FILM: Hundraettåringen som smet från notan och försvann

På urflykt - eller på flykt - i Bali.

Hundraettåringen som smet från notan och försvann - Robert Gustafsson håller stilen i ny stilbildande komedi

Regi: Felix Herngren & Måns Herngren
Medverkande: Robert Gustafsson, Iwar Wiklander, Svetlana Rodina Ljungkvist, David Wiberg, Shima Niavarani.
Sverige, 2016
Walt Disney Home Entertainment

På juldagen för tre år sedan klev Robert Gustafsson i rollen som den hundraårige Allan Karlsson ut genom ett fönster och försvann ut i ett hisnande "Forrest Gump"-liknande äventyr där hela förra seklets historia analyserades genom en skrattspegel - ett mörkt århundrade med mycket svärta lättades upp genom en huvudperson som inget biter på.  Robert Gustafssons Allan, i Oscarsnominerat smink, blev densamme genom hela filmen, vad han än gick igenom.

Uppföljare utan bokförlaga

Det blev stor publiksuccé. ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”, efter Jonas Jonassons bästsäljande roman, hade när den till slut plockades bort från repertoaren setts av över en och en halv miljon biobesökare. Nu kommer uppföljaren. Men Jonas Jonasson har inte behövt skriva en ny story - det har han sluppit. Bröderna Herngren har tagit sig an både manus och regi.

Den nya filmen är på ytan en svensk dussinkomedi som tar sin börjar med ett gäng på solsemester. Allan ska fylla år igen, denna gång 101 år. Allan och gänget har praktiskt taget gjort slut på de 50 miljonerna. Men när Allan Karlsson fiskar fram sista flaskan av en beroendeframkallande läsk med namnet folksoda ser detta ut att kunna bli räddningen som kan ge gänget nya pengar. (Det finns egentligen ingen förklaring till varför Allan Karlsson skulle ha alla sina gamla pinaler med på semester i Bali, men någonting måste ju sätta igång den nya historien). Någonstans i Berlin ska receptet finnas och snart är jakten igång. För Allan Karlsson är inte den ende som är ute efter receptet.

Rysk läsk och balalajka-rock

Det kalla kriget om den kalla läsken.

I en lek med historien kretsar filmintrigen kring hur verkligheten hade sett ut om Sovjet gått vinnande ur det kalla kulturkriget. Alla lyssnar på balalajka-rock, USAs president har ryska jeans på sig och reklam för rysk läsk pryder skyltarna runt Times square.

Allan Karlsson möter både Brezjnev och Nixon och de murrigt brunaktiga scenerna är som något från "Tinker, tailor, soldier, spy".

Till skillnad från den första filmen går man tillbaka till samma tidsepok och samma flashbacks flera gånger och man är inte ett dugg förvånad över att Allan Karlsson träffar alla historiska kändisar. Det skulle inte förvåna ett dugg om Allan Karlsson ligger bakom David Bowies megahit Life on Mars och dessutom har inspirerat Andy Warhol till massproducerad popkonst.

Ny explosion och nystart

Slutet är mer "Jönssonligan" än Forrest Gump - vi får till sist uppleva "vilken jädra smäll", vilket Allan Karlsson tycker är mysigt - och sedan kan alla festa som om det inte finns någon morgondag.

Fast det kanske det finns. 102 åringen kan möjligtvis ge sig ut på nya äventyr. Originalförfattaren behöver inte ens hitta på ett manus. Även levande författare låter stafettpinnen gå vidare, och på så sätt kan litterära kreationer bli ett grupparbete i en never-ending-story.

Några miljoner sålda biobiljetter (och DVD utgåvor) gör "Hundraåringen" och "Hundraettåringen" till en filmisk motsvarighet till folksoda. Mycket sött, inget tuggmotstånd, men med bubblande gott humör!

BG