. Man går dit för inspirationen. Inte för att  invaggas i tron att det någonsin ska gå att återskapa.

Eller som Hannu öppenhjärtligt skriver: "trädgårdsutställningar skruvar oftast till det med överdåd."

Perfekt tajmade irisar från Holland

Historien om Hannus egen irisutställning, som han gjorde för Göteborgs Trädgårdsförening, är mycket ärlig och avslöjande - här finns överdådet, här finns den ouppnåeliga drömmen och Hannu bjuder på sig själv och verkligheten bakom kulisserna.

Till utställningen behövdes 44 310 irisar eller 2954 krukor med 15 irisar i varje. Nära tretusen krukor blev en stor volym. Alla skulle hanteras, vårdas och skyddas från sol, så att de inte gick i blom för tidigt.

Det blev i alla fall för soligt väder och glasen fick kritas - det tog en hel dag för två personer att krita glasen, men i och med det kunde blomningen förlängas två dagar.

För att fixa en lyckad utställning verkar det inte bara behövas en Hannu, utan även en mindre armé av duktiga fotsoldater!

Utställningen blev en stor succé. Tusentals besökare tog  sig till Trädgårdsföreningen och när utställningen var över gavs de 44 310 irisarna bort till glada besökare och så fick irisarna nya hem.

Fotona av nyvakna små iris och kritade glas är verkligen charmiga. Kritandet (som var en nödlösning) förhöjer faktiskt stämningen.

Sorgen över snödropparnas massdöd

En sorgligare historia som Hannu har att förtälja är den där alla hans snödroppar dog innan snödroppsutställningen. Nya snödroppar fick beställas, alla rara varietéeter gick inte att få tag på och "det svartnade av sorg i sinnet när jag fick höra att alla de vackra specialsorterna som noggrant hade valts hade gått ett så dystert öde till mötes".

När det var dags för irisutställningen fick de odlas och drivas i Holland. "Där är de experter på att få fram perfekt resultat till exakt den dagen man vill. Växterna kyls eller värms och levereras i knopp, och vare sig det är tulpaner eller snödroppar är det alltid lika fint resultat".

Och underförstått: de gör aldrig några svenska "rookie mistakes" som att låta rara snödroppar dö, för att ingen har koll på fukt och kyla.

Så nästa gång du ser förföriska bilder från en utställning, tänk så här: bakom denna ljuvlighet ligger massor av kunnande, massor av arbetstimmar och en mindre armé av duktiga holländare.

Varningstext: försök inte med detta hemma och tro att du kan lyckas i denna skala!

Fixa den perfekta trappan, året runt!

En blomsterdröm i liten skala är en blommande trappa, Hannu delar med sig av sin inspiration och bilder hur man kan få trappan att följa årstiderna med olika krukor. Små violer på våren, ett hav av vit rosenskära till midsommar, kärleksört och dekorativ grönkål till hösten.

Det är härligt att få följa med till Hannus trädgårdar, både trädgårdsrummen hemma hos denna allkonstnär och de trädgårdar som han varit med om att skapa. Det är också befriande att han delar med sig inte bara av det han lyckas med, utan även det som är mindre lyckat.
Som en dyr, fin trädgårdsbänk som inte alls blev lyckad (eller passade in) när den kom till den egna trädgården och fick gömmas undan, eller jakten på parksallad som absolut inte får ta över trädgården.

Det här är på alla sätt en trädgårdsbok och tankebok att komma tillbaka till om och om igen.
Bland trädgårdsentusiaster hör man ofta orden "Hannu säger ..." och så ett citat från någon av Hannus tidigare böcker. Den om lökväxter citeras speciellt ofta. Men slår vad om att mycket i den här boken kommer att citeras i åratal framöver, och bli en ny favoritbok för trädgårdscitat.

Romantiskt drömmeri och konkreta tips är en lyckad mix från trädgårdsfavoriten Hannu Sarenström.

Belinda Graham

Halvdan Viking - Ulfberhts svärd

Halvdan Viking - Ulfberhts svärd

- Absolut ingen halvdan underhållning om vikingatiden!

Martin Widmark

Ulfberhts svärd

Serie: Halvdan Viking

Illustrationer: Mats Vänehem
ISBN: 9789163892059
Förlag: Bonnier Carlsen

Halvdan Viking och hans bästis Meia är just nu trippelaktuella:

1) De är guider på Vikingaliv, den nya vikingautställningen i Stockholm, där besökare kan lära sig hur barn på vikingatiden hade det.

2) De ska bli filmstjärnor! Första boken i serien Halvdan Viking ska bli film.

3) De är hjältarna i den splitternya boken Ulfberhts svärd.

Om du undrar vem Ulfberht är ...  Absolut ingen aning. Han är inte med i boken. ;) Skämt åsido, Ulfberht var faktiskt en typ av svärd som var den stora innegrejen under vikingatiden. Helt överlägsna andra svärd och gjorda av en typ av stål som inte blev vanligt i Europa förrän på 1700-talet, i och med den industriella revolutionen.

Dyra svärd och vikingatidens piratindustri

Det har hittats 171 stycken Ulfberht bland arkeologiska fynd. De var hett eftertraktade och svindyra svärd och gjordes förmodligen någon annanstans i än i Skandinavien, eftersom namnet Ulfberht står inristat med latinska bokstäver (inte runor). Precis som idag när något är dyrt och hett eftertraktat så uppstod plagiat och piratkopior. Men bara för att man skriver Ulfberht på ett svärd innebär inte det att metallen för den skull blir bättre! Ett äkta Ulfberht var tillverkat av degelstål och starkare och böjligare än andra europeiska svärd på medeltiden.

Island - skaldekonstens hemland

I den nya Halvdan Viking boken kommer Halvdan och hans bästis Meia till Island, tillsammans med sin nye vän munken Do, som de lärde känna i England. Vulkanen Hekla får ett utbrott, en lömsk völva skyller utbrottet på de tre nykomlingarna och de blir alla tre dömda till döden. Men Meia får en klipsk idé - Halvdan ska fixa till en superbra dikt för att vinna deras liv och frihet! Här kan man verkligen snacka om litteraturens makt - det här är bokstavligen skapande på liv och död!

Det är helt sant att en dödsdömd viking kunde göra detta, ge en lösen och skalda en hyllningsdikt. Vissa vikingar var mer förtjusta i poesi än andra - ett nutida poesiförlag i norra England (gammalt vikingatillhåll) är till och med uppkallat efter just en sådan poetisk viking.

Pedagogiska förklaringar utan spänningsavbrott

Meia och Halvdan förklarar lättfattligt och pedagogiskt vad en huvudlösen är och hur det går till att skalda för sitt liv, liksom de förklarar vad en völva är och vad hon gör. Det är praktiskt att de båda vikingabarnen har med sig Do, som inte är en viking, och därför behöver de förklara typiska vikingaseder och bruk för honom. Samtidigt förklarar de då för den nutida unga läsaren, utan att behöva använda fotnoter eller göra avbrott i historiens spänningsuppbyggnad!

Halvdan diktar så pass bra att han vinner frihet för sig själv och Meia - men om de även vill rädda Do måste de få tag på ett Ulfberht svärd!


Töltande islandshästar och en ledsen völva

Det här är den roligaste Halvdan Viking boken hitintills! Det är superkul att den nya volymen om Halvdan och Meia utspelar sig på Island, den nordiska skaldekonstens vagga! Skalder hålls högt och Halvdan borde trivas som fisken i vattnet. Dessutom är de töltande islandshästarna, som Halvdan och Meia rider på, otroligt charmiga, både i ord och bild!

Först verkar völvan vara en stereotyp skurk, som så många häxor och spåkunniga i otaliga böcker och filmer, men historien utvecklar sig på ett intressant sätt, man får veta varför hon har blivit så ledsen och grym, och på slutet lyckas Halvdan och Meia fixa så att hon blir glad och snäll igen!

De lyckas också fixa fram ett äkta Ulfberht, så att ett bröllop kan firas och de får till och med var sitt Ulfberth i present, i lagom barnstorlek! Ljussablar, släng er i väggen - det här är riktigt coola svärd!

Kosmopoliter på vikingatiden

Serien om Halvdan och Meia visar på hur kosmopolitisk vikingavärlden var - ett bra botemedel mot att felaktigt använda vikingarna och vikingatiden för att förespråka nationalism och stängda gränser.

Halvdan och Meia är också som LasseMaja under vikingatiden - de två ungarna är med i bok efter bok, löser massor av mysterier, blir aldrig större eller äldre, och är ständigt smartare, snabbare och klipskare än alla vuxna i böckerna.

Det är inte konstigt att ungarna älskar böckerna!

Halvdan Viking på Vikingaliv

Barnen kan nu uppleva Halvdan Vikings vardagsliv på Vikingaliv - Stockholms nya museum om vikingatiden. Informationen förmedlas i text och bild, där Halvdan och Meia berättar hur det var att vara barn på vikingatiden, vad de gjorde, vad de hade för leksaker, vad de åt för mat ... Skolklasser har skickat in frågor till Halvdan och Meia och de har svarat! Vikingaliv finns på Djurgården, mellan Vasamuseet och Gröna Lund, och här har man skapat en dramatiserad berättelse om vikingatiden år 963, då Halvdan och Meia var barn. Mats Vänehem som illustrerar Martin Widmarks böcker om Halvdan Viking är arkeolog och även scenograf på den nya utställningen.

100 böcker sedan år 2000

Martin Widmark har ett hundratal böcker bakom sig sedan författardebuten år 2000. Bland annat nio böcker om Halvdan Viking, sjutton om monsteragenten Nelly Rapp och över fyrtio böcker om LasseMajas detektivbyrå (om man räknar in alla kluriga pysselböcker). LasseMaja böckerna är de mest utlånade böckerna på biblioteken.

Passa nu på att resa i fantasins värld till Island, där skaldekonsten och gejsrarna bubblar, en vulkan och en völva får farliga utbrott, och där Halvdan, Meia och töltande islandshästar är charmigt resesällskap - boken Ulfberths svärd är riktigt bra och rolig historisk underhållning! De vansinnigaste sakerna är inte ens påhittade!

Boken slutar med en liten cliffhanger - vart ska Halvdan och Meia resa härnäst? Kan de inte få bli kvar på Island i en bok till, det finns ju så mycket vikingaliv, skaldekonst och sagor kvar att upptäcka där!

Läs även: Vikingatiden slår tillbaka med den nye Röde Orm

http://tidningenkulturen.se/index.php/ess-mainmenu-57/riga-mainmenu-130/15877-vikingatiden-slar-tillbaka-med-den-nye-roede-orm

Läs även: Sagan om Turid, en bokserie om en ung völva, som rekommenderas av Martin Widmark

http://tidningenkulturen.se/index.php/litteratur-topp/litteraturkritik/22311-litteratur-elisabeth-ostnas-sagan-om-turid-kungadottern-krigstid-korpgudinnan


Belinda Graham

Vilda växter - Till mat, krydda och bättre hälsa

Vilda växter 

- En oumbärlig bok för ett bättre och grönare liv!

Ingrid Holmberg, Pelle Holmberg, Marie-Louise Eklöf
Vilda växter - Till mat, krydda och bättre hälsa
Foto: Anders Pedersen

ISBN: 9789113076690
Förlag: Norstedts

Att plocka vilda växter är inget nytt påhitt. Det är något som människor har pysslat med i urminnes tider!

När Trollsundsmannen hittades i Danmark tog man reda på vad han hade haft för sista måltid. Det välbevarade arkeologiska fyndet var efter en man som gick ner sig i en mosse för över 2000 år sedan - så att säga Danmarks svar på den svenska Bockstensmannen. Trollsundsmannen hade mumsat i sig en gröt som var gjord på bland annat råg, lin, pilört och svinmålla. De två sistnämnda arterna växte längs havsstranden. 

Det finns flera andra havsstrandväxter som man vet har ätits under brons- och järnåldern, som spergel, våtarv, lomme, vinda, åkerkål och viol.

Medeltidens nya växtfynd: kirskål till kryddlandet

Under vikingatiden och framför allt under medeltiden infördes nya växter som användes till mat, kryddor och läkeväxter.

En hel del av dessa betraktas idag som inhemska växter. Många är idag mycket vitt spridda och botaniker kallar dem för "kulturgynnade". Vanligt folk kallar dem för "ogräs". Ett paradexempel är kirskål som importerades av medeltidens munkar för att ha som läkeväxt i klostrets kryddland - idag tar kirskål lätt över inte bara hela kryddlandet utan även hela trädgården. Den sprider sig med lätthet över hela åkrar. (På Astrid Lindgrens Näs finns en blommande kirskålsträdgård, som breder ut sig i ett stort fält bakom en lada. Det ni! Det där räcker till många grytor och grötomslag!) Om någon led av gikt skickade munkarna med en kirskålsplanta - kirskål motverkar värk i lederna - och på så sätt spred sig kirskålen över landet.

Carl von Linné skrev 1757 "Berättelse om de inhemska växterna, som i brist af säd kunna användas till bröd och matberedning" - här rekommenderas rötterna av ormrot, mjölke, kummin, ängshavrerot och cikoria. 

Svenska medicinalväxtföreningen bildades 1910 och under båda världskrigen ansågs insamlandet av vilda växer som mycket viktigt.

Klimatsmart, trendriktig mat

Idag är vi intresserade av vilda växter inte som "matersättning" under nödår utan som något som är vackert, hälsosamt och gott. Naturnära, miljövänligt och så otroligt trendigt.

Vilda växter har gjort en verklig klassresa. De har tagit steget in på lyxkrogarna och blivit moderiktig gourmetmat. 

Folk är intresserade av att leva på ett mer klimatsmart sätt. Frukt och grönsaker flyger jorden runt för att året runt ligga i stormarknadernas varudiskar - men är det verkligen så vi ska leva?

Många vilda växter är också rena rama medicinen - för att inte tala om hur nyttigt det är att vara ute i naturen och jaga efter de vilda växterna! I allmänhet växer de vilda växterna på ofarliga platser. Man behöver absolut inte riskera att gå ner sig i en mosse. 

Matexperten Ingrid Holmberg, biologen Pelle Holmberg och läkeörtsterapeuten Marie-Louise Eklöf gjorde sitt första jobb tillsammans för 30 år sedan. Det är denna trio som ligger bakom den splitternya boken Vilda växter.

Boken Vilda växter har kommit ut i många utgåvor och den nyaste är helt klart den allra bästa!

En användarvänlig, praktisk och inspirerande växtbok

Det finns flera saker som gör detta till en överlägsen vilda-växter-bok:

1) Det praktiska formatet. Vilda växter är en liten, lätt och praktisk bok - inbunden med mjuka pärmar och oömt omslag som är lätt att torka av. En hel del om djur och natur ges ut i coffee table format idag. Mycket trevligt med stora, tjusiga bilder, men ack så opraktiskt att släpa med sig i naturen när man ska identifiera det vilda.

2) Fotona. Mycket bra och tydliga foton i boken, där hela växten fotograferas inklusive rötterna. Har man denna bok med sig ute i det fria behöver man inte riskera att blanda ihop de växter man vill ha med andra växter. Fotona visar varje ört i närbild, just så som den ska se ut när den ska plockas.

3) Recepten. Ingrid Holmberg har sett till att denna utgåva är utökad med fler recept och tips på användningsområden - och bokens utformning och oömma omslag gör att den även tål relativt omild behandling i köket. Hälsodelen står Marie-Louise Eklöf för med ännu fler recept och tips. Det ska vara nyttigt, men det ska också vara gott!

Vilket hattrick med växter!

Vilda växter är alltså som flera böcker i en.

1) En smart och användarvänlig flora att ta med sig ut i naturen.

2) En kulturhistoria om vad vilda växter använts till genom tiderna.

3) En inspirerande kokbok och receptsamling som ska användas här och nu, och en hälsobok som kan inspirera till ett piggare och friskare liv.

Det finns inga skäl till att inte inhandla ett exemplar av Vilda växter bums. Vägen till ett bättre, nyttigare, roligare, grönare och mer miljövänligt liv har aldrig varit enklare eller sett mer inbjudande ut!

Belinda Graham

Stranden om natten av Elena Ferrante

Stranden om natten 

- Elena Ferrantes unika barnbok, en vacker skräcksaga

Elena Ferrante
Stranden om natten
Illustrationer: Mara Cerri
Originaltitel: La spiaggia di notte
Översättning: Barbro Andersson
ISBN: 9789129703894
Rabén & Sjögren

Stranden om natten ... Huvaligen, vilken thriller! Så här spännande, hemska och grymma har inte sagor varit sedan H.C. Andersens tid!

Elena Ferrante är just nu en av världens mest populära författare, hennes Neapel-svit är översatt till över 40 språk och har sålt i miljontals exemplar över hela världen. I hennes romaner är det vanligt att dockor med olika personligheter dyker upp - en docka med en alldeles speciell personlighet är huvudperson i Stranden på natten, Elena Ferrantes enda barnbok. För första gången får man se Elena Ferrantes värld ur dockperspektiv - den här boken är verkligen något alldeles extra! 

Ferrantes unika värld känns igen

Läsare av Ferrantes Neapel-svit kommer att känna igen miljöerna, persongalleriet och atmosfären.
Stranden om natten är en sanslöst vacker, vemodig, hoppfull, grym och tragisk allåldersbok. Illustrationerna av Mara Cerri är suggestiva och förvandlar en dag - och en natt - på stranden till en fullfjädrad skräckupplevelse. Hetta och köld, eld och vatten, kontrasteras mot varandra, men båda elementen är hot. Den storögda dockan Celinas ögon går igen i det storögda barnets ögon.

Boken tar upp många av de stora frågorna. Vad innebär det egentligen att bli älskad? Vad innebär det att ha ett språk? Utan sitt språk, lever man då fortfarande, eller är man bara en död plastbit? Det där är frågor som dockan Celina funderar på. Hennes flicka får en kattunge som får namnet Minou, på stranden leker flickan bara med kattungen och Celina blir övergiven och kvarglömd.

Att bli ersatt av en ny favorit

Hur en leksak eller ett husdjur ersätter den tidigare favoriten i hushållet är ett populärt tema i många barnfilmer och barnböcker. I Toy Story får cowboyen Woody Pride maka på sig när astronauten Buzz Lightyear blir den nya favoritleksaken, i Morrison och hamsterjakten får katten Morrison maka på sig när hamstern Kungen blir det nya husdjuret ...

Men Stranden om natten påminner mest av allt om de vemodiga gamla konstsagorna av H.C. Andersen, där omvärlden är grym och hemsk, kärleken är opålitlig och det finns inte någon garanti för att huvudpersonen får ett lyckligt slut. Den ståndaktige tennsoldaten brinner upp, liksom den vackra balettdansösen, den fina bollen som en gång var en älskad leksak hamnar i soporna, den lilla sjöjungfrun dör när hon blir ersatt av en annan kärlek, de röda skorna leder till undergång och den lilla flickan med svavelstickorna fryser ihjäl.

Räddad av sina ord

Celina blir ersatt av en kattunge och hon hotas av både eld och vatten - de andra leksakerna och tingen på stranden brinner upp, själv räddas hon av en våg och av sitt språk, som gör att hon metas upp igen och slutligen hamnar i den nya kattungens mun. Till sist blir Celina och den nya kattungen vänner. De sjunger inte "You've Got a Friend in Me", men liksom cowboyen Woody förstår Celina att hennes flicka kan älska både henne och kattungen. När Celina får tillbaka sitt förlorade namn kan hon till och med glädjas åt att kattungen fått ett fint namn.

Stranden om natten fungerar på så många olika plan. Det finns många hot och hinder för Celina att övervinna innan hon kommer tillbaka hem till tryggheten igen. Och hennes flicka har förhoppningsvis lärt sig att inte tappa bort sitt dockbarn igen. Men vad händer när flickan blir äldre och dockan inte får fler ord från henne? Då kanske Celina återgår till att bara bli en bit plast, som ingen bryr sig om. Boken slutar lyckligt, men lyckan och tryggheten är tillfällig.

Belinda Graham

Glad sommar - Underbart är gott med Underbara Clara och Annakarin!

Glad sommar 

- Underbart är gott med Underbara Clara och Annakarin!


Clara Lidström, Annakarin Nyberg
Glad sommar - Läckra bakverk och lata dagar
ISBN: 9789129701043
Rabén & Sjögren


En väg vindlar sig bort mot horisonten och längs vägen växer midsommarblomster som glatt vinkar med sina femflikiga blad, som för att locka med oss in i bilden. Vem vet vilka äventyr som lurar bakom horisonten? Med lite tur kanske man blir bjuden på kafferep hos Underbara Clara och Annakarin, med hemlagad hallonglass och svartvinbärssaft.

En livsbejakande hyllning till den ljusa årstiden

Glad sommar är en bok som är som en livsbejakande hyllning till den ljusa, blommande, korta, oberäkneliga årstid som är en svensk sommar. Fotona mellan recepten är helt underbara och boken fungerar ypperligt som “blädderbok” eller bilderbok för att få upp humöret vilken regnig dag som helst (ta gärna fram den här boken en mulen novemberdag, eller varför inte en iskall februaridag?). Fika i bersån, hallon i en vacker gammal bunke, en Monet-liknande bro bland ormbunkarna, ett hemgjort spel på en fin gammal broderad duk … så här ska sommaren se ut!

Omtyckt och hyllad barnboksserie

Clara Lidström och Annakarin Nyberg har tidigare samarbetat om en hel rad hyllade och prisbelönta barnböcker med projekt som barnen kan klara av i stort sett själva - Pyssla, Baka, Odla, Laga och Kalas. Man kan med fördel ta fram denna bokserie när det är sommar, där finns massor av aktiviteter (mycket odlande och pysslande kan ju flyttas utomhus!). Paret Clara och Annakarin ligger också bakom boken God Jul - en mysig hyllning till julen i text och bild, med massor av vackra bilder, förslag på aktiviteter och recept på god mat och läckra bakverk.

Laga och Kalas med Annakarin Nyberg och Clara Lidström. Foto: Belinda Graham.

Från julgodis till sommarmums
Glad sommar är gjord i samma stil som förra årets storfavorit God Jul - en visuell fest, samtidigt som boken innehåller tillräckligt med recept för att ställa till med fest på riktigt. Böckerna är allåldersböcker med roliga tips och godsaker för alla generationer. Pysslet har olika nivåer - spelet lexikon kan med fördel konstrueras av små barn, man behöver bara papper och penna, porslinspysslet bygg ditt eget kakfat, där man behöver borr och skyddsglasögon, bör utföras av vuxen som är betydligt händigare än undertecknad.

Loppis, auktion och välfylld fikakorg

Personliga texter av Underbara Clara och Annakarin Nyberg förhöjer läsningen, de har olika röster och intressen och kompletterar varandra på ett fint sätt. Clara tar dig med på loppisrunda och Annakarin till en auktion och båda två delar med sig av sina bästa tips.

Recepten är av olika svårighetsgrad och passar för alla generationer och alla händighetsnivåer. En del saker är det lätt att lyckas med, andra saker kräver mer tålamod och färdighet.

Favoritrecept med nyskördat

Rabarberpajen är ett favoritrecept - paj och sommar hör liksom ihop - och det smarta receptet på butterbullar i långpanna gör att sommarens bullfest kan hållas utan att någon måste ha besvär med att rulla bullar. Hallonglassen lagas så klart utan att ugnen behövs, alla typer av glass, drinkar och smoothies är kul för barnen att göra själva.

Svartvinbärssaften kommer att bli ett nytt favoritrecept eftersom det innehåller svartvinbärsblad - det spelar ingen roll om du får mycket eller lite bär, du kan göra saft i alla fall!

100 år gamla skorpor och blåbärsbullar

Claras och Annakarins egna favoriter sedan barnsben är äppelkakan och chokladknapparna, en ny favorit är zucchinimuffins och de äldsta klassikerna som alla gillar är veteskorpor och blåbärsbullar. Recepten till skorporna och blåbärsbullarna är faktiskt från 100-åriga gammelmormor Gretas receptsamling. Vem vet hur många generationer som mumsat på dessa skorpor och bullar innan Greta skrev ner recepten? Många gamla recept ärvdes genom muntlig tradition eller genom att man helt enkelt såg på när någon bakade och lärde in receptet själv, för att sedan föra det vidare.

Som en sommardröm


Vare sig du är sugen på 100 år gamla skorpor eller pinfärsk ny hallonglass eller någon annan somrig läckerhet, så är det här boken för dig.

En sommardröm med smak av sommar, i både ord och bild. Vackrare än så här kan det inte göras!

Nu väntar vi bara på lite sommarvärme så att sommaren sätter fart. Utflyktskorgen är redan packad!

Belinda Graham

Alice Tegnér och Elsa Beskow - Lilla visboken

Lilla visboken av Alice Tegnér

- Kulturskatt med musikaliska blåsippor!


Elsa Beskow, Alice Tegnér
Lilla visboken
Illustrationer: Elsa Beskow
ISBN: 9789163893568
Bonnier Carlsen


Elsa Beskow & Alice Tegnér - "a match made in art & music heaven".

Elsa Beskows träffande akvareller och Alice Tegnérs musik sätter igång fantasin, du ser aldrig på din omvärld på samma sätt igen. Det här är som musikvideos, innan musikvideos var uppfunna.

Sömnig videung tar en lång tupplur

Går det att se på videkissar utan att tänka på små sömniga barn som ligger invirade i en filt? Går det att se på blåklockor utan att se deras blomblad som perfekta kragar? Och månaden maj och namnet Maja blir för alltid förknippat med gullvivor!

Alice Tegnér har skapat en kulturskatt av svensk musik - och även många kända texter - och de ligger helt rätt för att ett barn ska kunna sjunga visorna.

Alice Tegnér är den främsta svenska skaparen av barnvisor under det som marknadsfördes som "barnets århundrade" - 1900-talet.

En mångsidig pionjär med barnperspektiv

Alice Tegnér var en pionjär på många sätt, bland annat eftersom hon använde barnets perspektiv, så som Astrid Lindgren långt senare gjorde i sina barnböcker. Alice Tegnér tonsatte både egna och andras texter, och hennes musikaliska gärning är omfattande. Förutom barnvisor skrev Alice Tegnér bland annat en stor mängd körmusik, romanser, kantater, musik för piano och cello, och violinsonater. Tegnérs visor, körverk, piano- och violinkompositioner är inspirerade av både folkmusik och konstmusik.

Tanter, tomtar och toner

Elsa Beskow var verksam som författare, illustratör och konstnär och barnen kallar henne fortfarande för "Älska Beskow". Hennes böcker kommer ständigt i nyutgåvor, som till exempel Tomtebobarnen, Sagan om den lilla, lilla gumman och äventyren med Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin.

När Alice Tegnér och Elsa Beskow träffades fann de varandra direkt - de hade samma vision om att fånga barnets perspektiv och de talar aldrig ner till barn med sina bilder eller texter. I Elsa Beskows första "Tant"-bok är det faktiskt barnen som får rädda de vuxna "tanterna" - inte tvärtom!

Användarvänlig kulturskatt

Lilla visboken innehåller alla Elsa Beskows klassiska illustrationer som hör till Alice Tegnérs verk, men den har också musiken. Både noterna för att spela själv och den underbara möjligheten att trycka på en liten blåsippa på varje sida, och då börjar boken spela av sig själv, precis den melodin som finns på just den sida som du har bläddrat fram. Inga krångliga val! Inga andra hjälpmedel behövs! Det är bara att sjunga med! Vill du sjunga mer än en vers är det bara att trycka på blåsippan en gång till.

Boken är gjord i slitstark kartonnage och är lagom stor - eller lagom liten - för små barnhänder att få grepp om. Ypperligt utförande och smart paketering av en kulturskatt som gör den lätt användbar och tillgänglig för alla åldrar.

Så sjung om Blåsippan som i backarna står, Mors lilla Olle, Bä bä vita lamm, Videungen som sover, Maja som är född i månaden maj och Ekorren som satt i granen!

Bä, bä August Strindberg

De flesta texterna har Alice Tegnér skrivit själv, men det finns några kända undantag. Sov du lilla videung har en text av Zacharias Topelius och Blåsippor har en text av Anna Maria Roos. Bä bä vita lamm är baserad på den engelska barnramsan Baa, Baa, Black Sheep från 1744 och år 1872 översatte August Strindberg ramsan till svenska. Så småningom ändrade det svarta fåret färg och föryngrades och blev till ett vitt lamm. Men lammet levererar ändå lika mycket ull som ett fullvuxet får, för ullen räcker till massor av plagg!

Blåsippsbarnet kan vara en pigg 700-åring

I sången Blåsippor plockar barnen de små sipporna glatt - men numera får man inte plocka blåsippor. Om man inte råkar ha en egen odling i en egen trädgård, men även där bör de lämnas i fred, för att rädda artens fortlevnad. Fridlysningen har i alla fall haft något gott med sig - blåsippor har återigen börjat bli vanligare som blomma. Lämnad i fred kan blåsippan bli mycket gammal - det finns blåsippsbestånd i Sverige idag som är över 700 år gamla. Samma blåsippor som växte på 1300-talet växer kvar än idag och brer ut sig som blå mattor i de djupa skogarna. Kända blåsippsbestånd finns vid Vadstena, så Birgitta Birgersdotter (mer känd som Heliga Birgitta) kanske njöt av samma blåsippor som besökare beundrar idag.

I boken finns också Elsa Beskows egen text Månaderna ur Årets saga med - men här finns ingen blåsippa med musik till. Däremot går det utmärkt att sjunga texten till tonerna av Beethovens nionde symfoni!

Belinda Graham

Som om du inte fanns - Romance i Italien

Som om du inte fanns 

- Kärlekssaga med utsikt i Italien

Kate Eberlen
Som om du inte fanns
Översättning: Charlotte Hjukström
ISBN: 9789113072333
Norstedts




"Do you think you'll ever know what it's like to be someone else?"


- Tess i romanen "Miss You".





"Miss You" finns nu på svenska - och har fått den gåtfulla titeln "Som om du inte fanns". Det svenska omslaget fångar stämningen och miljöerna - de viktigaste sakerna händer i London eller i Italien. Och det finns duvor att mata överallt.


Moderna rum med utsikt


För att beskriva "Som om du inte fanns" mycket snabbt: Det här är som en modern "A Room with a View". Eller som om David Nicholls framgångsrika (och filmatiserade) roman "One Day" hade mött Richard Linklaters "Before Sunset" filmtrilogi.


På ytan är det en romantisk historia: två människor är som skapta för varandra, det är meningen att de ska få vara tillsammans (som i "One Day") och det första mötet sker i Florens (tänk "A Room with a View") men det uppstår komplikationer och tiden går (precis som i "Before Sunset" trilogin) och allt blir mycket mer invecklat än vad man hade tänkt sig.


Nyckelscener i Florens


Men det här är ingen lättviktig, fluffig romance, romanen handlar till stor del om skuldkänslor och sorgearbete. När romanen inleds är Gus på Italiensemester med sina föräldrar - hans bror har just dött och familjen håller på att slitas sönder. Tonåriga bästa vännerna Tess och Doll vill att Gus ska ta ett foto åt dem på Ponte Vecchio, som de ska ha som minne från sin resa - och detta är det första mötet mellan Tess och Gus. Eller icke-mötet. De har egentligen inte blivit ordentligt introducerade för varandra. Men ödet ger dem fler chanser, för de måste få mötas på riktigt, även om de hela tiden verkar gå om varandra. Även det sista mötet i boken utspelar sig i Florens.


Svaret på Tess fråga är onekligen: Ja. Det är det som bra författare gör. De gör att man verkligen vet hur det är att vara någon annan och att befinna sig någon annanstans för ett kort ögonblick.


Perspektiv på Londonlivet


Det märks att Kate Eberlen verkligen älskar Italien, hela romanen är som en kärleksförklaring till landet och till staden Florens. Det är signifikant för romanen att många av de viktigaste scenerna utspelar sig i Italien - det är som om Tess och Gus förvandlas till de personer som de egentligen ska vara, istället för de stressade Londonbor som de är till vardags.

Samma tanke som när man läste "A Room with a View" dyker upp i huvudet: Om inte Italien hade funnits - hade de två huvudpersonerna då fått varandra?


Belinda Graham

Sommaren före kriget - Historisk roman med Downton Abbey känsla

Sommaren före kriget 

- Historisk roman med Downton Abbey känsla

Helen Simonson

Sommaren före kriget

Översättning: Katarina Jansson

Originaltitel: The Summer Before the War

ISBN: 9789137149769

Bokförlaget Forum

Sommaren 1914. Ett fridfullt sommarlov, innan det värsta krig som mänskligheten varit med om tar sin början.

Det mest omvälvande som händer denna sommar i den lilla staden Rye i East Sussex är att en ny latinlärare anländer. Och det är en kvinna. Att undervisa anses vara ett manligt yrke, om det inte gäller "ett kvinnligt ämne" som kokkonst, sömnad eller franska. Men latin är ett manligt ämne, kommer en kvinna att kunna accepteras som latinlärare?
Om detta råder det delade meningar i Rye.

Beatrice Nash är lyckligt ovetande om alla de små konspirationer och förvecklingar som gror i småstaden och inser inte att hon är en spelbricka i ett komplext spel. Innan skolan börjar måste hon ha lärt sig allt om småstadens skvaller, allianser och intriger - om hon vill överleva i Rye och om hon överhuvudtaget vill ha ett jobb att försörja sig på.

Från gammal major till ung lärarinna

Helen Simonson slog igenom med dunder och brak med Major Pettigrews sista chans och det här är "den svåra andra romanen". På ytan kunde huvudpersonerna och de båda romanerna inte ha varit mer annorlunda. Major Pettigrew är en pensionerad major i en samtida roman som skildrar livet i England idag. Beatrice Nash är en ung, söt blivande lärarinna i en historisk kärleksroman. Hon påminner lite om de där gulliga guvernanterna som alltid ska få ihop det med en fin herreman i gamla viktorianska romaner, Jane Eyre typen - fast Beatrice Nash är längre, stadigare, tuffare och smartare. 

Men på ett sätt liknar romanerna om Major Pettigrew och Beatrice Nash varandra. Båda har en huvudperson med en enorm integritet, vad de än är med om så låter de sig aldrig korrumperas, och de står alltid upp för vad som är rätt. Båda romanerna handlar också om småstadsliv, med allt vad det innebär av skvaller, intriger och förvecklingar. Hur stor stad du än bor i så kan du känna igen sig i skildringen av småstadslivets baksida - visst, alla bryr sig, men det innebär också att alla lägger sig i. Alexander McCall Smith (Damernas detektivbyrå) påpekade en gång att till och med London är som en liten by - eller snarare som en samling med små byar. Att bete sig som en bybo tycks vara ett djupt rotat mänskligt behov.

Romernas situation under kriget

Den här romanen är minst lika bra som Simonsons debutroman, mycket övertygande och väl researchad. En hel del har skrivits om världskrigen, både fakta och fiktion, ändå är romernas situation nästan som en vit fläck på kartan. Att läsa om en ung romsk pojke, en av Beatrice Nashs elever, och hur det går för honom under det första världskriget är en av de mest gripande intrigtrådarna i boken.

Det här är inte  någon lättsmält historisk romance - Simonson tar upp jämställdhetsfrågor, suffragettrörelsen, flyktingarnas situation (belgiska flyktingar strömmade in till England), hur homosexuella behandlades, romernas rättigheter (eller brist på rättigheter), våldtäkt och patriarkalt förtryck.

Inget snällt porträtt av Henry James

En av personerna i boken är ett lätt förklätt porträtt av den kände författaren Henry James - amerikanen som i verkligheten bodde i Rye och som så gärna ville bli sedd som britt. "Den store författaren" som var otrevlig och egenkär och som såg ner på kvinnor och kvinnliga författare, men som också mycket gärna blev bjuden på allt och runtskjutsad av sin framstående väninna, den framgångsrika kvinnliga författaren Edith Wharton, som hade en stor, tjusig bil, och som ofta syntes i Rye. Det är inget smickrande portträtt som Simonson ger av en av sina landsmän (Simonson har gjort en omvänd flytt - från England till Amerika - och har även hon två hemländer).

Helen Simonson är själv uppväxt i en liten by i närheten av Rye och man känner igen sig i landskapet hon skildrar. Det märks att det här är en författare som kan sin miljö och vet hur man skapar en trovärdig atmosfär.

Det ska bli spännande att se vilken tid, vilken plats och vilka människor som Helen Simonson kommer att välja ut för sin tredje roman!

Läs även om Major Pettigrews sista chans:

http://tidningenkulturen.se/index.php/litteratur/litteraturkritik/14812-litteratur-helen-simonson-major-pettigrews-sista-chans

Belinda Graham

FILM: Farväl magistern - Feel-good dokumentär om fransk skola

Farväl, magistern - Feel-good dokumentär om fransk skola

Regi: Emilie Thérond
Titel: Mon maître d'ecole - Farväl, magistern

Frankrike, 2015
Njutafilms

"Feel-good" är inte ett ord som man förknippar med dokumentärfilm i allmänhet och i synnerhet inte en dokumentärfilm som handlar om skolan.

Men dokumentärfilmen Mon maître d'ecole hyllades som "rörande", "vacker", "charmig" och "en riktig feel-good-dokumentär" av olika medier i Frankrike. Nu har denna kritikerrosade dokumentärfilm släppts i Sverige.

Allt som behövs är kunskap och en krita

Det här kan vara precis vad skolan behöver - en positiv bild av skolan och läraren och kamratskapet, skolan som "den lyckligaste tiden i ditt liv" (både för lärare och elever) - en film som hela tiden visar på möjligheter. 

I den lilla skolan på landsbygden i södra Frankrike finns knappt några resurser, man ser inte till en dator eller ett elektroniskt hjälpmedel på hela tiden. Allt man ser barnen använda är rutiga papper och bläckpennor. Allt man ser läraren använda är sina egna kunskaper och en vanlig gammaldags krita för att skriva på svarta tavlan. Men barnen har en härlig ek att klättra i, de har en bäck att leka i på rasten och blir skorna blöta får de lov att springa hem och hämta torra skor. 

Lek och lärdom

Det här är en sådan där mysig liten by där alla bryr sig och alla får vara med och alla leker med alla. På rasten plockas inga mobiltelefoner fram, utan alla springer glatt omkring och leker utomhus. Barnen klättrar, plaskar, vadar, ålar, bygger, busar, fiskar, letar svampar ... Det här är som ett porträtt av en svunnen tid, där "att leka är att lära"! Men dokumentären är inspelad 2015 och handlar om en högt älskad lärare som ska gå i pension. Det är hans allra sista år som dokumentärfilmaren Emilie Thérond
har följt med sin kamera. Emilie hade magister Jean-Michel Burel som lärare när hon var liten, och hon vill göra ett porträtt av sin magister innan det är för sent. Den franska titeln "Mon maître d'ecole" betyder helt enkelt "Min lärare" - men den svenska titeln har fångat det mer vemodiga stråket i filmen, vad det innebär att avsluta en livsgärning efter fyrtio år, med titeln "Farväl, magistern". 

Vi ses igen

Nu är det här inte ett definitivt farväl, för magistern är också stadens borgmästare. Han har även hand om stadens bibliotek och fritids. Rådhus, bibliotek, skola och fritidsgård, allt finns inrymt i samma byggnad, så magistern kommer att fortsätta att gå till jobbet till samma hus som han hållit öppet sju dagar i veckan i fyrtio år. Barnen kommer att ha sin magister kvar. Men han kommer inte längre att vara magistern. Det kommer att komma en ny fröken och undervisa dem.

Det finns en klass i skolan, där tre årskurser går tillsammans, och magister Burel har alla ämnen och undervisar alla eleverna samtidigt. Även de med särskilda behov. Han har haft i stort sett alla de nuvarande elevernas föräldrar som elever och alla generationer vittnar om vilken bra lärare magister Burel är.

Det hade varit intressant med en uppföljningsdokumentär - vad händer när magistern och fröken ska dela lokaler? Hur kan man bygga upp ett förtroende i en klass och i en by som har haft samma högt älskade lärare i 40 år?

Som en Marcel Pagnol roman

Att se filmen känns som att befinna sig i en Marcel Pagnol roman, fast det är en dokumentär. Läraren är en så högt vördad och älskad person i en liten by. Det här är inte bara ett porträtt av en älskad magister, detta är också ett porträtt av en hel by och en hel tidsepok - samtidigt som filmen säger en hel del om landsbygdens överlevnadsvillkor idag.

Överlevnaden är beroende av skolan - som i sin tur inte kan finnas utan den självuppoffrande läraren.

Verkligheten överträffar ibland dikten, men ibland går verkligheten också samman med dikten, som här när Thérond fångar en verklig Marcel Pagnol värld, med mysig bygemenskap och en liten skola där barnen i mellandstadieåldern känner till Arthur Rimbauds dikter, hur det franska demokratiska systemet fungerar, vilka i bygden som dog för Frankrike under världskrigen och viktigast av allt: hur man har kul tillsammans och aldrig någonsin får kränka eller mobba sina klasskompisar.

Belinda Graham

Allt jag önskade - Ny brittisk mysbok av Lucy Dillon

Allt jag önskade - Ny brittisk mysbok av Lucy Dillon

Lucy Dillon
Allt jag önskade
Översättning: Ann Björkhem

Originaltitel: All I Ever Wanted

ISBN: 9789137150338

Bokförlaget Forum


Lucy Dillon är en femstjärnig författare! Ensamma hjärtan och hemlösa hundar, Hundra omistliga ting, När livet börjar om ... Läsare som en gång fastnat för Lucy Dillon, hennes fiktiva brittiska mysiga by och alla hennes härliga hundar med olika personligheter, kommer gärna tillbaka till denna författare gång på gång. I hemlandet är Lucy Dillon universalt hyllad - välskrivna romaner utan skandaler, mord eller överdrivna intriger är hennes säljande formula.

Allt jag önskade handlar om ett syskonpar, Patrick och Eva. Han är på väg att separera, hon har nyss blivit änka. Brorsan dumpar allt jobb och allt som är jobbigt på syrran. Är det någon som är förvånad? Eva, den nyblivna unga änkan, är den mest sympatiska personen i romanen och något av sagans goda fé. Hon fixar så att det blir ett lyckligt slut för alla inblandade, hon och hennes två oemotståndliga hundar Bumble och Bee.

Nancy, Patricks fyraåriga dotter, slutar prata när föräldrarna separerar. Hur mycket föräldrarna än säger att de tänker på sina barn och sätter dem i första rummet (Nancy har även en äldre halvbror) så verkar de inte visa något av detta i sina handlingar. Det är bara ord. Det är Eva och hunden Bumble som måste rädda Nancy och få henne att prata igen.

När Nancys föräldrar glider allt längre ifrån varandra, både emotionellt och geografiskt, är barnens ständiga oro om de ska tvingas att skiljas från Eva, Bumble och Bee och aldrig se dem igen. De är mer oroliga för det än för att inte träffa sina föräldrar. Nya forskningsrön har visat att barn mår mycket bättre om de får ha hund - så skippa psykologerna och terapin (den hjälper inte Nancy) skaffa hund till ungen istället!

På romanens omslag ser man Nancy och den charmiga hunden Bumble. På den förra romanen figurerade Lucy Dillons egen hund på omslaget - en bassethund med långa, härliga öron.

Lucy Dillons senaste roman bjuder på lång, härlig läsning, för lata sommardagar i solen, och många av hennes tidigare huvudpersoner gör gästspel som birollsfigurer när dramat får sin upplösning i den fiktiva brittiska mys-byn.

Belinda Graham

Det gröna skafferiet

Det gröna skafferiet
- Inspirerande läckert med Karoline Jönssons gröna vision

Karoline Jönsson
Det gröna skafferiet
ISBN: 9789174246803
Bonnier Fakta


"I min trädgård växer stora äppel-, päron och körsbärsträd. Några har stått här i omkring hundra år ... kanske genom två världskrig, Titanics avsegling, norsk-svenska unionens upplösning och kung Gustav Vs kröning. Under alla dessa år har de skänkt frukt åt de boende på gården, och kanske bar någon ner skörden i matkällaren och staplade den i trälådor, precis som jag gör. Tanken på att de gamla arbetshästarna som använts i gårdens jordbruk tuggade i sig äpplena lika glatt som mina hästar gör idag är svindlande."

Gröna fingrar, gröna gener

Karoline Jönssons gröna skafferi finns i en sekelskiftesgård i Skåne. Gården delar hon med sina hästar och höns, i hagarna bredvid betar kor och får. Karoline komponerar ofta måltider och bakverk utifrån frukter, rotfrukter grönsaker eller växter. Hon kastar ofta ett öga i farmors och mormors respektive receptsamlingar - snyggt nedskrivna i skrivböcker från 1940-talet. Farmor och farfar hade lantbruk, morfar körde bryggarbil genom Malmös gator och mormor arbetade i lanthushållskök och skolbespisning. Odling och matlagning och ett grönt liv - allt detta ligger i Karolines gener, på båda sidor. På charmiga gamla svartvita foton plöjer farfar Frans åkrarna med hästarna Lilly och Felix, långt innan traktorns tid, och farmor Greta poserar med ett napplamm.

Bloggar om självhushåll

Karoline har en känd och framgångsrik blogg där hon gör reklam för det gröna livet och miljövänligt självhushåll. Det mesta kostar mer tid än pengar - många ingredienser är gratis.

Karoline har själv lyckats bli självförsörjande på det hon skördar i sina odlingar, i sin trädgård och ute i naturen. Kronärtskockorna blir till gnocchi, rödbetorna hamnar i en paj och vinbären förvandlas till en pigg och uppfriskande dryck. Ute i naturen finns många gratis ingredienser som t.ex. "ogräs", eller björksav som kan hamna i ett hembakat kastrullbröd och serveras med maskrosmarmelad.

Bland det godaste i boken är kikärtsburgare med hemkokt ketchup, gärna med hemgjord citron och fläderlemonad till.

Mormors noggranna receptsamling

I mormors lilla skrivbok med receptsamlingar är recepten efter middagarna noggrant nedskrivna och daterade. Den femtonde november 1943 kokades det chokladpudding, och den tjugonde festade man på brylékräm. Båda recepten finns med i Karolinas gröna skafferi bok, liksom "potatis och mandeltårta". Det är en variant av den klassiska kronans kaka. Ett slags ransoneringsbakverk där man bytte ut en del av mandeln mot kokt potatis för att få en seg och saftig kaka. Den är lika god nu för tiden som när den lanserades - 1903. Karolines tips är att servera den med vispgrädde och blåbär. Billigt kan vara jättegott - liksom det som är helt gratis. I kapitlet "Ogräsligt gott - ogräsets upprättelse" tipsar Karoline om goda, gratis grönsaker. Hennes favorit är kirskålen som åker med i nästan allt, från kryddiga grytor till frukostjuicen. De späda nya bladen äts som de är.


Pepparrot - något i hästväg

"En trädgård utan kirskål vill jag helt enkelt inte ha. För mig är det en utmärkt grönsak och kulturväxt att värna om och jag tror nog att jag gläds lika mycket åt den som de munkar som en gång förde hit och odlade den i sina köksträdgårdar. Dessutom tycker jag att den är riktigt fin i stora samlingar där de rejäla bladen blir stilistiskt grafiska mot varandra." Provocerande ord för alla trädgårdsfantaster som bedriver ett ständigt krig mot detta ihärdiga ogräs! Däremot så ser Karoline ett besvärligt ogräs i pepparroten. I hästhagen växer en smärre pepparrotsskog. Pepparroten säljs dyrt i delikatessdisken, men vilt kan den vara en riktig plåga. Men en ätbar plåga, och det är inte bara roten som är god.

Karoline tipsar om många lätta och roliga sätt för att odla själv - bland annat vinterodlingar inne på fönsterbrädan - och med de snygga fotona ser det gröna livet riktigt stiligt och aptitretande ut.

Alla kan skapa ett eget grönt skafferi - av olika storlek och ambitionsnivå - för ingenting smakar så gott som det man själv odlat och jobbat för!

Belinda Graham

FILM: Mina päron - Bitterljuv fransk komedi om regissörens föräldrar

 

Josiane Balasko och Gérard Jugnot i den franska komedin Mes héros. Foto: Njutafilms.

Mina päron

- Bitterljuv fransk komedi om strävsamt äldre par

Regi: Èric Besnard

Titel: Mes héros - Mina päron

Medverkande: Josiane Balasko, Gérard Jugnot, Clovis Cornillac, Pierre Richard m.fl.

Manus: Èric Besnard

Frankrike, 2012

Njutafilms

Päron och lavendel blev nyligen en biosuccé över hela världen, överallt där det finns vänner av fransk film, som gärna vill se en "livet på landet" film, med böljande lavendel- och solrosfält, vackra gamla päronträd och en sådan där bitterljuv kärlekshistoria som franska filmer verkar vara så unikt bra på att leverera.

Pippi på päron

Èric Besnard stod för både manus och regi. I Sverige kan man lätt tro att Besnard har päron som favoritfrukt - innan Päron och lavendel gjorde han filmen Mina päron. Men päron finns inte med i någon av originaltitlarna. "Mina päron" i original är "Mina hjältar" - Mes héros - och Besnard har dedikerat filmen till sina föräldrar.

Nu handlar ju inte filmen direkt om Èric Besnards föräldrar. Huvudpersonen Maxime i Mina päron är inte heller en medelålders filmregissör (som Èric Besnard) utan en ambulansförare och egenföretagare (ambulansväsendet har råkat ut för privatiseringsvågen). Pappa Jacques i filmen håller mest på med att plocka svamp, smygpimpla och meka med lampor i ett uthus. Èric Besnards far i verkligheten, Jacques Besnard, är berömd filmregissör och manusförfattare. Ja, äpplet faller inte långt från päronträdet.

Äldre komediduo glänser

Det är ovanligt med filmer som har äldre personer som huvudrollsinnehavare. Visserligen mindre ovanligt i Frankrike än i t.ex. Sverige eller USA, men ändå: det är bara att passa på att njuta av samspelet mellan två av Frankrikes äldsta och bästa komediskådespelare. Det här är Balaskos och Jugnots show. 

Maxime lär sig under sitt korta återbesök hos föräldrarna att livet är komplicerat, att han i alla fall fått med sig rätt värderingar i ryggsäcken och att kärleken inte är lätt, men ändå värd att satsa på. Istället för att bryta med sin fru väljer han att göra en nystart.

För att vara en lättsam komedi är det här en film som tar upp många allvarliga ämnen - som alla varit aktuella och omdebatterade så här i franska valtider. Privatisering, integration, mångfald, civil olydnad, medmänsklighet.

Okonventionellt julfirande i september

Mamma Olga lägger sig i precis allt, medan pappa Jacques försöker smita undan precis allt. Och han vill gärna smygröka och smygdricka (vilket han inte får, efter att ha haft en stroke). Att döma av hans hemliga picknickar i svampskogen lyckas han även bryta rejält mot sin föreskrivna diet, baserad på frukt och grönt.

Men det råder inga tvivel om att det är Olga som bestämmer - och när hon bestämmer att det ska vara jul i september, då blir det jul i september!

I likhet med Päron och lavendel slår även Mina päron ett slag för det "icke normala" - och rätten att tänka själv.

Belinda Graham

Vildvuxet - Med smak för naturen!

Vildvuxet - Mat och huskurer från naturen

- Med smak för det nyttiga vilda!

Lisen Sundgren
Vildvuxet - Mat och huskurer från naturen
Illustrationer: Nadia Nörbom
ISBN: 9789174246612
Bonnier Fakta

Naturen är beroendeframkallande. Att vistas i naturen kan leda till att blodtrycket sjunker, att andhämtningen blir djupare, att hjärnan fungerar bättre och att stressen byts ut mot en känsla av välbefinnande. Några minuter om dagen räcker för att du ska bli fast i detta euforiska rus, och för att du ska må bättre. Människor har alltid samlat växter i naturen. Sedan kom odlingsvurmen. Under bronsåldern odlade man sådant som vi idag rensar bort ur rabatterna, som till exempel pilört och svinmålla.

Nyttigt naturberoende

Lisen Sundgren fastnade i nyttigt naturberoende i tidig ålder - tack vare en entusiastisk morfar, som växte upp på den tiden då artkunskap var en obligatorisk del av skolundervisningen. Barnen skickades ut i naturen för att samla vilda växer som de senare fick pressa och klistra upp på pappersark. På pappret skrev de sedan dit det vetenskapliga namnet och fyndplatsen.

När Lisen var på morfars sommarställe i Småland fick barnen inte plocka vilda växer - de skulle få stå kvar och fröa av sig. Hänsyn skulle tas till blommornas fortplantning och till pollinerande insekters överlevnad. Under blomstervandringar med morfar lärdes namnen på blommorna - och ett livslångt förhållande till vilda växter, och kunskap om vad de har att ge, grundlades.

250 ätliga växter

I boken Vildvuxet introduceras toppen på isberget - en del av den kunskap som finns om nyttiga vilda växter. 95 av de ungefär 250 ätliga vilda växterna som finns i Sverige presenteras. Alla med detaljerade akvareller av Nadia Nörbom.

En del växter är mer kända än andra för sin nyttighet. Brännässlor plockades t.ex. i Astrid Lindgrens barnbok Rasmus på luffen för att koka nyttig nässelgröt till hönsen (det gjorde man förr i tiden i Småland). Lättare (och mindre brännande) att plocka är pilört. Ett gastronomiskt stenålderstips är pilörtsgröt. Under järnåldern och bronsåldern lär pilört ha odlats som föda, och man åt både frön och blad. Idag räknas pilört som ogräs, men växten är inte mindre nyttig för den skull (och den är mycket lättodlad). Höns och fasaner gillar också pilört. Bladen kan kokas som spenat, stekas i smör eller blandas i gröna smoothies. Gröt kokas på lika delar vatten och frön. Frön kan också användas i frökex och granola. 

Trendiga tips från medeltiden

Ängssyra är känd som "Nordens citron". Pepparroten har fantastiska rötter. Ramslöken har seglat upp som en superstjärna inom gastronomin. Kärleksört har både goda, späda blad och ätliga rötter. Skogslind har använts som medicin och smaksättare ända sedan medeltiden.

Ett mycket viktigt stycke i boken är det om etisk skörd - ramslökens popularitet har gjort att folk ger sig ut på jakt, plockar rubb och stubb (även rötterna) och året efter är ramslöken ett minne blott. Man måste ge växter en chans att överleva - precis som Lisens morfar påpekade, när hon inte fick plocka blombuketter på sommarstället. 

Receptsamling och historiska tips

Boken avslutas med en mängd recept - allt från snacks, kex och vild pesto till pannacotta och smoothies. Mjöd på vilda växter har gjorts åtminstone sedan vikingatiden. Badsalt med vilda blommor är en billig lyx, liksom hemgjorda krämer.

Akvarellerna gör boken till en sällsynt skönhetsupplevelse och det är intressant att lära sig om så många växter, vad de använts till genom tiderna, och vad de kan användas till idag.
En innovativ och informativ bok som gör att det kliar i de gröna fingrarna.

Belinda Graham