FILM: Paddington som biohjälte!

Paddington är tillbaka ! Och det betyder ... MER marmeladsmörgåsar!!!


Äventyren  utspelas i London under någon obestämd nutid - ändå skymtar man gammaldags röda telefonhytter, i en av världens mobiltätaste städer. Det är som om man måste få in röda telefonhytter och röda dubbeldäckare ---- annars känner man inte att man är i London!

Andra världskrigets barn reser med paketlappar runt halsen

Paddington är urtypen för den artige främlingen. Han kommer som flykting med en lapp runt halsen. Michael Bond skrev Paddington med andra världskrigets lappförsedda barn i färskt mindre. Barnen förseddes med lappar runt halsen, precis som paket (och precis som Paddington långt senare) och skickades ut på landet för att få överleva blitzens bombningar. För många barn var det mer traumatiskt att skickas bort än att stanna i London och utsättas för livsfara. Efter andra världskriget kom flyktingströmmarna - ett minnesvärt porträtt av en flykting i böckerna är Herr Grüber. Man kan bara tänka sig de fasor och den förföljelse han utstått i sitt hemland - boken går inte in på detta i detalj, men man förstår ändå. Många flyktingar vill inte berätta om sitt förflutna, de vill leva här och nu och se framåt och glädje sig över att de kommit till ett fredligt och vänligt land. För det här landet är väl fredligt och vänligt? Läsare av Paddington lärde sig älska Herr Grüber, Paddingtons bäste vän och förhoppningsvis tog de med sig den kärleken och toleransen även ut i verkliga livet.

Hans namn var Bond - Michael Bond

Paddingtons skapare Michael Bond gick nyligen bort, 91 år gammal. Han stod fast vid sina ideal, de ideal han visade i Paddington hela sitt liv. När Paddington skulle filmatiseras var han noga med att han ville ha invandrare representerade i roll-listan. Herr Grüber skulle definitivt spelas av en person med flyktingbakgrund. Detta var Michael Bonds sista önskan. Nu blev det inte så. Alla spelas av britter. Her Grüber spelas av en britt. (Men man kan ju knappast klaga på Jim Broadbent som skådespelare - han utstrålar ju en sådan Grüber-liknande vänlighet!) Paddington själv har en urbrittisk röst - gjord av Q-skådespelaren Ben Whitshaw. (Men man kan heller inte klaga på Ben Whitshaw som skådespelare - han är urbra i allt han gör! Han har en fantastisk röst! Vare sig han spelar Shakespeare-kung eller söt nallebjörn! Hans näsa påminner också om Paddingtons ...)

Paddington i ettan - hunden Paddington håller i är förresten

också en invandrare. Från Mexico. Aye, chihuahua!

Men ... Det är ändå lite synd att man inte brydde sig om författarens önskningar. Visst, man kan inte alltid hålla sig till boken, bok är bok och film är film --- med Bonds önskningar är inget som skulle gjort filmen längre eller sämre på något sätt.

Paddington 2 lyckas ändå med konststycket att vara en charmig liten film som predikar tolerans och en inkluderade filosofi. Barnen tar Paddington till sitt hjärta direkt! Många bildrutor känner man igen från Peggy Fortnums klassiska illustrationer - som den där Paddington kämpar med att gå, med ena tassen fast i en blomkruka! Barnskratt ekar i salongen och alla har hejdlöst roligt.

Ny skurkroll spelas av Hugh Grant

Det finns många tillägg i den nya filmen - saker som aldrig fanns med i böckerna - som en elak skådespelare som spelas av Hugh Grant! Han nästan stjäl showen! Ibland har man intrycket av att Paddington filmerna gärna vill ha en amerikansk modell med hjälte och skurk, istället för att följa den gamla Michael Bond modellen, om att det lönar sig att vara snäll!

Det är inte konstigt att barnen blandar ihop Paddington och Bamse. De har vara-snäll-filosofin gemensam. Förutom att de båda två är björnar. Och förutom att de båda två alltid klarar sig, mot alla odds, och med lite hjälp från många små - och stora - vänner. För vänner är bra att ha, då är man rik på riktigt!

Enda skillnaden verkar vara att en av björnarna gillar marmelad och den andra gillar honung ...


Sensmoralen med Paddington: Det lönar sig att vara snäll. Det lönar sig att ha vänner. Det är bra att ha en marmeladmacka i reserv ...

Det kommer att bli en Paddington 3. Den lille björnen med marmeladmackorna gör comeback igen, och lär ännu en generation att bli lite snällare och lite mer toleranta och lite mer öppna ...

BG