Jim på Irland, Eilis mittemellan och Tony i USA. |
Titel: Long Island
Serie: Uppföljare till Brooklyn
Författare: Colm Tóibín
Antal sidor: 311
Long Island är den efterlängtade fortsättningen på Brooklyn - Colm Tóibíns stora romansuccé som blev Oscarsbelönad film med Saoirse Ronan i huvudrollen som Eilis Lacey.
Brooklyn utspelade sig på 1950-talet. Eilis Lacey lämnar Irland för USA, väljer mellan att återvända och att stanna kvar, väljer mellan en snygg och pålitlig irländsk pojkvän som hon känner väl, och en italiensk kille i det nya landet som kanske verkar mer spännande. Hon väljer USA och den italienska pojkvännen. Eller ... är det i själva verket så att hon inte hade något riktigt val, att tajmingen var fel, att valet gled henne ur händerna, liksom den stora kärleken ... ?
Jim blir mer och mer inlindad i sina egna lögner och boken utvecklas till "a comedy of errors" Ett slags spring i dörrarna fars utan dörrar.
Det är också oklart vad som händer med karaktärerna, hur går det för dem. Är det här bara en sådan där mittenbok som lägger upp bollen för en trea?
Finns det något par överhuvudtaget att shippa i den här boken? Sedan förra boken har alla blivit egocentriska skitstövlar det finns ingen att heja på. Dialogerna som brukade vara naturliga och enkla, har blivit konstlade och invecklade och styltiga.
Författare: Colm Tóibín
Antal sidor: 311
Utgivningsdatum: 2024-10-02
Förlag: Norstedts
Översättning: Erik Andersson
Originaltitel: Long Island
ISBN: 9789113130811
Long Island är den efterlängtade fortsättningen på Brooklyn - Colm Tóibíns stora romansuccé som blev Oscarsbelönad film med Saoirse Ronan i huvudrollen som Eilis Lacey.
Brooklyn utspelade sig på 1950-talet. Eilis Lacey lämnar Irland för USA, väljer mellan att återvända och att stanna kvar, väljer mellan en snygg och pålitlig irländsk pojkvän som hon känner väl, och en italiensk kille i det nya landet som kanske verkar mer spännande. Hon väljer USA och den italienska pojkvännen. Eller ... är det i själva verket så att hon inte hade något riktigt val, att tajmingen var fel, att valet gled henne ur händerna, liksom den stora kärleken ... ?
Jim och Eilis fick inte varandra i den första romanen (och inte heller i filmatiseringen av romanen). Det bitterljuva slutet var det perfekta slutet för många läsare och varför ska man förstöra ett perfekt och lite lagom sorgligt slut med två "star crossed lovers" genom att göra en uppföljare?
Tjugo år senare ...
Hopp till början av den nya romanen. Året är nu 1976 och det har gått tjugo år sedan Eilis gifte sig med rörmokaren Tony Fiorello. Eilis känner sig fortfarande inte som en del av USA och hon känner sig fortfarande inte som en del av Tonys stora, bullriga, intensiva italiensk-amerikanska familj som ständigt finns närvarande i deras liv i Lindenhurst, Long Island. Alla bor i närheten av varandra, hans mamma, hans bröder, en massa andra italienare ... själv har hon inga vänner och inga släktingar i närheten och hon längtar ofta hem till Irland.
Eilis har två barn som är i tonåren och de har aldrig varit på Irland.
Eilis har två barn som är i tonåren och de har aldrig varit på Irland.
En vanlig dag med bokföringen ...
En dag förändras Eilis liv. Eilis sitter hemma och går igenom bokföringen för familjeföretaget som vanligt. En irländsk man knackar på och meddelar artigt att hans fru är gravid med Tonys barn. Han vill inte ha det. Det är inte hans. Han kommer att dumpa barnet på Eilis tröskel direkt när det är fött. Det är Eilis uppgift att ta hand om sin mans oäktingar.
Eilis håller inte med. För första gången på tjugo år säger hon ifrån. För första gången får hon nog av att bli förtryckt av en stor italiensk familj som verkar vara som en gudfadern parodi. Hon tar sina döttrar och åker till Irland så de får hälsa på sin mormor och se landet som de kommer ifrån för första gången. Lite sent kan man tycka. Men Tony lät väl inte Ellis ta ut någon lön från familjeföretaget som hon gör bokföring för.
En dag förändras Eilis liv. Eilis sitter hemma och går igenom bokföringen för familjeföretaget som vanligt. En irländsk man knackar på och meddelar artigt att hans fru är gravid med Tonys barn. Han vill inte ha det. Det är inte hans. Han kommer att dumpa barnet på Eilis tröskel direkt när det är fött. Det är Eilis uppgift att ta hand om sin mans oäktingar.
Eilis håller inte med. För första gången på tjugo år säger hon ifrån. För första gången får hon nog av att bli förtryckt av en stor italiensk familj som verkar vara som en gudfadern parodi. Hon tar sina döttrar och åker till Irland så de får hälsa på sin mormor och se landet som de kommer ifrån för första gången. Lite sent kan man tycka. Men Tony lät väl inte Ellis ta ut någon lön från familjeföretaget som hon gör bokföring för.
Nytt "meet cute" för Eilis och Jim
På Irland träffar Eilis sin gamla pojkvän Jim som hon fortfarande är förtjust i --- många läsare och filmåskådare shippade detta par redan när Brooklyn kom ut (det hjälper att han spelades av Domhnall Gleeson i filmen) --- och Jim är fortfarande förtjust i Eilis. Men som tröst blev han ihop med hennes bästa vän ... Vilket han kanske inte är helt transparant med.
På Irland träffar Eilis sin gamla pojkvän Jim som hon fortfarande är förtjust i --- många läsare och filmåskådare shippade detta par redan när Brooklyn kom ut (det hjälper att han spelades av Domhnall Gleeson i filmen) --- och Jim är fortfarande förtjust i Eilis. Men som tröst blev han ihop med hennes bästa vän ... Vilket han kanske inte är helt transparant med.
Triangeldrama igen
Det är förmodligen en besvikelse för många fans att parets nya kärleksaffär utspelar sig bakom ryggen på Eilis bästa vän. Ska den irländske killen också visa sig vara en otrogen sate? Den här gången får Eilis vara den andra kvinnan. Men hon är väl den första kvinnan eftersom Jim var kär i Eilis först?
Det är förmodligen en besvikelse för många fans att parets nya kärleksaffär utspelar sig bakom ryggen på Eilis bästa vän. Ska den irländske killen också visa sig vara en otrogen sate? Den här gången får Eilis vara den andra kvinnan. Men hon är väl den första kvinnan eftersom Jim var kär i Eilis först?
Alla karaktärer har utvecklats till att bli mer osympatiska. Och jobbiga att vara tillsammans med. Väldigt jobbiga och tradiga att läsa om. Colm tycks vilja säga att alla blir hårdare och mer cyniska och mer egocentriska med tiden ... vilket inte stämmer. Många blir istället mer medkännande och empatiska med tiden, även de allra mest hard core ego-teensen kan det bli folk av. Själv är har Colm kombinerat att vara gammal och med att vara laid back, helt olikt sina karaktärer (och ingen av de manliga huvudpersonerna i boken har pojkvän, också helt olikt Colm själv ...)
Spring i dörrarna fars
Jim blir mer och mer inlindad i sina egna lögner och boken utvecklas till "a comedy of errors" Ett slags spring i dörrarna fars utan dörrar.
Det är också oklart vad som händer med karaktärerna, hur går det för dem. Är det här bara en sådan där mittenbok som lägger upp bollen för en trea?
Finns det något par överhuvudtaget att shippa i den här boken? Sedan förra boken har alla blivit egocentriska skitstövlar det finns ingen att heja på. Dialogerna som brukade vara naturliga och enkla, har blivit konstlade och invecklade och styltiga.
Ett fordon för Saoirse Ronan
Boken verkar ha skrivits väldigt snabbt och relativt ogenomtänkt. Blev Colm Tóibín mutad med en massa pengar för att en äldre Saoirse Ronan skulle kunna återgå till samma roll en gång till? Ett mindre tidsglapp hade fungerat bättre, och karaktärerna hade behövt vara åtminstone lite lika de som de var i första boken för att det skulle ha blivit en smula trovärdigt och engagerande.
Boken verkar ha skrivits väldigt snabbt och relativt ogenomtänkt. Blev Colm Tóibín mutad med en massa pengar för att en äldre Saoirse Ronan skulle kunna återgå till samma roll en gång till? Ett mindre tidsglapp hade fungerat bättre, och karaktärerna hade behövt vara åtminstone lite lika de som de var i första boken för att det skulle ha blivit en smula trovärdigt och engagerande.
Slutsummering: Triangeldrama en gång till, Jim och Eilis får inte varandra ... igen. Men det bitterljuva slutet i ettan har här förvandlats till en axelryckning och ett "meh".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.