BEAST – effektiv survivor-skräck, men inget stämmer med lejonens beteende

FAKTA
Regi: Baltasar Kormákur
Skådespelare: Idris Elba, Leah Jeffries, Lyana Hailey, Sharito Copley, Tafara Nyatsanza
År: 2022
Genre: Action, Äventyr, Drama
Längd: 93 minuter
Distributör: Unviersal

Format: DVD, Blu-ray
Betyg: 3

Idris Elba versus ett lejon. Alfahane versus alfahane. Savannen kan bara ha ett enda suveränt rovdjur, en enda apex predator. Och gissa vem det blir …  
 
Hajen + Prey = Beast 

Det här är effektiv survivor-skräck i samma genre som Hajen, fast utan att vara lika ikonisk. Framför allt när det gäller musiken. Filmen har också en hel del gemensamt med Prey. Där människan överlever och drar det längsta strået i bataljen, genom överlägsen kunskap om terrängen och sin fiende. Fast Beast är inte alls lika övertygande som Prey, speciellt inte i sista akten. 
 
Tröttsamma troper

Idris Elbas karaktär har två döttrar som ska skyddas och en bästa kompis som verkar vara vikt för att offra sig för kärnfamiljen. (Alla singlar därute – ni har ett värde! Att bli kanonmat för kärnfamiljen!) 

Farsor som skyddar sina barn, ofta döttrar, har blivit en tröttsam trop i filmvärlden. Morsor är frånvarande eller döda (som här) och man slår an smetigt sentimentala strängar. Visst vore det kul med hjältemorsa och död farsa och en singel som inte offrar sig? Bara för att skaka upp saker lite? 

Idris Elbas dotter sökte förresten rollen som filmdotter, men nobbades. 
 
Föredömligt kort speltid 

Hur bra är filmen? Visst, det finns en massa jumpscares, filmens speltid på en och en halv timme är föredömligt kort för en skräckis … Men som åskådare måste man ha ett stort mått av suspension of disbelief för att genomlida handlingen. Ingenting med hur lejon beter sig stämmer. Överhuvudtaget. Det är skrattretande dåligt. Speciellt slutet där ”tama lejon” ska skydda kärnfamiljen mot filmens skurk. Ja, som också är ett lejon.  

Dessutom. Lejoninnorna är farligare än lejonen. Bara ännu en sak som produktionen till filmen har missat. 

Snyggt foto, högt tempo 

Finns det något som är ovanligt eller ovanligt bra? Ja. Fotot. Och tempot. Oscarsvinnande fotografen Philippe Rousselot (Dangerous Liaisons, Interview with the Vampire, Big Fish) går gång på gång in för oväntade val. Han får filmen att se snyggare ut än den B-action som den egentligen är. Och det är rätt kul att detta blodiga drama i Sydafrika är regisserat av en effektiv islänning,  Baltasar Kormákur, som inte skäms för att han gör ”pulp fiction” i filmform.