Walt Disney och musik - En jazzig historia!

 

De klassiska sångerna från de bästa filmerna:

Sjung med Disney, Baloo, Askungen, Ariel och Elsa!

 

Martin Östergren är pianist och arrangör. Han har bland annat varit musikalisk ledare vid Stockholms Stadsteater och turnerat runt  i Sverige med en rad svenska artister.

I Sjung med Disney har han skapat en jazzig instrumental version av Disneys största klassiker - från Askungen och Djungelboken till den senaste succén, Frost.

 

Vilken Disneyfilm är musikaliskt mest perfekt? Vilken Disneyfilms musik har haft mest genomslagskraft? Om detta må de lärde tvista, men gissningsvis skulle de flesta rösta på Djungelboken som uppvisar en svårslagen, svängig låtskatt.

 

Var nöjd med allt som livet ger

 

Djungelboken (1967) var den sista långfilmen  som Walt Disney själv övervakade. Underlaget för filmen var som när det gäller många av Disneys största succéer återigen en brittisk bok. (Tidigare hade Mary Poppins, Alice i Underlandet, Peter Pan och 101 dalmatiner gått för fulla hus). Rudyard Kipling var en internationellt känd författare och Nobelpristagare i litteratur. Som journalist i Indien hade Kipling fått inspiration till berättelserna om Mowgli, som blir adopterad av en flock vargar. Boken skrevs redan 1894 men inför lanseringen av filmen var det just den moderna musiken som lyftes fram. Bröderna Shermans musik prisades som “en ny svängig sorts Disney” och det var inte minst tack vare sångnumrena som Djungelboken blev en så stor succé. Jazz var nyckeln till framgång!

 

Musik för barn behöver inte vara mesig och tillrättalagd - barn kan ta till sig bra kvalitetsmusik fördomsfritt och här blev en ny generation inkörd på jazzmusik.

 

 

Coola katter jazzar hela natten

 

I nästa film Aristocats (1970) valde man också att satsa på jazz. Alla snubbar vill ju vara katt, som de coola jazzkatterna sjunger i den svenska versionen.

 

Det är intressant att konstatera att även de moderna Disneysångerna, som de i Den lilla sjöjungfrun och Frost, har musikaliska rötter som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Till den första ljudfilmen och till jazzmusiken från 1920-talet.

 

Ljudfilmen föddes med Jazzsångaren 1927 och över en natt  hade filmbranschen förändrats. Filmen blev en omedelbar succé. Ljudfilmen var här för att stanna och musiken blev ett av Disneyfilmernas allra starkaste kort.

 

Ljudet - en fluga?

 

Delar av filmbranschen trodde att det där med ljudfilm bara var en fluga och att filmen skulle fortsätta att klara sig med den musik som alltid hade ackompanjerat filmvisningarna. Men Walt Disney var en av de filmskapare som blev vild av förtjusning och fylldes med entusiasm inför de möjligheter som den nya tekniken bar med sig. När Jazzsångaren hade premiär var Walt bara 25 år. Men han var redan en av de främsta när det gällde att göra animerad film. Tecknad film fanns på den här tiden bara som kortfilm, och de visades som förspel till huvudfilmerna på biograferna. Från Walt Disneys bolag kom kortfilmerna med högst kvalitet. Han strävade hela tiden efter att utveckla filmen och ville vara först med ny teknik. Ett halvt år efter premiären på Jazzsångaren var Disney i full färd med att göra den första animerade filmen med ljud. Musse Pigg som Ångbåtskalle (Steamboat Willie) var inspirerad av stumfilmsstjärnan Buster Keatons succé Hans son på galejan (Steamboat Bill Jr.)

 

Musse Pigg är  matros på en båt och inspirerad av flodens ljud skapar han musik med fat, skedar, tvättbräda och en katt.

 

Filmen blev en succé och innan årets var slut var det även slut med animerad film utan ljud.

 

 

Ingen rädder för vargen här - jazzig ljudfilm som antidot mot depression

 

Något år senare började produktionen av Silly Symphony filmer - kortfilmer uppbyggda kring musikstycken. Mest berömd blev Tre små grisar (1933) med den stora stygga vargen som är efter grisarna. Låten Ingen rädder för vargen här satte sig omedelbart i biobesökarnas huvuden och blev en gigantisk hit. Låten fick också en symbolisk betydelse som ett slags besvärjelse mot depressionen, “the big bad wolf”, som då plågade USA och hotade att blåsa omkull många hus.

 

Även om Disney förknippas med film ska man inte glömma bort att Disney också har en drygt åttioårig tradition som hitfabrik.

 

Musiken kommer först - bilderna följer

 

Vanligtvis spelas dialogen in först och skådespelarnas insatser ger inspiration till animationerna och samma sak gäller musiken. Havet är djupt, Var nöjd med allt som livet ger, Hakuna Matata, Ser du stjärnan i det blå ---- kompositionerna  av sådana låtar är en grundläggande del av processen bakom filmerna.

 

Det är prestigefullt att få komponera något nytt till en ny Disneyfilm.

 

Filmen och musiken, båda konstarterna, känns som ett. Det är inte att undra på att karaktärer som Ariel i Den lilla Sjöjungfrun, Baloo i Djungelboken, katterna i Aristocats, Timon och Pumba i Lejonkungen eller Elsa i Frost har musiken i blodet. Och vad vore en vacker middag utan underhållning med musik, som Lumière påpekar i Skönheten och Odjuret?

 

Slå dig fri och Sjung och spela själv

 

 

Martin Östergrens låturval är härligt och varierat, dessutom får man med noter och texter till alla låtarna så man KAN spela  själv om man vill. Men allra roligast är det att trycka fram favoritlåtarna gång på gång och lyssna på Östgrens jazziga orkester. Peter Pan, Lady och Lufsen, Askungen, Djungelboken, Robin Hood, Trassel, Frost … Det är bara att låta sig svepas med av musiken. Eller “Let it go” som Elsa skulle säga.  Alla vill ju vara en cool, musikalisk, jazzig katt!

 

Källa:

De klassiska sångerna från de bästa filmerna

Sjung med Disney

Musik i arrangemang av Martin Östergren

Bokförlaget Max Ström

 

Martin Östergren står själv för arrangemang, dragspel och flygel på alla sångerna.. Notskrift, saxofon och flöjt och klarinett av Andreas Andersson. Fiol: Hanna Helgegren. Trumpet: Jonas Lindeborg. Gitarr: David Sales. Inspelning och mix: Roger Krieg.

 

 

 

Årets julkalender i DN: Skorstensjul!

Missa inte Skorstensjul! Underbar berättelse och minst lika underbara illustrationer!
Bara ett fel. Man kan inte bara läsa ett kapitel om dagen! Man MÅSTE helt enkelt läsa vidare!

          

Det är en kall decembernatt när Stella, Mago och Issa stiger av tåget på Stockholms Centralstation. De har rymt från barnhemmet för att leta efter Magos pappa. Mago har skrivit en massa brev till honom, och nu väntar de bara på att han ska dyka upp.

På Centralstationen möter de ingen pappa, däremot träffar de på en rundmagad farbror med smutsigt skägg. Han har en fiollåda framför sig och en skylt där det står: "Snälla, jag är hungrig." Farbrorn heter Niklasson och har glömt bort vem han är. Barnen bestämmer sig för att hjälpa honom att minnas. Till sin hjälp får de den snälla Miriam i antikaffären och, inte minst, de modiga och påhittiga skorstensbarnen. Och det är bråttom! Om inte Niklasson kommer på vem han är före julafton riskerar hela julen att bli inställd.

En stämningsfull och spännande adventsbok i 24 kapitel av Mårten Sandén, med fantastiska illustrationer av Lina Bodén. En bok med Charles Dickens-känsla, som kommer att älskas av både stora och små läsare. Läs ett kapitel om dagen ända fram till julafton.


Man kan också lyssna på julkalendern via DN.

JULBOK: Tryckt till jul!

En oumbärlig bok om textildesign!

Älskade jultryck! Designade, återanvända och ofta skapade för “grötpengar”.
 
           
Jerry Roupe. Norah Johansson. Brit Bredström. Dessa konstnärsnamn är relativt okända för de flesta. Ändå finns deras verk i många svenska hem och de är tre av många konstnärer som bidrog till att julen aldrig varit så modern, så cool och så trendig som den var på 1950- och 1960-talen. Idag är deras verk begärliga samlarobjekt och de älskas av en ny generation trendmedvetna och retroälskande julfirare.
 
Tryckt till jul
 
Just nu kan man se deras verk på Västergötlands museum, fram till den 15 januari 2016. Under 2016 är utställningen planerad att gästa Dalarnas museum i Falun och sedan Skellefteå museum. Kan du inte se utställningen “live” så finns allt material att beskåda i boken Tryckt till jul (Carlsson förlag) av kulturhistorikerna Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark. De båda författarna presenterar 89 konstnärer som ligger bakom några av Sveriges mest älskade formskatter. Några, som Jenny Nyström, är kända, de flesta är okända. Majoriteten av konstnärerna som ligger bakom jultrycken är kvinnor. Alla var underbetalda.
Eller som en konstnär, Wanja Djanaieff, så träffsäkert uttrycker det: “Vi jobbade för grötpengar!” Gårdstomten må vara nöjd med en sådan betalning, men de utbildade konstnärerna kände sig ofta överutnyttjade och underbetalda.
 
En guldålder för julens design
 
Den första tryckta julduken lanserades 1924, men jultryckens guldålder kom först under 1950- och 1960-talen. Trycken ersatte eller kompletterade forna tiders broderier och vävnader. Trycken behövde inte broderas, de var “färdiga” att användas direkt och de var dessutom lätta att använda, tvätta och stryka och använda igen.
 
Ett av de mest välkända trycken är Tomteparaden från 1960 av Jerry Roupe. Vart är de på väg? Varför har de så bråttom? Hinner den lille grå nissen som försovit sig ikapp de andra? Den stämningsfulla skogen med de kala träden som avtecknar sig mot den stjärnklara natthimlen är grafiskt imponerande. På snön tassar en rad grå tomtar, och mitt ibland dem syns en röd tomte.
 
Humoristiska tomtar och abstrakta tavlor från Stockholm
 
Jerry Roupe (1919-2005) var specialist på bonader, löpare och dukar med humoristiskt utformade tomtar. Jerry började som sextonåring på Tekniska skolan i Stockholm. Efter en termin övergick hon till självstudier och 1937 fick hon arbete som textare på den lilla ateljén Tecknare på Söder. Hennes bana fortsatte sedan inom den grafiska formgivningen, som bokillustratör och reklam och affischkonstnär. Under kriget träffade hon sin blivande man, också han konstnär, och tillsammans fortsatte de som frilansare. En milstolpe i karriären var en mässa i Köln 1955, där Jerry vann första pris for sin affisch till St Eriksmässan (numera Stockholmsmässan).
 
I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet lockade det textila området. Jerry gjorde mönster till tryckt text i en mångfald roliga former. Hennes mönstervärld bestod av blommor och blad och  festliga figurer på dukar, gardiner, bonader och löpare. Jerry samarbetade med Stildukar i Göteborg och sålde också mönster till Gamlestaden och till Almedahls. Det är under denna period som Tomteparaden skapades, tillsammans med många andra jultryck.
 
Mamma ritade tomtar på sommarlovet
 
Jerry arbetade även med olja och akryl, med textil och grafik, främst screentryck. Motiven var gärna föreställande bilder, förenklade och stiliserade i färgytor och linjer, vilka med åren utvecklades till färgsprakande abstrakta tavlor.
 
Jerry slutade aldrig att skapa och att måla. Sin sista utställning hade hon vid 85 års ålder. Sonen Michael berättar att Jerry var den färg- och formsäkraste person han någonsin träffat. “Jag minns när jag var liten och hade sommarlov och mamma satt och ritade tomtar! Det var konstigt, tyckte jag i alla fall då!”
 
 
Norah - en pionjär som textilkonstnär i Göteborg
 
Norah Johanssons mönster är vältecknade och har en stor variation och anpassning till rådande stilideal. Bland Noras juldukar hittar man allt från 1950-talets mönster med blått eller rött tryck föreställande traditionella halmprydnader till 1960-talets djärva och kraftfulla färg- och formexperiment. Om man så bara är det minsta intresserad av svensk textil har man definitivt träffat på signaturen Norah Johansson.
 
Norah Johansson(1908-1979) kom från Göteborg och utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg. Hon anställdes på Gamlestaden redan 1930, som deras första textilkonstnär, och blev företaget trogen till sin pensionering 1970.
På mönsterateljén arbetade hon inte bara med tygtryck utan kanske även mer med Gamlestadens vävda produkter. Hon var mycket skicklig och till exempelvis duken Gästabud med röd eller brun rand mot oblekt botten hör till företagets verkiga storsäljare på 1960-talet.
 
Guldmedalj för Mårbacka
 
Vid den internationella utställningen California State Fair i Sacramento 1958 fick svenska textilföretag nio guldmedaljer för sin design. Däribland fanns Norah Johanssons två mönster Mårbacka och Lysekil för Gamlestaden.
 
Sedan tidig barndom hade Norah tillbringat mycket tid på Donsö i Göteborgs skärgård där familjen hade en stuga. Donsöduken med blommotiv från ön vittnar om hennes kärlek till denna plats.
 
Norahs systersöner Anders och Olle Meyer berättar att Norah var glad, ruschig och utåtriktad som person. Men Norahs liv fördystrades av att två av hennes systrar var sjukliga. Det innebar att Norah valde att inte gifta sig och ha egen familj, och hon engagerade sig varmt i MS-föreningen.
“Norah Johansson är en legend och hon var en fantastisk mönsterritare” berättar
Daisy Barnevik Berglund (då Engberg) som i perioder arbetade på Gamlestaden på 1950- och 1960-talen som assisterande tecknare och slutligen som produktionschef!
 
 
En tuff brud med textil talang från Borås
 
Brit Bredström (1919-1973) signerade ofta sina verk bara Brit B. Hon visste tidigt att hon ville bli konstnär, och satte sig upp mot sin konservative pappa för att nå sitt mål.
 
Brit Bredströms mönster växlar från att vara djärvt nyskapande till traditionella julmotiv med tomtenissar och lucior. Brit föddes i Borås 1919 och hon visste tidigt att hon ville bli textilkonstnär. Men se det var inte ett passande yrkesval för en flicka, tyckte Brits pappa, som ansåg att unga flickor skulle bli kontorister, gifta sig och få barn. Som tur är var Brits mamma av en annan åsikt och hjälpte Brit att söka in till Textilinstitutet i Borås i slutet av 1930-talet - utan pappans vetskap.
 
Efter utbildningen följde några korta anställningar, bland annat på en textilfabrik i Gällstad i Västergötland, därefter flyttade Brit till Göteborg och började frilansa. Hon gjorde mönster för i stort sett alla svenska textilfabriker under det kommande decenniet. Hennes mönster var även attraktiva på den internationella marknaden och gardiner och mattor tillverkades bland annat i Danmark, Tyskland och Österrike. Hon signerade nästan alltid sina tygtyck med Brit B eller BRIT B-M.
 
Under 1960-talet, när tryckens guldålder gick mot sitt slut, började Brit även att hålla kurser i vävning. Trots, eller kanske just på grund av, pappans konservativa uppfostran valde Brit att aldrig binda sig. Enligt systerdottern Pia Videll var Brit en tuff kvinna som kunde njuta av livet och som tidigt skaffade en egen bil och ett sommarhus i Tylösand.
 
 
Retrojul – en upprättelse
 
Boken Tryckt till jul och utställningen är på många sätt en upprättelse för de talangfulla konstnärer som med stor färg och formglädje jobbade med textildesign – ofta kvinnliga konstnärer som för ”grötpengar” skapat älskade klenoder som hållit jul efter jul efter jul.

FAKTA OM UTSTÄLLNINGEN:

Retrojul är en utställning om tryckta jultextilier med fokus på 1950- och 1960-talen.

En stor mängd av de mest fantastiska dukar och bonader med tryckta julmotiv visas i utställningen Retrojul. Besökaren får stifta bekantskap med kända och okända formgivare som Ulla Ericson-Åström, Gunilla Schildt Stuart, Jerry Roupe, Brit Bredström och Maud Fredin Fredholm. Julmönstren från textilformgivningens glansdagar,  på 1950- och 1960-talen, väcker igenkännandets glädje men har också blivit självklara samlarobjekt för nya generationer. Utställningen är producerad av Östergötlands museum med text och innehåll av kulturhistorikerna Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark, som även skrivit boken Tryckt till jul.

Miniatyrmakaren - årets bästa roman!

Jessie Burton

Mystiska Miniatyrer i ny succéroman!

Miniatyrmakaren

Modernista

 

 

Miniatyrmakaren är ett utsökt äventyr som är som en blandning av ett äventyr av Charles Dickens och Flicka med pärlörhänge av Tracy Chevalier. Boken inleds 1687 i Amsterdam. Någons begravning är på gång - men vi får inte veta vems. Sedan spolar vi tillbaka till 1686 och händelserna som ledde till begravningen. 18-åriga Nella anländer till ett stort hus i ett av Amsterdams rikaste kvarter. Hon har under en snabb ceremoni gift sig med Johannes Brandt, och ser fram emot ett liv som gift, men möts istället av Johannes bitska syster Marin. När Johannes kommer hem igen är han inte alls intresserad av Nella, och läsaren inser snabbt (långt innan Nella) att Johannes är homosexuell. Den enda kvinna som han älskar är sin syster.

 

Nellas bröllopspresent kommer att bli av dyrbarast möjliga slag: en exakt kopia av deras hem i form av ett kabinettskip. Hela skåpet inreds av en gåtfull miniatyrmakare. De små skapelserna speglar de verkliga på ett överraskande sätt.

 

Det finns måna mystiska intriger i boken och många triangeldramer. Nella och Marin konkurrerar om Johannes, Johannes och Marin konkurrerar om Otto. Och var har man egentligen tjänsteflickan Cornelia som inte har någon respekt alls för Nella? Var kommer miniatyrmakaren in, och är det miniatyrerna som styr deras liv?

Allvarliga faror och ond bråd död lurar, och Nella undrar om hon är deras räddningen eller nyckeln till deras förfall.

 

Miniatyrmakaren har fått så många priser och utmärkelser! Det är en underbar bok som tack och lov inte är i någon trendig genre. Ingen dystopi, vampyrroman, deckare thriller eller romance. Miniatyrmakaren är helt enkelt en väldigt bra gränsöverskridande roman som måste rekommenderas varmt.

 

Boken är väl researchad och verklighetsunderbyggd.

 

Ett hus på den här tiden kostade 900 gulden. Ett diamanthalsband 2000.

 

Ett minatyrdockskåp inrett som i boken med 700 föremål gick på 30 000 gulden. Det  är alltså värt många riktiga hus!

 

Lite fakta om boken:

#2000-talets bäst säljande brittiska debutroman alla kategorier den största succédebuten sedan Harry Potter & de vises sten!
#Utsedd till Årets bästa bok i National Book Awards
#Waterstones Book of the Year
#Vald till Årets bästa bok av The Observer
#Vald till En av årets bästa böcker i The Telegraph, The Sunday Times, Evening Standard, Elle, Glamour, Harpers Bazaar och Vogue»Om du sträckläste Donna Tartts Steglitsan kommer du att älska Miniatyrmakaren.« | EVENING STANDARD
»Fängslande, magisk och full av överraskningar.« | S. J. WATSON, Before I Go to Sleep«
»Suveränt uppslukande läsning.« | THE OBSERVER

JESSIE BURTON [född 1982] är en brittisk författare som gjort enorm succé med sin första roman Miniatyrmakaren [The Miniaturist], som snabbt blivit 2000-talets bäst säljande brittiska debutroman. Boken har hyllats av kritikerna, fått en rad utmärkelser och jämförts med bland annat Donna Tartts Den hemliga historien och Tracey Chevaliers Flicka med pärlörhänge. Miniatyrmakaren kommer också att produceras i en påkostad dramaserie av produktionsbolaget som ligger bakom filmatiseringen av Hilary Mantels roman Wolf Hall. Jessie Burton är bosatt i sydöstra London.

Bästa almenackan: Kattkalender 2016 - Säg MJAU till livet!

Kattkalender 2016 - Säg MJAU till livet!

Säg MJAU till livet var en härlig sång i de gamla Pelle Svanslös filmerna!

Kattälskare är ofta synonymt med bokälskare. Och tvärtom. Hemingway älskade katter, hans hus var fullt av dem. Samma sak med poeten T.S. Eliot vars dikter ligger till grund för musikalen Cats. Och Winston Churchill. Inte en dag utan att klappa minst en katt på Chartwell!

Med Kattkalendern kan du njuta av nya proffsiga kattfoton varje månad. Och skriva upp allt du behöver komma ihåg.

           

En helt oemotståndlig kalender för alla kattälskare!

Legendariska kattfotografen Eivor Rasehorn står för de vackra bilderna.

Pelle Svanslös firar jul - Härlig kattjul i Uppsala!

Utan svans - men inte utan julstämning!

Gösta Knutsson, Åsa Rönn,  Michael Rönn

Pelle Svanslös firar jul

Illustrationer: Ingrid Flygare, Jan Gissberg

Bonnier Carlsen

Härlig julstämning med Pelle Svanslös!

Ljus tänds, julklappar lackas, och lussekatter bakas i stugorna. Julen är på väg till katternas Uppsala och Pelle Svanslös och hans vänner förbereder sig för fullt. Kattungen Frallan ska fira sin första jul, och Pelle har lovat att visa honom precis hur man firar - på katters eget vis, förstås. Men någon sätter käppar i hjulet, vem kan det vara? Ett stämningsfullt mysterium i ett snötäckt Uppsala.       

 

Pelle Svanslös firar jul är en nyskriven, specialdesignad bok inspirerad av Gösta Knutssons julberättelse.

 

Den här bilderboken är alldeles lagom lång och spännande att läsa högt, det är härligt att läsa om alla katternas personligheter och budskapet är hjärtevärmande. Här är till och med Måns snäll innerst inne och får en julklapp på kinden av den minsta kattungen!

Julstämning med Van Gogh och Casablanca och svenskt öl!

Julstämning i år igen!

Ingen jul utan Julstämning!          

 

Julstämning är Sveriges äldsta jultidning - ett är äldre än klassikern Bland tomtar och troll - och den 109 år i år. Årets nummer är ett av de bästa och mest välmatade någonsin!

 

Varje år får man ett initierat konstnärsporträtt av en aktuell konstnär - i år är det Lisa Larson den folkkära keramikern vars verk finns både hos “vanligt folk” som hos specialiserade konstsamlare. Varje år finns också två löstagbara konstbilagor med, i år är det två färgstarka och härliga Van Gogh bilder. Julstämning innehåller även en artikel om Van Gogh.

 

Varje artikel är skriven av en expert på området - kulturhistorikern Edward Blom, känd bland annat för boken Allting gott och alldeles för mycket - skriver medryckande och initierat om julöl och bilderna och etiketterna som hör till. Här slår tomtarna inte i glasen, de dricker glatt ur både tunnor och buteljer.

 

Ingrid Bergman - Sveriges fortfarande största och bästa filmstjärna någonsin - skulle fyllt 100 år i år. Artikeln tar upp bland annat filmerna som gav henne hennes tre Oscar, hennes privatliv, de tre äktenskapen, Casablanca och hur hon var Ernst Hemingways favorit.

 

Som sig bör finns en artikel med underbart vackra naturbilder. I år får vi  följa med på en bildresa till Hokkaido, den japanska ön där dt vinns sångsvanar, tranor, jättehavsörnar och fiskuvar - en av världens största ugglor, som figurerar i många japanska myter.

 

Dessutom: maffigt korsord, jul på Tjolöholms slott, svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget och årets klassiska julläsning om gamla tiders julotta.

 

Med Julstämning är helgens julläsning räddad. Mysigare och mer varierat går inte att få!

Julstämning med svenska skogar, spännande konst och vackra vinterbilder

Julstämning med svenska skogar, spännande konst och vackra vinterbilder 

Flera författare
Julstämning 108 år
Semic

Julstämning - Sveriges äldsta jultidning - 108 år! - satsar återigen på ett klassiskt vackert Jenny Nyström omslag, där den äkta svenska allmogetomten pulsar genom en svensk granskog med sin dyrbara last på ryggen. Än lever den svenske tomten, och han ser mycket hälsosammare ut än den nymodige amerikanske cola-drickande kollegan!
Innehållet i Julstämning är däremot sprudlande nytt och modernt med glänsande lockande läsning varje år. Årets konstnär är Annika Ekdal, en textilkonstnär som skapar fantastiska nya världar med en urgammal teknik.
Årets konstplanscher är av Claude Monet och det finns även ett Monet reportage längst bak i Julstämning.
Man skulle kunna säga att årets Julstämning går i naturens tecken. Gobelängerna är inspirerade av naturen och fulla av prunkande växter och eleganta djur, Claude Monets intryck av solnedgång gav namn åt hela den impressionistiska rörelsen … Hur vår svenska skog gått från urskog till tämjd och tuktad är ett svidande reportage som konstaterar att John Bauers Bland tomtar och troll skogar (som ändå inte är någon äkta urskog ) är mycket artrikare än dagens erbarmliga planterade skogar och att Selma Lagerlöfs underbara tiomilaskogar är ett minne blott. Idag får man vara glad om man hittar en enmilaskog. Och i sådana fall är det förmodligen i en nationalpark.
Annons:

Vacker natur finns också på bilderna från reportaget av den gnistrande vintervackra skidorten St Moritz. En stad som länge varit känd för sin hälsosamma luft, och dit Edith Södergran, Robert Louis Stevenson, Sir Arthur Conan Doyle och andra litterära kändisar åkte. Sherlock Holmes har både dött och återupplivats i Alperna.
En saga om tre systrar, alla prinsessor, är en alldeles sann saga. Margaretha, Märtha och Astrid befann sig alltid i händelsernas centrum och det här är en historia som rymmer massor av syskonkärlek, romanser och för tidig död.
Alla som älskar sötsaker kan sin Prinsesstårta. Just denna tårta var de tre systrarnas favorit. Deras minne lever kvar även i kokboksklassikern Prinsessornas kokbok.
Massor av julstämning finns på Fredriksdal utanför Helsingborg där det varje år hålls julmarknad. En förtrollad plats där julen blir som förr i tiden
Allt är inte frid och fröjd och julstämning i årets Julstämning: man uppmärksammar även första världskrigets hundraårsjubileum, med en artikel om krigspropaganda från båda världskrigen. Skilde sig propagandan åt? Ja, under andra världskriget tillkom propaganda för att hålla tyst. Pratar du, kan dina kamrater få sätta livet till. En svensk tiger. Sedan pratar vi inte mer om det.
Slutligen finns också en traditionell julnovell och ett korsord, som var med i Julstämning år 1925 - fast fortfarande lika kul och knepigt att lösa!
Årets Julstämning har allt: det vackra, det tragiska, det romantiska, det spännande och det stämningsfulla. Och en äkta svensk tomte på omslaget!
Det är lätt att komma i stämning med Julstämning!

Belinda Graham

Mord i Midvintertid - Underbart är kort!

Flera författare

Mord i Midvintertid

Semic

Kort spänning för julens korta dagar!

Efter att ha legat stilla i trettio minuter sprang hon tyst genom mörkret fram till fyrmästarens bostad. Dörren var öppen och i vinden slog den oroväckande mot karmen. Herbert satt bunden i en stol, prydligt skjuten mellan ögonen med ett skott.
I denna suggestiva och gastkramande novell av deckarmästaren Dag Öhrlund får huvudpersonen Kim ett oväntat och minst sagt obehagligt besök på ön. Vem har utfört mordet? Ska Kim kunna utkräva hämnd?

De övrig nervkittlande kriminalnovellerna är skrivna av några av Sveriges absolut främsta deckarförfattare: Arne Dahl, Åke Edwardson, Inger Frimansson, Varg Gyllander, Amanda Hellberg, Katarina Mazetti, Johan Theorin och Katarina Wennstam.

Underbart är kort. Man behöver inte dra ut på spänningen på 600 sidor. Mord i Midvintertid  levererar intensiv spänning gång på gång i personliga noveller av Sveriges deckarelit.

 

Det här är som en Bland tomtar och troll för vuxna. Onda sagor att få  ringar av. Här halkar tomtemor på isen och i paketen finns en styckmördad karl. Här ringer en tomte på dörren och delar ut äpplen - varefter han knivhugger välden till döds. Fortfarande oidentifierad i tomtemask.  Här hör en barndomsvän av sig på Luciakvällen och erbjuder att leverera julefrid och skrivarro - genom att eliminera familjen.

 

Dag Öhrlunds novell kretsar kring fyrmästarens bostad, Amanda Hellbergs handlar om ett triangeldrama à la Hitchcock - och det är inte den man först tror som blir offret.

 

Mord i Midvintertid är en måste-ha bok, en härlig novellsamling med både bredd och djup. Julen utnyttjas till fullo - det är inte bara en idyllisk högtid det är också en högtid när människor är överspända överstressade och tvingade att umgås med folk de inte gillar. Kort sagt: bäddat för mord! Mord i Midvintertid är en efterlängtad önskejulklapp till alla som gillar svenska kvalitetsdeckare - och som uppskattar välskrivna noveller!

Mord på julnatten - Julklappsboken för alla deckarfantaster!

Efterlängtad novellsamling med blod, svett och tomtar!

 Författare: Arne Dahl, Åke Edwardson, Emil Fredholm, Inger Frimansson, Amanda Hellberg, Katarina Mazetti, Håkan Nesser Kristina Ohlsson, Johan Theorin
Mord på julnatten
Semic 

Är glaset halvfullt eller utspillt?

I år fanns det tyvärr inga tomtar med i Bland tomtar och troll. Tomten har tydligen flyttat till novellsamlingen Mord på Julnatten och blivit ond, riktigt ond. (Det verkar som om varken troll eller människor har mycket att sätta emot här.)

Novellsamlingar är i sig en underbar läsning under hösten och vintern. Finns det inte tillräckligt med energi att engagera sig i en tegelstenstjock roman så finns det tillräckligt med energi för att mysa med en novell. Vare sig de är i Bland tomtar och troll eller i Mord på julnatten.

De bästsäljande deckarna idag verkar bli tjockare och tjockare. Som om en genre som i forna dagar skällts för lättviktig ska ta revansch med att producera de idag tyngsta böckerna. Bokstavligt talat.

Men det är en konst att hålla något kort, att bygga upp spänning i ett litet format och göra en oväntad vändning alldeles på slutet.

De flesta av deckarförfattarna i Mord på julnatten klarar just detta: att presentera mycket spänning på få sidor. Deckare, skräck, paranormala inslag, en del humor och mycket blodspillan samsas i de olika novellerna.

Mord på julnatten inleds med hemvändarnatt av Amanda Hellberg, känd för deckarna med Maja Grå i huvudrollen. Maja Grå eller Steve King eller någon ur deras Oxford universum är inte med här - det är en mycket mindre färgstark karaktär vi får följa i en mycket mindre färgstark miljö.
Huvudperson är hemvändaren Pontus - en sådan man som är eller säger sig vara framgångsrik i storstan, och som kommer hem över julhelgen och skryter lite. Man förstår snart att Pontus är något mycket värre än en skrytmåns. När ska han bli mördad, det är det som är frågan. Det här är knappast överraskande.

”Endast jag är vaken” är en ovanligt kuslig deckare med paranormala inslag och som fans av Viktor Rydbergs gamla dikt kan förstå så är gärningsmannen här en liten tomte. Johan Teorin inleder novellen med ett citat:
“Tomten ser vi idag som ett enbart vänligt väsen - väktare och värnare av hus och hem. Ursprungligen sågs tomten lika ofta som ondskefull hämnare” Daga Nyberg, Folklivsforskare.
Tomten i denna novell heter Rasker. “Det är en gåta var han kommer ifrån men Rasker grubblar inte”. Istället ser han fram emot att vaka över sitt revir.
Men det är inte så lätt.
“Folk har flyttat hit från staden. De tycker att de bor på landet och lever ett sunt liv. Men Rasker känner en ruskig stank av fossila bränslen som puttrar ur brummande bilmotorer varje morgon och kväll. Ofta rullar ännu större fordon in på någon uppfart och lättar av stora lådor med elektroniska lådor och lädersoffor och runda badkar som bärs in i villorna. Varje dag kommer blanka kataloger i brevlådan som påminner om att det ständigt finns nyare ting att köpa därute.”
Genom deckarhistorien har det funnits många mördare och många mordvapen --- men att en tomte slår ihjäl en reklambyråchef med en gigantisk plasmabildtv som mordvapen hör till ovanligheterna.
Är det en ond tomte som dödar eller är det kapitalismen som långsamt tar kål på människorna i det välmående villaområdet?
Den här tomten vill inte ha gröt, han vill ha kött färskt kött.
Han möter sin nemesis i den lilla flickan Pernilla, som redan är en mästare på att berätta onda sagor, men som inte tror på tomten.
Idén är bra, om en hämndlysten tomte, men det blir lite slarvigt utfört och slutet har mycket i övrigt att önska.
Efter en svag början tar man sig an den tredje novellen, och därefter blir Mord i julnatten riktigt bra.
Katarina Mazettis Ghost stalker deckare gränsar också till det paranormala, och kunde lika gärna varit med i en antologi med de bästa skräcknovellerna. Huvudpersonen är författare och ett fan börjar stalka henne - ett fan som hon ska ha delat barndom med. Hon minns honom inte. Och hon minns inte den barndom han beskriver heller. Det visar sig att han byggt allt på de delvis självbiografiska böckerna hon skapat, han lever i en alternativ verklighet (som många fans väljer att göra) och fortsätter att skriva till henne efter att han har dött. Med ett hoppfullt vi ses snart som hälsning.
I boken finns också deckarnoveller av Arne Dahl, Åke Edwardson, Inger Frimanson, Emil Fredholm, Håkan Nesser och Kristina Ohlsson.
Det mest överraskande? Att debutanten Emil Fredholm har gjort den bästa novellen i samlingen. En konstkupp med mord som han klarar av på betydligt färre sidor än de 631 sidor som Leif GW Perssons "Den sanna historien om Pinocchios näsa" kräver.
Mord på julnatten är den perfekta julklappen till alla som gillar spänning, deckare och spökhistorier.
Men det är bäst att överlämna julklappen personligen. Skicka den inte med tomten. Han kan få underliga idéer av att smygläsa boken!

Belinda Graham

Köksalmanack 2015 - Ett år för alla smaker!

Frankrike, Ryssland, Amerika, Italien, Mallorca, Ulriksdal och ett år för alla smaker

 Författare: Malin Berghagen, Edward Blom, Dogge Doggelito, Anna Huerta, Gunilla Kinn, Denise Rudberg m.fl.
Köksalmanack 2015Semic

Köksalmanack är som en fin kompis i köket, och man kan alltid ställa samma fråga: “Vad blir det till middag?” och få ett bra svar. Här finns recept och middagsförslag (och inspiration för frukostar och luncher!) för alla årets dagar. Här finns också massor av små tips som gör att saker fixas lättare och smartare. Och så finns här som alltid en uppsjö av intressant läsning varje månad, med alla krönikor och recept från kända personer som man förknippar med mat --- eller något helt annat.
Från Hälsingland till Mallorca
Malin Berghagen inleder året i Köksalmanack med att skriva om sitt liv på Mallorca och vad hon brukar handla på marknaden. Som ekologisk fisk , favoriten är dorada, som smakar som en blandning av abborre och makrill. Malin är också en anhängare av raw food trenden och har sina favorit restauranger som hon berättar om.
Tupac Garcia skriver om hur hela familjen har det mysigt och lagar mat tillsammans i köket. Anna Huerta delar med sig av sitt matälskande liv på ön Pantelleria, utanför Sicilien. En god fika inkluderar ett glas mandelmjölk. Citronerna plockas direkt från träden.

Alla drömmer om en egen kokbok
Musikern Dogge Doggelito berättar om sin dröm som gått i uppfyllelse: att ge ut en egen kokbok, med grilltema. Maria Zihammou har också en färsk kokbok bakom sig, Fransk bistro, och hon tipsar om olika franska bistroklassiker --- mat som hamnat under maj månad i Köksalmanack, med tips på goda soppor och en vårgryta, men fransk bistromat fungerar lika bra under den kallaste årstiden, för ingen mat är så god “comfort food” som den franska bistromaten.
Alla vill ha en fransk kock
Lena Söderström beskriver det goda ryska köket, som är så mycket mer än champagne och kaviar. Biff Stroganoff kommer från Ryssland. Eller också inte. För Peter den Store gillade fransk mat och importerade en fransk kock, och då skulle alla andra högt uppsatta personer, som till exempel greven Alexander Stroganoff, också ha en fransk kock.
Varför köpa en kokbok när du kan köpa kocken? Då får du inte bara de åtråvärda recepten utan även någon som kan laga din mat åt dig!
Återta den mysiga, lediga söndagen!
Tiderna förändras men vissa saker består. Som att det aldrig är ute med god kvalitet, vilket de läckra, ekologiska recepten från Slottsträdgården i Ulriksdal bevisar. Eller vilket Edward Blom, författaren till Allting gott och alldeles för mycket, bevisar i sitt försök att ta tillbaka söndagen som en dag att ha kul med, istället för en dag att förbereda hela veckan på (vilket leder till att folk blir alldeles uppstressade, innan veckan ens har börjat). Vare sig du satsar på ett nytolkat recept för söndagssteken eller den amerikanska “Sunday brunch” trenden så kan du njuta av söndagen. Varför slösa söndagen på planering, när allting redan finns planerat i Köksalmanack?
Avslutningsvis skriver den svenska deckardrottningen av “Elegant Crime”, Denise Rudberg, om sin eleganta nyårsmat, och sina lika eleganta drinkar. Givetvis finns här plats för flera fina efterrätter.
Året är till för att njutas. Vare sig man gör det elegant, ekologiskt, rustikt eller helt spontant. Köksalmanack har ju något för alla smaker!

 

Belinda Graham

Bland tomtar och troll - 108 år med favoritsagorna!

Einar Norelius bild på omslaget!

Bland tomtar och troll är en underbar jultradition för hela familjen som kan stoltsera med att vara Sveriges äldsta sagosamling. Den fyller 108 år i år.

           

 

Två härliga klassiker finns med: Den bortglömda felan av Elisabeth Brehmer med illustrationer av Einar Norelius och Den förtrollade skogen av Anna Wahlenberg med illustrationer av John Bauer.

 

Peter Madsen återberättar sagan om Snövit och ger den nya sagolika bilder.

 

Här finns också moderna berättelser, mer som barnböcker än som sagor. Ulf Starks julsaga där sockenbarnen Elof frå träffa tomten och köra hans släde påminner om Astrid Lindgrens berättelse om fattiga barn förr i tiden. Inger Edelfeldt berättar om hur det var på Paulas mormors farar Eriks tid och om en speciell vit änglafjäder. Johanna Nilsson skriver om pojken Sinom som blir vän med gumman Petra från Rumänien, när han likt pojken i barnens ö njuter av en sommar ensam hemma i lägenheten. Ylva Karlssons berättelse är liksom förra årets berättelse full av små fantasivarelser, ungefär som murklorna i Pettson och Findus.

 

Illustrationerna är av Marianne Enquist, Inger Edelfeldt, Amanda Eriksson, Peter Madsen och Katarina Strömgård.

 

Här kan var och en hitta sin egen favoritberättelse. Vilken är bäst och mest magisk?  Favoriten här hemma blir direkt Den bortglömda felan, som handlar om musik och frihet och att inte bli lurad på sitt arv. Arvet kan vara vackra melodier. Som god tvåa kommer Den förtrollade skogen.

 

Bland tomar och troll är en härlig förtrollande sagosamling att bli förtrollad av om och om igen. Den förslösar verkligen inte bort sitt arv.

 

Årets upplaga har både tomtar och troll med i äventyren!

Vackert, vemodigt, roligt och spännande i Sveriges äldsta sagosamling

Vackert, vemodigt, roligt och spännande i Sveriges äldsta sagosamling

Författare: Inger Edelfeldt, Ulf Stark, Peter Madsen, Cyrus Granér, Ylva Karlsson, Ellen Lundberg-Nyblom, Johanna Nilsson
Bland tomtar och troll 107 årIllustrationer: John Bauer, Einar Norelius, Inger Edelfeldt, Peter Madsen Katarina Strömgård, Per Gustavsson, Joanna Hellgren
Semic

Sveriges äldsta sagosamling fyller 107 år i år. Bland tomtar och troll är en klassisk sagosamling som hör julen till, där man kan vara säker på hög konstnärlig kvalitet både när det gäller text och bilder.
Som alltid finns här både nya och gamla bekantskaper. De klassiska illustratörerna är John Bauer och Einar Norelius. Cyrus Granérs Sagan om fiskaren Sikur och trollnätet är illustrerad av John Bauer. Troll med jugendstuk är ett måste för att minnas ursprunget i Bland tomtar och troll!
Det gamla kastanjeträdets saga av Ellen Lundberg-Nyblom har de färgglada, naturromantiska illustrationerna som är typiska för Einar Norelius. Naturen är besjälad. Att skildra tidens gång genom ett kastanjeträds minnen (den typen av träd blir ju mycket äldre än människor) är en genial idé!

De moderna berättelserna i årets utgåva är Fjäderpennan av Ulf Stark, illustrerad av Joanna Hellgren, Syster torn och Syster skugga av Johanna Nilsson, illustrationer av Per Gustavsson, Mästerkatten, text och illustrationer av Peter Madsen, I Monicas trädgård av Ylva Karsson, illustrerad av Katarina Strömgård och Sagan om Apsson, text och illustrationer av Inger Edelfeldt.
Samlingen heter Bland tomtar och troll, men i år finns det åter igen inte en enda tomte med i sagosamlingen. På det hela taget är det ont om paranormala inslag i de moderna berättelserna för barn. Men Ulf Starks huvudperson drömmer i alla fall om troll och sagan har en fin sensmoral om att det viktigaste är inte att skriva fint utan att ha fantasi om man ska bli författare och underförstått: den lille pojken med blå bläckfläckar över hela ansiktet kommer att växa upp och bli författare (och kanske skriva med kulspetspenna eller på skrivmaskin?). Sagan om Apsson har de moderna trollen med: utomjordingarna! Dessutom ser gosedjuret Apsson lite trolliknande ut. Mästerkatten är den allra roligaste sagan i hela sagosamlingen, och om man någon gång tvivlat på att tjejer i gamla sagor inte var tillräckligt mycket “girlpower” kan man bara läsa Mästerkatten. Huvudpersonen i Mästerkatten är en förtrollad prinsessa som själv dödar trollkarlen som förtrollat henne (hon lurar listigt honom till att förvandla sig till en mus, och äter sedan upp honom) och som dessutom själv väljer sin partner: en fattig mjölnarson, den tredje i syskonskaran, som hon marknadsför som den rike markisen av Carabas. Och vips, så blir han markisen av Carabas! Om Mästerkatten hade ett soundtrack skulle det vara “These boots are made for walking …” och katten promenerar rätt över alla som kan bjuda något motstånd.
För ingen vågar säga emot en talande katt!
Den vackraste sagan är I Monicas trädgård. Den är också lite vemodig, och handlar om mörkret i en trädgård som förvandlas från hotfullt mörker till vänligt mörker. Trädgården med sitt mörker har också en fin hemlighet: en liten enhörning som delar sitt mjölkfat med en igelkott.
Bland tomtar och troll har det vackra, det vemodiga, det spännande och det roliga allt sammans inbundet i en enda vacker volym. Boken andas så mycket jul, och understryker dessutom vilken hög konstnärlig klass som den svenska barnboken håller. Man vill bara krypa upp med den här boken i en lagom upplyst hörna, och omges av vänligt mörker och sagofigurer med jugendarv.

Belinda Graham

Jag grejar alltså finns jag : fixa, sy, baka, tova, läs, bygg, odla!

Elin Ek

Pyssel med Elin "Grynet" Ek.

Jag grejar alltså finns jag

Bonnier Carlsen

 

           

Jag grejar alltså finns jag är en glad och positiv och livsbejakande bok, samtidigt som en är en bra bas-guide till mysigt pyssel och hur man hittar pysselglädje. Här finns greja med garn, odla växter och baka goda kakor. Allting är väldigt lätt och går fort att göra.

En superfin presentbok som sprider glädje och pyssel-lust!

Om man vill vara kritisk: det mesta är väldigt lätt. Om man redan gjort sånt här i skolan, i dagis eller på pysselklubben är det inte någon utmaning. Tänker tillbaka på när man själv höll på en hel termin i plugget för att göra något riktigt bra projekt. Oftast är det just sånt som man är stolt över och har kvar än idag - inte något som man fingervirkat eller armstickat på en timme. Allt behöver inte gå så himla fort, det är kul att utmana sig själv och göra något riktigt bra.

 

Och det är inte så bra att hela tiden säga vad man kan tjäna pengar på, det är skitsvårt att tjäna pengar på saker man gjort själv. En kompis satt med massor av grytlappar som ingen ville ha.  Att sälja pyssel eller hantverk är en mardröm. Ungefär lika lätt som att bli av med de jämrans majblommorna - alla har ju egna ungar de ska köpa av.

 

Nej, ska du pyssla eller greja ska du göra det för att det är kul och för att du själv vill ha något unikt - INTE för att tjäna pengar! Och glöm det där att mormor och farmor och gammelmormor ska hjälpa till. Elin hävdar att även den snålaste gammelmormor spenderar massor av pengar på dig i en garnaffär med äkta gotländskt fårull.

 

Det där är absolut inte sant. De flesta pensionärer är extremt fattiga och blir lessna av att deras barnbarn bara kommer när de vill ha pengar, betalt ridläger, fotbollsläger, nya prylar osv. och fasar för alla konfirmationer, födelsedagar och jular. Och att ungarna alltid önskar så dyra saker! Alla barn har barnbidrag och borde ha eller få veckopeng och månadspeng och får gratis mat och husrum - så barn och tonåringar har faktiskt mycket mera pengar är “snåla gammelmormor”. Och det behövs inte svindyrt gotländskt ullgarn till så här enkla grejor. Det går bra med tiokronors garn från Ica- Maxi. Det kan barn köpa själva istället för lördagslösgodiset.

 

Pyssel ska ses som en hobby, precis som fotboll, ridning, skidåkning, segling, datorer etc. och allt har sina kostnader - pyssel är faktiskt en av de billigaste hobbyerna när dt gäller utrustning! Är man kreativ kan man ha jättekul bara med makaroner och lite guldfärg!

 

Obs, makaronpyssel finns inte med just i den här boken, men det finns mycket med garn och tygrester, hur man odlar sticklingar, återvinner gammal T-shirt etc. Och förhoppningsvis kan föräldrarna sponsra bakrecepten om de får smaka på resultatet efteråt!

 

Eller så kan barnen skriva till Zlatan och tigga pengar för att sponsra broderigarn för att brodera Zlatanbilden på sina skor. Där finns det mer pengar at hämta än hos stackars gammelmormor.

 

 

 

 

 

Hälge - Mångalna i storskogen, Stora boken om att jaga vilt

           

Blixten spårar i månskenet.

 

Lars Mortimer

Hälge - Mångalna i Storskogen

Semics

 

Mångalna i storskogen är årets efterlängtade  hälge album. Nummer sjutton i serien närmare bestämt. Att det kommer ut en ny volym med Hälge serier att lyxa sig med lagom till jul är en tradition - men Hälge serierna i sig har sällan något med julen att göra. Men ofta är det vinter i serierna. Och ofta är det jaktsäsong. Det gäller att överleva både jakten och vädret och matbristen.

 

I de inledande Hälgeserierna får vi möta de avätande fåglarna som faller till föga och äter fågelfrö från fågelbordet och Urälgen som väljer vilken väg han ska. Söder med so och värme, mycket mat och lugn och ro. Eller norr med kallt och mörkt, lite mat och ond bråd död. Orsaken till hans val är höljd i duken ... men man gisar att han hade en dålig dag.

 

Livet i norr är inte mycket bättre för människorna i den lilla byn Avliden än för skogens djur. I den flrsta serien med Edwin och Ellen är det äkta paret ute i snöstorm i skogen och förölkrer hitta plogbilen så att den ska ploga vägen till Avliden. Edwin försöker tänka positivt medan Ellen vill flytta.

Snön ser så stämningsfull ut. Tills det är dags att skotta.

Som alla hjältar skrittar Hälge lugnt in i solnedgången när det är slut på jakten.

Alltid är någon på jakt efter något!

När älgens horn växer ut igen är det ett gott vårtecken.

           

Häng med Hälge och hans vänner i skogen och ha en riktigt skön vinter! Blir den inte vit kan du alltid trösta dig med att du slipper skotta!

 

Till jul kommer även Stora boken om att jaga vilt. Hälgeserier i mjukband. Älgar, igelkotten kotten, ugglor, myror och jägare och deras fruar får alla säga sitt om jakten på att överleva i glesbygd.

 

Hälge är klassiker i serieform och Lars Mortimer var ett komiskt geni. Hans arv och invånarna i Avliden har förvaltats på ett fint sätt.

 

 

 

Hälge - Stora boken om troféjakt

Lars Mortimer
Hälge - Stora boken om troféjakt
Semic

Humor som träffar mitt i prick.

           

När jakten rasar som värst ute i de svenska skogarna, inte minst kring den lilla orten Avliden, är det lätt att tro att målet är att fylla frysen inför den annalkande vintern. Men ack, vad en betraktare av glesbygdslivet bedrar sig! En fylld frys är ju mer en bonus, det allra viktigaste är att lägga vantarna på årets mest imponerande jakttrofé.
Att vara den stolte ägaren till de största älghornen på orten, med eller utan älghuvudet kvar, inbjuder till respekt och vördnad bland jaktkamraterna. Det är möjligt att hustrun hellre hade velat ha kvar tavlan med det fina landskapet (betande kor i motljus, eller dylikt) på den finaste platsen i hemmet, men där ska givetvis trofén hänga.
Älgarna däremot, föredrar att troféerna stannar där de hör hemma, nämligen i skogen, på de älgar som älghuvudena tillhör.

Hälge, Sveriges mest kände tecknade älg, kan se fördelar med att de största tjurarna blir älgtroféer, för då kanske han själv kan få lite “romance” med någon söt älgko … men Hälge kan ändå inte slappna av under jakten. Visst vill alla ha en stor, fin älgtrofé och visst är Hälges tre taggar inte mycket att ha. Men bättre en liten jakttrofé än ingen alls …
Lars Mortimer dog i augusti i år, men hans träffsäkra serier om Hälge gav hela tiden olika perspektiv på glesbygdslivet och på den viktiga jakten. Vi växlar mellan skogens djur, med Hälge i spetsen, och jägarna, med den hårt prövade Edwin i spetsen.
Bland Hälges vänner finns igelkotten Kotten, ett par ugglor och myrorna i myrstacken. Edwin har sin hund Blixten, sin fru, som stickar ett överdrag till geväret, och jaktkompisen Uffe, som ofta kommer med träffande one-liners. Som “Varför skjuta upp tills i morgon vad du kan skjuta idag?”.
Glesbygden och dess människor och djur skildras med stor kärlek och förståelse av Lars Mortimer. Det är kanske därför Hälge går hem över allt i alla läger, på olika breddgrader i Sverige. Vi inbjuds inte att skratta åt Hälge och Edwin och de andra … utan att känna med dem. En lågmäld humor som sällan slår fel.

Belinda Graham

Per Åhlin – Bildmakare och Animatör

 Per Åhlin – en svensk Walt Disney?

Elisabeth Lysander
Per Åhlin - Bildmakare och Animatör
Karneval förlag      

”Tage och jag övertalade Per att göra förtexterna och annat till vår första spelfilm Svenska Bilder och efter det har vi jobbat ihop på alla möjliga sätt, inom framför allt filmens underbara värld. Alla våra krumsprång finns väl beskrivna i denna utomordentliga bok där man kan lära känna ett verkligt geni utan tvekan en värdig medtävlare till Walt Disney.”

Så här skriver Hasse Alfredsson i den fina inledningen av Per Åhlin – Bildmakare och Animatör


Per Åhlin och Walt Disney


Per Åhlin – en svensk Walt Disney? Varför inte. Filmen på omslaget, Karl-Bertil Jonssons julafton, visas på svensk TV, liksom Kalle Anka, nu varje julafton. Men Per Åhlin är så mycket mer än Karl-Bertil, som ser ut som Tage Danielsson i Harry Potter glasögon. Mer än Dunderklumpen, Hundhotellet, Resan till Melonia … Allt detta finns med i boken, men också flera sidor om sidor hos Per Åhlin som är mindre kända och även aldrig förr visade för allmänheten.


Boken börjar med barndomen och Per Åhlins kärlek till film. Han är född 1931. Hans första stora biominne var just när han som liten grabb i Småland såg Walt Disneys Snövit och de sju dvärgarna  år 1937. Per ville in i den världen. Hans favorithobby var att tvätta ren nitratfilmer i badet (varefter det var svårt att få rent badkaret) och teckna egna filmer på de nu rena filmrutorna. Första resultaten blev lite hoppiga.

Det är intressant att konstatera att både Per Åhlin och Ingmar Bergman har en väldigt fysisk inställning till film – första filmerna var bokstavligen att klippa och klistra. Det tänker man inte på idag när film har blivit digitalt. Den fysiska upplevelsen av film är borta. För evigt?
Mer än Karl-Bertil Jonsson
Per Åhlin har gjort mycket under sin karriär – och inte bara film. På meritlistan står också otaliga klassiska bokomslag och illustrationer. Han gjorde bland annat Tage Danielssons Sagor för barn över 18 år  där Karl-Bertil Jonssons julafton ingår.
Hasse&Tage plus Per Åhlin var verkligen ”a match made in heaven”. Tage Danielssons vision var att skapa en svensk Kalle Anka tradition och han lyckades.
Det är däremot intressant att konstatera att det inte var en omedelbar succé. 1974 nämndes Karl-Bertil filmen bara i förbigående av två tidningar. 1981 hyllades den. Det tar tid att bli en tradition.
Det mest fascinerande med samarbetet är dock att Per Åhlin förvandlade hela Tomelilla till Paris (Picassos äventyr med Gösta Ekman) bara med hjälp av ”stumfilmstricks” som t.ex. snygga kulisser. Som han målat själv. Åhlin målade även alla Picassos tavlor. Som sedan förstördes efter filmens slut. Så att ingen skulle sälja dem som en äkta Picasso?!
Om kemin stämde perfekt mellan Hasse & Tage och Per, så gick det inte lika smidigt med Alfons mamma, Gunilla Bergström. Hon tyckte att Per Åhlin ritade Alfons silkesmjuka hår som stålull. Men till sist resulterade även detta samarbete i en serie klassiska animerade filmer. Den här gången med Björn Gustavsson som berättarröst.
De senaste Per Åhlin projekten är Lilla Spöket Laban filmerna och ett hemligt projekt som avslöjas i slutet av boken: Per Åhlins skånska animeringsstudio har tagit sig an den småländska klassikern Emil och Ida i Lönneberga. Per Åhlin jobbar efter Björn Bergs klassiska illustrationer – 50 år i år – för att skapa nya, rörliga figurer. Inte alltid lätt, eftersom Berg inte ritade konsekvent (han gjorde ju stillbilder) och figurernas ben är t.ex. inte alltid lika långa, så de får modifieras för att kunna röra sig på filmen.
Efterlyses: Hoffmans äventyr!
När det gäller Ingmar Bergman fick han till sist gjort sitt drömprojekt Fanny och Alexander. Folk stod upp för honom. Per Åhlin har fortfarande inte fått göra sitt drömprojekt: Hoffmans äventyr. Av bildmaterialet i boken att döma är det här en episk animerad film utan gränser som skulle kunna bli epokgörande inom sin genre.
Per Åhlin är trots de projekt han inte fått göra ändå historisk. Han tillhör dessutom den exklusiva krets av europeiska animatörer som regisserat mer än en animerad långfilm. Per Åhlin har hitintills regisserat fyra. Och det kommer att bli fler.
Hoffmans äventyr skulle kunna bli en fin kronan-på-verket på en lång, vindlande och egensinnig animationskarriär.
Det här är den första och enda boken om Per Åhlin – en unik bok inom svensk filmhistoria och filmvetenskap. Per Åhlin har också själv gjort ett omfattande arbete för att leta fram hitintills aldrig visade bilder.
Här får vi ta del av alla drömmarna som uppfylldes. Men också alla drömmarna som inte uppfylldes.
Per Åhlin är i alla fall själv optimistisk och säger att han har tid kvar för att göra några till av sina drömprojekt. Huvudet är fortfarande fullt av idéer!
OM FÖRFATTARENElisabeth Lysander är frilansskribent och medverkar regelbundet i tidskriften Filmrutan. Hon har bakom sig ett långt yrkesliv bland annat på Svenska Filminstitutet, med ansvarsområden från barnfilmsimport till visning och distribution. Ända sedan tiden som programbedömare på sjuttiotalets TV2 har hon fascinerats av den animerade filmen och dess möjligheter.

Belinda Graham

Sagan om Karl Bertil Jonssons jubilerande julafton i jubileumsbok

Sagan om sagan.

Tage Danielsson, Per Åhlin

Sagan om Karl Bertil Jonssons Julafton

Wahlström & Widstrand

Tage Danielssons nutidsfabler kan verka övertydliga men brukar ha fler utgångar än ett rävgryt.

 

Karl Bertil Jonssons julafton fanns faktiskt inte med i Tage Danielssons första version av boken med Sagor för vuxna barn. När den väl kom med illustrerades den med två bilder av Per Åhlin, som har mycket lite gemensamt med den look som Karl Bertil och hans farsa fick i den tecknade version som i år fyller fyrtio år.          

 

Kalle Anka och hans vänner önskar god jul steg in i de svenska hemmen 1960 under en tid då det bara fanns en enda tv kanal i Sverige. Måltiderna och julklapparna organiserades runt kalle anka programmet så de inte kolliderade med sändningstiden mitt på eftermiddagen.

 

Den nya kanalen TV2 försökte senare hitta på en utmanare. 1975 sa Tage Danielsson! Vi ska göra en ny Kalle Anka, och tillsammans med Per Åhlin satte han igång.  Första året blev Karl Bertil knappt omnämnd av tv skribenterna. Idag recenserar och citerar och analyserar snart alla journalister, tv tyckare, bloggare, akademiker etc. Karl Bertil. Eftersom traditionen fyller fyrtio år i år kommer det säkert att bli en ny uppsjö av artiklar Elisabeth Lysander har summerat vad folk skrivit hitintills om Karl Bertil och man kan även läsa hennes utmärkta bok som handlar om hela Per Åhlins verk.

 

För ovanlighetens skull jobbade Tage utan Hasse. Och det är förmodligen den svenska film som flest folk idag känner igen. Hasse gick miste om att vara med om skapandet av en klassiker.

 

Boken är bra upplagd och informativ med mycket bonusmaterial från filmen.

Nobelpriset i litteratur - Kriget har inget kvinnligt ansikte

            Nobelpriset i litteratur 2015
De var piloter, stridsvagnsförare, spanare och prickskyttar kvinnorna som stred i Röda armén, sida vid sida med männen. De var också sjukvårdarna som bar de sårade ut ur stridszonen. Men till skillnad från männen betraktades de efter kriget inte som hjältar, utan bemöttes med misstänksamhet och inte sällan med förakt. Så de teg. Tills journalisten och författaren Svetlana Aleksijevitj fyrtio år senare började söka upp dem på fabrikerna och i hemmen och bad dem berätta sin historia.

Den flerfaldigt prisbelönta boken bygger på hundratals djup intervjuer och ingår i författarens stora livsverk »Utopins röster«, ett unikt försök att beskriva den sovjetiska erfarenheten utifrån den lilla människans perspektiv.

Svetlana Aleksijevitj föddes 1948 i Ukraina och växte upp i Vitryssland. Hon betraktas som en av de viktigaste skildrarna av det postsovjetiska samhället. Flerfaldigt prisbelönad, bl.a. Svenska PENs Tucholskypris, Triumphpriset, Leipzigbokmässans litteraturpris och nu senaste - för just »Kriget har inget kvinnligt ansikte« - det polska Kapuscinskipriset (2011).

UR INLEDNINGEN

Männen... De släpper ogärna in kvinnorna i sin värld, på sitt territorium...
På traktorfabriken i Minsk sökte jag efter en kvinna, hon hade varit prickskytt. Om henne hade man åtskilliga gånger skrivit i fronttidningarna. Hennes hemtelefonnummer fick jag av hennes väninnor i Moskva, men det var gammalt. Och efternamnet jag antecknat var hennes flicknamn. Jag gick till fabriken där hon arbetade, till personalavdelningen, och där fick jag höra av männen (fabrikschefen och personalchefen): »Finns det verkligen inte tillräckligt många män? Varför skall ni lyssna på dessa kvinnohistorier. Kvinnofantasier...«
Jag kom till en familj... Både mannen och hustrun hade deltagit i kriget. De hade träffats vid fronten, och där hade de gift sig: »Vi firade vårt bröllop i skyttegraven. Inför en strid. Jag sydde mig en vit klänning av en tysk fallskärm.« Han var kulspruteskytt, och hon var »sambandskvinna«. Mannen skickade genast ut kvinnan i köket: »Du kan väl laga till något åt oss.« Tevattnet hade redan kokat upp, smörgåsarna var bredda, och hon slog sig ner hos oss, men mannen fick henne genast på fötter igen: »Men var är jordgubbarna? Var är sylten vi hade med oss från landet?« Efter min enträgna vädjan lämnade han ovilligt ifrån sig sin plats med orden: »Berätta nu som jag har lärt dig! Utan tårar och en massa kvinnliga detaljer: hon ville vara vacker, förstår ni, så hon grät när de klippte av henne flätan.« Senare erkände hon viskande för mig: »Hela natten har han studerat »Andra världskrigets historia« med mig. Han var orolig för mig. Och nu är han rädd för att jag skall minnas fel. Att jag inte skall berätta på ett korrekt sätt.«
Så var det åtskilliga gånger, i åtskilliga hem.
Visst gråter de ofta. Och skriker. När jag har gått tar de hjärtmedicin. Eller kallar på ambulans. Men ändå ber de: »Du kan väl komma! Du måste komma! Vi har tigit så länge. I fyrtio år har vi tigit...«