Birgit Nilsson & The Met ! - En specialutställning med glamorös Hollywoodkänsla!

Birgit Nilsson & The Met! - En utställning med äkta New-York-glamour ...

Specialutställning:  Birgit Nilsson & The Met
Plats: Birgit Nilssons hem och museum, Svenstad
Öppet: Tisdag - söndag, 11 - 17
Sista dag för utställningen: 8 september

If I can make it there, I'll make it anywhere!
It's up to you, New York, New York…

Underbar och älskad av alla. Världsberömd utan motstycke. Förlovad med publiken i Wien och rekordhållare av antalet inropningar --- ja, applåderna tog längre tid än hela operan!
Birgit Nilsson var oslagbar och oöverträffad som hela världens operadiva. Brava!

Men den enorma succén på The Metropolitan i New York var marsipanrosen på operatårtan --- en triumf som saknar motstycke i operahistorien och som ledde till framsidor i alla New Yorks stora tidningar!

Birgit Nilsson slog hårdare än Ingo Johansson. Och fick ett högre gage än Maria Callas. Fem gånger så högt. Vilken knock-out!

"Var det du som mjölkade kor?"

När två taxibilar krävdes för att köra Birgit Nilssons blommor hem till hotellet, frågade taxichauffören som körde Birgit Nilsson, om det var hon som mjölkat tio kor innan hon sökte in på operaskolan.

- Jo, medgav Birgit, det var hon ju ...

- I sådana fall, sa taxichauffören imponerat, så är du värd varenda blomma!

Kommentaren säger en del om amerikanernas rörliga inställning till begreppet klass --- i Stockholm var det en hel del som rynkade på näsan åt att Birgit Nilsson var dotter till en lantbrukare --- bland annat hennes sånglärare på Kungliga Musikhögskolan, som sa "dum som en bonde" och hånskrattade åt sin elev.

Kommentaren säger också en hel del om amerikanernas kärlek till Askungesagor, tidlösa rags-to-riches stories. Den fantastiska och helt sanna Birgit-Nilsson-sagan blev till en myt redan under Birgit Nilssons livstid. Från landet. Självlärd. Motarbetad. Reser sig efter tuffa motgångar. Får revansch. Blir hela världens älskling!

Som ett Hollywoodmanus!

Birgit Nilssons liv är som ett Hollywoodmanus.

Påhejad av mamman, motarbetad av pappan, uppväxt med en sträng Jante-lag på landet ... "tro inte att du är nåt, tro inte att du kan nåt ..." Mot alla odds lyckades Birgit Nilsson ta sig till Stockholm, och komma in på Kungliga Musikhögskolan --- som etta.

Men tiden på Kungliga Musikhögskolan var inte en dans på rosor, Birgit Nilsson hade "fel bakgrund", hon fick själv lära sig den sångteknik hon behövde (och sedan blev världsberömd för), hon tog olika småjobb under terminerna och hon gallrade betor varje sommar för att få ihop pengar ... och dessutom drabbades hon av TBC, en lungsjukdom som kan ha förödande konsekvenser. Speciellt för en blivande operastjärna.

Stor triumf och världsberömmelse i tredje akten

Alla dessa hinder skulle övervinnas, för att nå triumfen i tredje akten på Hollywoodfilmen, då hjältinnan får revansch och blir hela världens älskling. A Star is Born!

För Birgit Nilsson hade turen att leva i den tid då radio, TV och skivinspelningar fick genomslag, så många fler fick ta del av operans underbara värld än några få, rika privilegierade stadsbor.

Känslan av att befinna sig i en glamourös Hollywoodfilm, där den fattiga och hårt arbetande hjältinnan går mot ett lyckligt slut, den känslan får man när man besöker Birgit Nilssons hem och museum, där årets specialutställning går till tonerna av New York, New York och har titeln Birgit Nilsson & The Met!

Kostymer från New York, på besök i Svenstad

Vackra operaklänningar från The Metropolitan i New York har åkt hela vägen till lilla Svenstad i norra Skåne, bland annat den berömda kreation som Birgit Nilsson bar då The Met fyllde 100 år, och Birgit belönades med den ultimata hyllningen från publiken --- jubileumsprogrammen regnade ner över scenen där hon sjöng!

Besökarna kan njuta både av Birgit Nilssons egna berättelser via audioguide, hennes fantastiska sång från The Metropolitan, och en för året ny film med titeln Birgit Nilsson and The Metropolitan.
Där ser man också vilken fantastisk skådespelerska som Birgit Nilsson var --- dramatiskt låg hon långt i framkant av utvecklingen, och hon insåg att opera var så mycket mer än att bara leverera imponerande sångarinsatser. Rollerna skulle kännas och levas ut!

Birgit Nilsson - en dyrbar jukebox 

I filmen finns bland annat en intervju med operachefen Rudolf Bing. Han säger att till skillnad från vanliga svåra och temperamentsfulla operadivor så var Birgit Nilsson mycket arbetssam och mycket lätt att ha att göra med.

"Hon är precis som en jukebox --- man bara stoppar in pengar och så kommer det underbar musik!"

En av hennes motspelare, tenoren  Ragnar Ulfung, liknar henne däremot vid en Ferrari.

"Ni i Sverige förstår inte hur stor Birgit Nilsson är utomlands! Hon är som en Ferrari! Hon passar inte på små vägar, men på de stora arenorna, där kommer hon till sin rätt!"

Happy Valentine's Day Birgit!

En monter är full av Valentine's Day hälsningar till Birgit Nilsson från New York --- och ett kassettband är inspelat från vänner och kollegor på The Metropolitan. Man kan lyssna på bandet på sin audioguide och höra hur mycket Birgit Nilsson betydde för alla hon kom i kontakt med. En hälsning är från damen i souvenirbutiken på The Met, som uppskattade att den stora operastjärnan smet ut och pratade en stund --- för det gjorde inte några andra operastjärnor, och tänk, vilken uppståndelse det hade blivit om allmänheten hade känt igen den stora La Nilsson!

Starpower och "vanligt liv"

Birgit Nilsson hade en sällsam starpower. Men hon verkar ha kunnat stänga av den och bli alldeles "vanlig" och leva "ett vanligt liv" ... när hon till exempel gick runt och shoppade på loppisar eller gick på auktioner för att hitta roliga små saker till sina samlingar.

Birgit Nilsson hade bland annat en samling med "knäppare" (sådana som man använde för att knäppa damkängor förr i tiden), en samling med fina snusdosor eller pillerburkar (ja, man kan ha godis i dem också!), en samling med roliga gosedjur - den skojiga apan är favoriten och den finns i en monter på museet - och en med fina stenar.

Stensamling - ett släktdrag

Fina stenar, det samlade även Birgits pappa Nils på. Muren runt Birgit Nilssons hem är full av fornlämningar och ovanliga stenar, som Nils grävde upp i sina marker när han plöjde, men även stenar som han fått av grannar och bekanta, som hörde att han samlade.  Det kommer fortfarande besökare till Birgit Nilssons hem och museum som letar efter någon speciell sten som de skänkt!

Det finns även en stor samling fornminnen som Nils har samlat i det mysiga stallcaféet. Servicen är utmärkt, maten utsökt och allt är hemlagat, hembakat, ekologiskt, närodlat och härodlat. Och baserat på Birgits egna recept. Hon älskade matlagning och bakning och hennes läckra Aidatårta är något att drömma om! Enligt skånsk sed ska det vara hälsosam mat, generösa portioner och mycket gott.

Aidatårta på operahistorisk mark

När man fikar eller lunchar i stallcaféet så befinner man sig på operahistorisk mark. Det var här som Birgit Nilsson gick och mjölkade sina tio kor, innan hon tog tåget till Stockholm, kom in på Kungliga Musikhögskolan som etta, och blev världsstjärna ... så småningom. Det tar tid att bli stjärna över en natt!

Mamma Justina hejade på sin dotter, hon var  själv mycket musikalisk, och stöttade Birgit i hennes karriärsval och skrev uppmuntrande brev hela tiden.

Pappa Nils var mer tveksam och ville absolut inte att dottern skulle bli sångerska, han ville att hon skulle ta över gården.

"Ska du inte komma hem och ta över gården?"

Även efter att Birgit blivit världsberömd undrade han skämtsamt om hon inte skulle komma hem och ta över gården ...

Och det gjorde hon. Så småningom. På sitt sätt.

Det är tack vare Birgit Nilssons ihopsjungna slantar som det idag finns ett upplevelsecentrum och ett museum här ... och det är bland andra Birgit Nilssons egna släktingar som driver museet. VD är ett kusinbarn --- precis som Birgit Nilsson själv önskade.

Så visst kom Birgit hem och tog över gården. Fast hon gjorde det på sitt eget sätt. Precis som allt annat!

BG

Bildspel från Birgit Nilssons hem och museum:

Avkoppling ... Här kunde Birgit mysa på sommaren, med att lyssna på radio eller med att läsa Maria Lang deckare ...
  Bara rosor för Birgit på the Met!

  Bara rosor för Birgit!

 Birgit and the Met - klänningar på besök

 Birgit and The Met!

 Birgit Nilsson - superkänd över hela världen

 Birgit Nilssons hem - omgivet av stockrosor.

 Birgit Nilssons hem. Muren är byggd av stenar som pappa Nils hittat eller fått.

  Ett omtyckt porträtt av Birgit Nilsson.

 Happy Valentine's Day Birgit Nilsson from The Met!

 Här satt mamma Justina och skrev brev till Birgit i Stockholm ... Justina syns på tavlan ovanför skrivbordet
 Ja, apan fick följa med till The Met!

  New York glamour på besök i Skåne!

 Ny film i år! Från New York!

 
 Operaklänningar och Salome

 Svenstad torg. Större än så är inte torget ...

 Turandot blev en paradroll för Birgit Nilsson
 Välkomna till museet!

 Öppet!

Aida tårta på stallcaféet - Birgit Nilssons eget recept!

Operahistorisk mark! Här kan det idag fikas!

The Birgit Nilsson Experience! - Drömmen, sagan och verkligheten!

Bara rosor för Birgit! En generös och rolig tjej som skapade sin egen Askungesaga!

Att ha en dröm och att vara fången i en ofta grym och slitsam vardag är något som alla kan identifiera sig med. Att uppfylla sin lilla dröm och att sedan nå något ännu större --- som vida överträffar drömmarna! --- det är förstås få förunnat. Men det är det som gör en bra saga. Och det här är en sann saga! Sagan om Birgit Nilsson är som en verklig Askungesaga, där det är hennes egen talang, inte giftermålet med en prins, som gör att hennes liv förvandlas.

Historien om ett klassamhälle i förändring
Är du ointresserad av musik, kan inget om opera, vet inte riktigt vem Birgit Nilsson är eller varför hon firas över hela världen? Då är Birgit Nilsson upplevelsen något för dig! (Och om du verkligen älskar musik är Birgit Nilsson upplevelsen givetvis också något för dig!) Historien om bondflickan som blir något speciellt är också historien om ett land och ett klass-samhälle som luckras upp och förändras.

Birgit Nilsson, född 1918, är en del av en den generation som skapar folkhems-Sverige. En generation som säger "nej, tack, jag vill inte ärva gården". En generation som vill något annat än att vara fast i samma slit som släkten som kommit och gått har sett i århundraden.

Gifta sig med en bonde eller förverkliga sångerskedrömmen
När man går genom utställningen i det ultramoderna Birgit Nilsson museum och lyssnar på audioguiden är det svårt att låta bli att bita på naglarna --- herregud, vilken spännande story! Hur ska det gå för jäntan? Hon har bara gått ut sexan, och får inte gå i skolan längre, hon måste jobba på gården --- heltid!

Hårt fysiskt arbete, sju dagar i veckan, hela tonårstiden --- vilken nybliven tonåring skulle stå ut med det idag? Ska lilla Birgit tvingas att gifta sig med en bonde, bara för att driva familjeföretaget vidare? Ska hon tvingas att ta över gården, eftersom hon är enda barnet? Gården har varit i släkten i generationer, det är ett stort ansvar som ligger på hennes unga axlar. Men om hon gör vad som förväntas av henne, hur ska det då gå med hennes sångardrömmar? För Birgits dröm var hela tiden att bli sångerska, hon till och med sjöng i sömnen som barn!

Vänskapen med drängen Otto
Något som ger en extra dimension till berättelsen är Birgit Nilssons egen röst. Det är den som berättar mycket av historien. Birgit Nilsson har ju varit där och sett allt och upplevt allt. Man får historien direkt och omedelbart, utan filter. Det är lite som med Astrid Lindgrens sagor, ingen läser dem så bra som hon själv, rösten är en så stor del av upplevelsen. Birgit Nilsson skrev själv ner sina upplevelser i succén La Nilsson. Och som Birgit Nilsson kan berätta! Vilken fin sagoberättarröst hon har! Vänskapen med drängen Otto är som en Emil-och-Alfred berättelse. Det är Otto som ger Birgit Nilsson hennes första lilla piano. Det är byggt av en cigarrlåda och innehåller en oktav. Birgit är fyra år gammal. Och hon börjar genast att komponera!

Rynkade aldrig på näsan åt annan musik
Birgits dröm var att bli sångerska, hon var ultramusikalisk, hade absolut gehör och sjöng innan hon kunde gå. Hon lärde sig inte bara barnvisor utan även drängens absolut inte barnvänliga slagdängor om förbjuden kärlek och fylleslag. Märk väl: Birgit drömde inte om att bli operasångerska. Bara sångerska. Operan kom mycket senare i livet. Birgit blev genom hela sin karriär lika "jordnära" och "vanlig" (stora komplimanger i Sverige!) och rynkade aldrig på näsan åt olika musikgenrer. Andra operastjärnor ville inte sjunga lättare genrer, som musikal och operett. Birgit Nilsson påpekade nytert att alla pengar ser likadana ut. Och vad är det för fel med att göra folk glada med olika typer av musik?

La Nilsson och Maria Callas i en klass för sig
Bonddottern Birgit Nilsson gick från att rensa betor till att bli världens mest firade sångerska. Hennes 100-års jubileum uppmärksammades över hela världen --- men hon är paradoxalt nog mer berömd utomlands än i Sverige. Där står det klart att Birgit Nilsson och Maria Callas står i en klass för sig --- de båda sopranerna som fortfarande har hängivna fans i stora skaror, runt hela jordklotet.

Memoarer från operavänner
Men man behöver inte vara ett Birgit-Nilsson-fan för att uppskatta ett besök på hennes barndoms gård, som idag inrymmer ett vackert och modernt museum och ett mysigt stallkafé där Birgit Nilssons favoritmat serveras --- allt är hembakat, lokalproducerat, närodlat och härodlat på Bjärehalvön. Och så kan man besöka boningshuset, Birgit Nilssons barndomshem.

Det känns som om Birgit Nilsson när som helst skulle kunna dyka upp och sätta igång med att göra läcker skånsk äggakaka i köket, eller bjuda på italiensk Aida-tårta i finrummet ... eller dra ut en spännande deckare från vännen Maria Lang från bokhyllan. Eller memoarer som hon fått från operavänner, som Placido Domingo och Maria Callas. Allt är som det ska vara!

Gallrade betor och mjölkade kor
Hemmet var Birgit Nilssons barndomshem, som gått i arv i generationer, här växte hon upp från och med två års ålder, då hennes pappa Nils Svensson fick ärva familjegården. Från badrumsfönstret kan man se gården där Birgit Nilsson föddes --- just idag skördas det på åkrarna. Levande lantbruk finns fortfarande. Men det mesta sköts idag av maskiner och är inte alls så jobbigt och slitsamt som när Birgit växte upp och var en "barnarbetare" som gallrade betor i långa rader --- och gick upp tidigt för att mjölka kor.

Mest firad av alla på The Metropolitan
Innan Birgit Nilsson åkte till Stockholm och kom in på Kungliga Musikhögskolan gjorde hon först arbetet på gården klart, och skötte mjölkningen, som var en av hennes dagliga sysslor.

Det här var en historia som speciellt uppskattades i Amerika och särskilt i New York där La Nilsson blev den mest firade sångerskan någonsin på The Metropolitan --- mycket mer än Maria Callas! (och La Nilsson tjänade fem gånger så mycket!). Taxichauffören som körde hem Birgit Nilssons blommor från premiären undrade om hon var den svenska bondflickan som först mjölkade tio kor och sedan åkte till huvudstaden och blev stjärna. Birgit bedyrade att så var fallet.

- Då är ni verkligen värd alla blommor! sa taxichauffören imponerat.

Motgångar och Salomefeber
Det där är en markant attitydskillnad mot i Sverige. När Birgit kom till Stockholm fick hon höra att det inte är för bönder att bli sångare. Klassamhället var djupt cementerat och här skulle ingen lantlolla från Skåne komma till Stockholm och tro att hon skulle bli något! Det tog också en lång, lång, lång tid för Birgit Nilsson att bli stjärna över en natt.

Tragiska och jobbiga händelser och motgångar kantade hennes väg, och folksjukdomen TBC-drabbade henne --- vem vill ha en sångerska med bara en fungerande lunga? Men mot alla odds blev hon frisk igen.

Rollen som Salome gjorde Birgit Nilsson känd, långt utanför de vanliga operakretsarna, och hela Sverige drabbades av Salome-feber. Birgit Nilsson var med både i TV och i radio.

Flög en och en halv månad per år
Birgit Nilsson blev efter flera succéer i Stockholm en stor stjärna i hela världen och enormt älskad i Wien, Frankfurt, Bayreuth, Buenos Aires, New York, Chicago, San Francisco, Köpenhamn, London, Milano ... och likt många stjärnor tillbringade hon en hel del tid i skyn. Med att flyga mellan olika engagemang. Sammanlagt en och en halv månad per år, har någon räknat ut.

Sagan Birgit Nilsson är fascinerande --- och den kompletteras med möjligheterna att höra hennes egen sång, samtidigt som man till exempel betraktar de scenkostymer och de smycken som hon hade i sina berömda roller.

Ett levande sommarhem

Boningshuset var Birgit Nilssons sommarhus, fram till 2006, och än idag ser det ut som ett levande
sommarhem, färdigt för semestern --- men det är ett museum och man får inte sitta i sofforna. Det struntade Birgit Nilssons 90-åriga kusiner i, när de var på besök på museet. När guiden och biografiförfattaren Mattias Enn försökte säga åt dem, påpekade de med bestämdhet:

- Vi är ju hemma hos Birgit nu!

De flyttade sig inte!

Visst kan man springa på vänner och bekantas bekanta till Birgit Nilsson på museet eller på gårdsplanen. En lokalbo som är där för kvällens konsert berättar att hon aldrig varit i boningshuset sedan det blev museum.

- Men jag har varit där inne flera gånger och tittat runt när jag köpte ägg där! Agda brukade släppa in folk! berättar hon stolt.

Agda var hushållerskan som tog hand om huset när Birgit inte var där. Och så klart att lokalbor var lite nyfikna på hur "världsstjärnan" hade det i sitt enkla sommarhem.

Snyggt bohochic och rosor överallt
Idag säljs dock inga ägg längre på Birgit Nilssons gård, men det är lätt att fantisera om hur det var när den här gården var aktiv. Längorna ligger placerade som i en hästsko, med boningshuset i mitten. I sidohusen, de gamla stall längorna, finns idag moderna utställningar och femstjärnig förtäring. Stallkaféet är otroligt mysigt inrett. Det finns till och med fikabord uppställda i gamla kalvbås - och trågen finns kvar i golvet! Utställningshuset är snyggt bohochic och kombinerar ladans gamla bjälkar med nya kristallkronor i taket. Mitt i salen står en flygel, redo att användas för konserter. Överallt finns det rosor.

Huvudbyggnaden, Birgit Nilssons hem, är fortfarande omgivet av vackra perennrabatter och gammaldags torparrabatter med pioner och rosenskära och rikligt blommande stockrosor och dagliljor. I ett hörn av tomten finns mängder med svarta och röda vinbär och rabarber.

Fantastiska luncher i generösa portioner

Dagens kaka i stallkaféet är dekorerade med röda vinbär från Birgit Nilsson egen trädgård. Men Aida-tårtan får inte missas! Birgits eget favoritrecept, och den serveras med färska jordgubbar och en liten Birgit-Nilsson-chokladmedaljong.

Luncherna är också helt fantastiska, primörerna är så färska att de praktiskt taget känns nyplockade direkt till tallriken. Svensk husmanskost och italienska läckerheter samsas här sida vid sida. Det omtyckta "bussfikat" är en läcker morotsbakelse, ett vetebröd och en småkaka - en stor havredröm med korinter i.

Allt är generösa portioner. Så ska det vara i Skåne - god mat och mycket mat! - och allt är mycket prisvärt. Det här är ett ställe där man lätt kan tänka sig Birgit själv fika eller luncha med vännerna --- eller servera gäster! --- för hon var både ekonomisk och matglad och uppskattade god kvalitet.

Många besökare kommer tillbaka flera gånger --- nya saker plockas fram på museet varje år och utställningen görs om --- och dessutom ska man inte underskatta attraktionskraften från en mysig fika eller en god lunch. Med utsikt över en lantlig landsväg, som varken Edvard Persson eller Birgit Nilsson sjungit om.

Uppfyllde gärna folks önskningar

Birgit Nilssons pappa Nils undrade ständigt om hon inte kunde sjunga något av Edvard Persson - det gjorde hon aldrig. Annars var Birgit Nilsson mycket generös och uppfyllde gärna folks önskningar - om de till exempel önskade sig goda sångarråd eller en operalektion!

Det är just det som genomsyrar Birgit Nilsson gården, stallkaféet, museet och upplevelsen "the Birgit Nilsson experience" idag --- känslan av generositet.

Birgit Nilsson hade varit märkta stolt!

BG

FILM: De kan representera Sverige på Oscarsgalan 2020!

Inför den 92:a upplagan av Oscarsgalan väljer i år den svenska Oscarskommittén att i första steget nominera hela tre filmer.!

Detta för att ytterligare hylla kvaliteten och bredden bland de filmer som skapas i Sverige.



– Att vi först nominerar tre filmer gör att vi kan sätta fokus på fler av våra fantastiska filmer och tillsammans sätta dem i ett större sammanhang, säger Steffen Andersen-Møller, chef för utlandsenheten på Svenska Filminstitutet och ordförande för Oscarskommittén.

De tre nominerade är:

Aniara (2018)
Det existentiella rymdeposet hade sin världspremiär under filmfestivalen i Toronto 2018 i kategorin Discovery och visades tidigare i år under Göteborgs filmfestival. Filmen är baserad på boken med samma namn skriven av Nobelpristagaren i litteratur Harry Martinson och är regisserad av Pella Kågerman ochHugo Lilja. I Varietys recension beskrivs Aniara som ”impressive in its scope”. Filmen distribueras av SF Studios och hade svensk biopremiär 1 februari i år. Aniara distribueras i USA av Magnolia.

Quick (2019)
Mikael Håfström första svenska spelfilm på 15 år följer historien om Sveriges största juridiska skandal någonsin. I titelrollen ser vi David Dencik (Chernobyl, Tinker Tailor Soldier Spy, samt kommande Bond 25) och i övriga roller Jonas Karlsson, Suzanne Reuter samt Alba August. Håfström har tidigare regisserat bland annat 1408, Escape Plan samt Ondskan som blev nominerad till en Oscar för bästa utländska film 2004. Quick distribueras av Nordisk Film och har svensk biopremiär 20 september.

And Then We Danced (2019)
Levan Akins coming-of-age-film i dansmiljö har för närvarande betyget 9.1 på IMDb och blev tidigare i år uttagen till sektionen Director's Fortnight på filmfestivalen i Cannes och nominerades även till Queer-palmen. Filmen har hittills sålts till över 30 länder och i juli blev den trefaldigt prisbelönt på filmfestivalen i Odessa – Grand Prix, Best International Film och Best Actor, för huvudrollsinnehavaren Levan Gelbakhiani. And Then We Danced distribueras av TriArt Film och har svensk biopremiär 13 september.

Det slutgiltiga svenska Oscarsbidraget i kategorin Best International Feature Film kommer att presenteras under en presskonferens på Malmö Filmdagar den 28 augusti. 

Den 92:a upplagan av Oscarsgalan kommer att hållas den 9 februari 2020.

Den svenska Oscarskommittén ska varje år före utgången av september månad utse en svensk kandidat till Academy Award bland de filmer som har haft premiär under perioden 1 oktober – 30 september och uppfyller lanseringskraven för Academy of Motion Picture Arts and Sciences (AMPAS). Chef för utlandsenheten på Filminstitutet och ordförande för Oscarskommittén är Steffen Andersen-Møller.

Medlemmar i den svenska Oscarskommittén:

Jan Lumholdt, Svenska Filmkritikerförbundet
Stephan Apelgren, Teaterförbundet för scen och film – regissörer
Sanna Lenken, Teaterförbundet för scen och film – regissörer
Zoran Slavic, Sveriges Filmuthyrareförening
Tomas Michaelsson, Film&TV-Producenterna
Lizette Jonjic, Film&TV-Producenterna
Mirja Wester, Göteborg Filmfestival

Örnanäs - Skånes första kulturreservat! - Ett utflyktsmål som sätter igång fantasin!

Kulturreservatet Örnanäs

Ett landskap och en bebyggelse med tydliga årsringar. Biologisk och historisk mångfald och ett stycke unik kulturmiljö. Allt det här finns ... för att någon vågade sätta sig på tvären mot "Big Brother" myndigheterna --- och säga "nej" till kalhygge!

Det var på 1980-talet som Skogsstyrelsen krävde att Thure Nilsson i Örna­näs skulle kalhugga sin skog. Skogen var inte "tillräckligt produktiv" i myndigheternas ögon. Det fanns inget "ekonomiskt värde" i att låta skogen stå kvar.

Men måste alla värden vara ekonomiska? 

Thure satte sig på tvären. Han vägrade kalhugga, och började istället att framhålla områdets verkliga värden, både historiska och biologiska värden. Det lönade sig.

Den 10 maj 2006 blev Örnanäs det allra första skånska kulturreservatet någonsin.

Leta efter historien själv - utomhus!

De flesta har hört talas om naturreservat. Vad är då ett kulturreservat? Ja, det är inte ett reservat där folk gör konstiga installationer och sjunger opera i skogen. Kultur i detta sammanhang innebär att det finns spår efter hur människor har utnyttjat skogen och ängarna och landskapet genom tiderna --- alltså: människor har kultiverat naturen, för att få sitt levebröd därifrån. En nog så intressant vinkling på historieskrivningen, som så ofta handlar om krig och kungar och hjältedåd, och mer sällan handlar om hur "vanligt folk" levde på hemmaplan. Och nog är det mycket mer spännande att leta efter historien själv, utomhus, än att sitta och läsa om den i dammiga gamla böcker.

En stark sagokänsla

På något sätt har detta en sagokänsla, att ge sig ut i skogen och hitta övergivna gamla hus eller husgrunder, några har "avdelare" kvar i mitten, mellan den del där människor bodde och där djuren bodde, och en murad spis där man eldade förr i tiden. Man klämde in sig så många som möjligt (både människor och djur) för att hålla värmen under hårda vintrar.

I omgivningarna finns tjär­dalar, stengärden, vägar, ruiner, gamla trädgårdsväxter, ovanliga träd och mycket annat. Och en mängd av vilda djur och vilda växter. Varje år organiseras picknick dagar för att leta efter årets första linneor i skogarna ... de finns i stora mängder! Nu är det tidig höst och massor av svarta amiralfjärilar flyger runt fruktträden och verkar snudd på berusade av alla äpplen och ett rådjur skuttar fram på stigen, alldeles framför oss ...

Ledarkon bestämmer - de andra följer efter

Sedan finns det också många tama djur att titta på, Örnanäs är en levande gård än idag, som drivs av Börje och Marianne Eriksson och deras familj. Det finns tre hästar, ett russ, en shetlandsponny, en haflinger, femton får, bland annat värmländska skogsfår, en katt och en mängd Åsbohöns och en tupp. Och under sommaren finns en flock med rödbruna kor och kalvar, som är på Örnanäs på bete ... Ledarkon har en bjällra i ett rött band om halsen, och det märks att det är hon som bestämmer.

Det är också lätt att se varifrån inspirationen till bästsäljaren Mamma Mu kommer ... Det är något visst med gamla lantraser och med kor som får lov att vara på grönbete och leka och, för att citera Astrid Lindgren, "ha roligt!".

Levande berättad historia, på plats

På olika ställen finns QR koder som kan scannas med mobiltelefonen (för att höra historier om livet för i tiden) men ännu bättre upp ... på gårdsplanen kommer Börje Eriksson, som idag brukar gården, och han berättar "live" om korna och deras vanor och de senaste restaureringsprojekten på gården. För det är en levande gård. Och hantverksutbildningar använder sig av gården för att lära sig viktiga hantverk. Huvudbyggnaden är precis klar, och som souvenir har man sparat en av de tunga bjälkarna som nu är en sittplats.

Börje berättar också om sin svärfar Thure och hur han kämpade för att gården skulle få vara gård och att skogen skulle få vara skog, och inte kalhygge ...

Ett populärt utflyktsmål

Kulturreservat har nu blivit populära utflyktsmål på olika ställen i Sverige --- och det är lätt att förstå varför. Det finns skogar, ängar, vägar, stigar, sjöar och gott om picknickställen och massor av djur att titta på ...

Till detta kan läggas alla berättelser som finns om platserna och om de människor som bott här!

Belinda Graham


Så här presenteras Örnanäs för allmänheten:

I Örnanäs finns den plockhuggna och betade skogen som är unik. Här har det moderna skogsbruket aldrig fått fäste.

Här finns gläntor istället för kalhyggen och en mångfald av arter i olika åldrar. Genom att låta betesdjur gå fritt i skogen skapas luckor och ljus där en mängd olika växter trivs.

Det gamla boningshuset till östra gården är ett av få av den här typen som finns kvar idag. Det har byggts om och byggts till genom åren, men aldrig moderniserats fullständigt. Alla tiderna är synliga i byggnaden. Sedan slutet av 1990-talet har DaCapo hantverksskola, Göteborgs universitet, använt byggnaden för att utbilda hantverkare i traditionella hantverk. Deras arbete på Örnanäs har gett ny och mycket värdefull kunskap.

Vad är ett kulturreservat?

Begreppet kulturreservat har funnit sedan 1 januari 1999. Kulturreservat är en motsvarighet till naturreservat, ett skydd av ett större område med kulturhistoriska värden. Det kan vara ålderdomliga odlingslandskap eller parker, byar eller gårdsmiljöer. Gemensamt för kulturreservaten är att landskapet tydligt har skapats av människan.

I Riksantikvarieämbetets beskrivning av Sveriges kulturreservat står det om Örnanäs:

Nordskånsk skogsgård där landskapet formats av ålderdomligt jord- och skogsbruk, såsom det bedrevs fram till början av 1900-talet.

 Börje berättar om gården.

Den gamla gården på Örnanäs.

  Bjälken som sparats som souvenir.

Kor på grönbete

- - Mamma Mu? Är det du? - Jag är minsann Ledarkon här! Jag har bjällran! Jag bestämmer!

  En av de gamla gårdarna i skogen

 Amiral på äppelspaning

Shettisen poserar

 Gamla husgrunder blir snabbt övervuxna av mossa

 Här har någon bott ...

 Här har någon eldat ...

 Här har någon lagt nytt tak

 Här har någon harvat

På återseende nästa sommar! 

SCEN: Historien får liv på Fredriksdal - En enorm succé med 6800 besökare!

Ska vi slå ... eller ska vi räfsa ... ? Pigan och drängen skördar pestens offer ...

Regi och koreografi: Sara Ekman

Titel: Historien får liv - Kampen mellan sjukdom och hälsa

Medverkande: Oskar Roslund, Åsa Sjöblom, Vinga Magnusdotter, Alma Bengtsson, Petter Wikström och Pontus Croneld, åtta sommararbetande ungdomar från Helsingborgs stad, och finalen till ära, dramaturgen Ola Simonsson och regissören Sara Ekman i små statistroller vid Olympia-grillen!

Manus och dramaturgi: Ola Simonsson

Manus: Åsa Hässlekvist, kulturpedagog på Fredriksdals museer och trädgårdar

Plats: Fredriksdal

.

84 föreställningar. 6 800 besökare. 

Rungande bifall med jubel och applåder och skrattsalvor och eftertanke och många lärdomar.

Få sommarteatrar har haft ett sådant genomslag som föreställningen  Historien får liv -

Kampen mellan sjukdom och hälsa på Fredriksdal!

Finalen följs av stora skaror besökare, och det är soligt nästan hela tiden, paraplyerna förblir praktiskt taget oanvända, men det är värt att tänka på: skådespelarna har kört denna show och gett historien liv, i ur och skur, eller i gassande solsken, hela sommaren! Från den 2 juli till den 11 augusti. Två fullmatade föreställningar, alla dagar i veckan. No matter what. The show must go on!

Historien livas upp - varje sommar!

Historien får liv har blivit ett återkommande inslag på Fredriksdal.

I år är titeln på föreställningen Kampen mellan sjukdom och hälsa. Det hela marknadsförs som "teaterguidning" men det är egentligen så mycket mer än så. Vid det här laget är man van vid att museiguider går runt i gamla kläder och att de låtsas som om de inte vet vad en iPhone är ... Men det här är så mycket mer än en guidning, det här är en fullskalig show, där aktörerna spelar riktiga roller, och huvudrollsinnehavarna får byta kläder, gång på gång. Det är egentligen fyra huvudrollsinnehavare som gör alla huvudrollerna i alla tider, flankerade av ett antal biroller och statister. Förvandlingarna är snabba och effektiva och totalt övertygande.

Från karoliner - till utbränd instagrammare

En skådespelare genomför till exempel en häpnadsväckande förvandling från karoliner, med bara ett ben, till att bli en modern utbränd instagrammare från 2019, och sedan "en klok gubbe" som bor i ett av husen som ska hämtas till Fredriksdal på 1920-talet ... för att sedan bli en välartad skolpojke som älskar radioprogrammet "Lort-Sverige" (en lyssnarsuccé hösten 1938), för att avslutningsvis bli en batikklädd gröna-vågare på 1970-talet, som hänger vid Olympia-grillen, och som avskyr hälsofarliga tajta jeans och vitt bröd ...

Liknande resor genomför alla huvudrollsinnehavarna. Det är snabba ryck och snabba kast mellan rollerna, och de fyra växlar mellan att ha rollen som guide och ciceron (medan de andra byter om) eftersom någon måste ju guida publiken vidare bland husen, och visa var publiken ska ställa sig för att uppskatta nästa scen.

Det här är mer än att klä ut sig och byta kläder. Identitet, språk, kroppshållning, allt förändras, och det är hela tiden riktiga karaktärer som skådespelarna föreställer.

Dessutom - skådespelarna hörs alla mycket bra, hela tiden, var man än står i publikhavet. Utan megafoner eller mikrofoner eller andra artificiella hjälpmedel. Det är bra diktion det, och utmärkt användande av magstödet.

Gator, gränder och hus utnyttjas grundligt

När det gäller guidningsperspektivet --- visst får man promenera runt Fredriksdals museer och trädgårdar, rejält. Man utnyttjar grundligt alla de hus och stugor och gator och gränder och små torg som finns.

Inledningsvis befinner vi oss på medeltiden, framför den gamla herrgårdsbyggnaden, och får höra om pestens härjningar. Sjukdomen drabbade Sverige över tjugo gånger mellan 1350 och 1713. De lärde "förstod" att det var den obehagliga lukten som man måste skydda sig från. Så läkarnas pestmasker proppades fulla med "luktegott". (Ingen kände till bakterier). Vanligt folk berättade däremot sägner om en piga med en räfsa och en dräng med en lie. Kom pigan med räfsan, överlevde några pestens härjningar. Kom drängen med lien dog alla i hela byn.

Drängen och pigan smyger fram, för att skörda sina offer ...

Under berättelsens gång smyger sig både drängen och pigan fram bakom den berättande läkaren med pestmasken ... och för besökarna (ett mycket stort antal) återstår det bara att sättas i karantän och räddas av militären, i form har hurtfriska karoliner ...

Givetvis utnyttjas Apoteket Kärnan på Fredriksdal mycket väl, och här presenteras en av historiens starka kvinnor --- och hon har fler titlar och fler namn och fler järn i elden än vad den stackars karolinern orkar med att räkna upp ...

Kvinnan bakom allt ...

Eva Magdalena Bengtsdotter Oxenstierna af Korsholm och Wasa. Gift med Magnus Stenbock. I 27 år. I praktiken bodde de tillsammans i ungefär 7 år totalt, resten av tiden var Stenbock utomlands, i egenskap av yrkesmilitär, men de hann i alla fall få 11 barn. Som det var Eva Magdalenas sak att ta hand om. Liksom godset och alla befogenheter och alla poster och allt annat viktigt.

Monologen ger ett perspektiv på historien --- det må vara män och militärer som nämns, men i praktiken var det kvinnorna som skötte alla jobben på hemmaplan, plus marktjänsten.

Skål med en Ramlösa!

Eva Magdalena presenterar entusiastiskt nyheten Ramlösa --- Ramlösa brunn blev känt redan under Skånska kriget och grundades officiellt som kurort den 17 juni 1707 av Johan Jacob Döbelius. En herre i publiken får äran att spela Döbelius (han behöver inte leverera några repliker) och de fyra elementen presenteras genom ett modernt sång-och-dans nummer.

Befriande nog har föreställningen inte inställningen att folk förr i tiden var dumma och nu för tiden är vi så kloka ...

Medan apotekaren håller föredrag om medicinens framsteg (skådespelaren intar rollen som den apotekare som förr i tiden huserade i just det apotek som idag finns på Fredriksdal) öppnas lucka efter lucka på gaveln ovanför honom, som i en adventskalender, och olika människor klagar över de farsoter som just deras tid plågas av. Och 1800-talets representant tömmer innehållet i en potta över den stackars apotekarens huvud! Så sprids kolerabakterier ...

"Kan man supa bort det?"

Universalmedicinen på 1800-talet verkar ha varit brännvin och det ständiga rådet att:
 "Jag har hört att man supa bort det!".

Men vad de än led av förr i tiden ... så nog toppas det av Den Moderne Mannen från 2019 som dyker upp mellan pest och kolera, iklädd trendig orange träningsjacka, och som klagar över att "Ni tror att ni har problem! Nu för tiden gör vi oss sjuka alldeles själva, vi är så stressade, så stressade, och så utbrända, oj, jag måste kolla mitt instagramkonto!"

Och det är oklart om han hör rådet gällande behandling av utbrändhet från 1800-talet:
"Men man kan väl supa bort det?"
innan han försvinner, mumlandes något obestämt om chia frön.

Meta-handling med en hyllning till samlandet

Fredriksdals museer och trädgårdar finns idag tack vare att folk förr i tiden var intresserade av att samla ihop och bevara bland annat gamla ting och gamla hus ... och två moderna 1920-tals damer som var med och samlade finns med i föreställningen. De försöker få lov att gå in i en stuga, där en klok gubbe huserar. Han hävdar att stugan måste rökas ut, innan någon får gå in i den. I "röka ut" påsen finns allt möjligt som har med övernaturligt skrock att göra. Den kloka gubben är bra på att bota det mesta ... med ramsor och tingel-tangel.

"Jag är botad!" utropar den då så moderna cyklisten, som fått lite ont i handen när hon vurpade med cykeln, och plötsligt är det onda borta. Ja, man ska inte underskatta placeboeffekten!

Fix och färdig till invigningen

Stugan som de värvar till Fredriksdals samlingar heter i verkligheten Ågård och är från Markaryds socken i Småland och byggd av knuttimrat virke. Fredriksdal var på jakt efter en ryggåstuga och Ågård låg sedan 1810-talet vid Lagan. När ett kraftbolag på 1920-talet köpte upp gården, skulle den rivas, men istället skänktes den till Helsingborgs museum, och plockades ner, fraktades på järnväg och byggdes sedan upp igen på Fredriksdal --- fix och färdig lagom till invigningen av friluftsmuseet 1923.

Det är ett intressant och roligt meta-grepp att man tar upp själva samlandet av saker och bostäder, eftersom det lagt grunden till att vi nu i vår tid kan bevittna en medryckande föreställning, om livets villkor och vedermödor genom tiderna --- tacka samlarna för att det över huvud taget finns en passande spelplats för den här typen av skådespel!

Kvinnlig läkarpionjär från Helsingborg!

Ett besök görs också hos Martha P:son Henning, som var öron-näs- och halsläkare och en av Sveriges första kvinnliga läkare.

Hon är upptagen med att operera bort polyper när guiden knackar på och hennes husa svarar.

Martha P:son Henning hade i verkligheten sin mottagning i Gamlegård på Norra Storgatan i centrala Helsingborg från 1931 fram till slutet av 1960-talet. I början av 1970-talet flyttades inredning och utrustning till Fredriksdal. Här lever berättelsen om Martha P:son Henning och hennes läkarmottagning vidare än i dag.

Skoldag och rapporter från "Lort-Sverige"!

Sedan är det dags för ett besök i skolbyggnaden, där renlighet står på schemat och man ska lyssna på ett av de populära programmen i serien som kallas "Lort-Sverige" ... En serie med tio svenska radioreportage som sändes i Radiotjänst under hösten 1938.

Författaren och journalisten Ludvig "Lubbe" Nordström låg bakom serien, som räknas som ett av de första socialreportagen i Sverige och serien hette egentligen "Med Ludvig Nordström på husesyn. Föredrag med grammofonintervjuer". "Lort-Sverige "är en kortare titel, som är mer provocerande --- och mer säljande.

Och alla i skolan älskar programmet och alla i skolbänkarna  är så rena och friska och hälsosamma så.

Visst lever vi praktiskt taget i den bästa av världar nu?

I alla fall tills 1970-tals tjejen kommer instörtande och stör idyllen ...

Finalen sker med pompa och ståt och tidsenlig ABBA-musik framför den gamla Olympia-grillen.

Nya råd och rön och nya folksjukdomar på 1970-talet  ...

Huvudpersonen försöker få på sig ett par för små och för tajta och dessutom alldeles våta Gul & Blå jeans (och hon riskerar blåskatarr på köpet!) medan hennes väninna sätter i sig 7-8 korvbröd, allt enligt socialstyrelsens rekommendationer, innan drömkillen dyker upp med gitarr och bantningstips ...

Han har själv alla förutsättningar för att bli anorektisk, för det går ju alltid att bli lite smalare och lite snyggare ...

Han som uppfann bantingen, William Banting, föddes 1796. På den tiden hade ingen hört talas om anorexi och ätstörningar (och man störde inte folk när de åt! - Vällingklockan eller gong-gongen talade om när det var matdags!).

Så får man perspektiv på alla märkligheter som folk höll på med förr-i-tiden. 1970-talet ligger inte så långt borta i tiden --- och ändå verkar det som en helt annan värld, med råd och rön som är helt ute idag ...

1700-talets universalkur har gjort stark comeback idag ...

Fast gamla saker kan komma igen.

LCHF-dieten uppfanns tydligen på 1800-talet. Och idag säljer den som smör (och bidrar till att smör också säljer som smör).

Vatten marknadsfördes som universalkur på Ramlösa brunn ...  man skulle dricka vatten under dygnets alla vakna timmar. Johan Jacob Döbelius skulle ha blivit stolt om han hade fått göra en tidsresa till dagens Sverige, och fått se hur alla människor går runt och klunkar på sina vattenflaskor!

Och vem vet, Karl XII karoliner kanske också var stressade och utbrända. De visste bara inte om det.

En ny Historien får liv lär få premiär nästa sommar --- för att återigen liva upp historien!

Bildspel från finalen av Historien för liv - Kampen mellan sjukdom och hälsa:

 Historien får liv - Kampen mellan hälsa och sjukdom. Läkarna radar upp sig, redo att ta emot anstormningen av turister!


Ska vi slå eller ska vi räfsa ... Besökarna på Fredriksdal lever farligt!


Du, det är väl ingen som känner till penicillin än ... Säg inget till någon!


Karolinersoldat på språng ... Ska pigan och drängen lyckas smita förbi avspärrningen ...?!


Dags att göra reklam för Ramlösa brunn!


Vilken massa besökare som kommit hit för att dricka brunn!


Eva Magdalena Bengtsdotter Oxenstierna af Korsholm och Wasa. Gift Stenbock. Visar att Kvinnor kan! Och kan dessutom vara eleganta samtidigt ...


 Fyra element - fyra kroppsvätskor - det har fungerat sedan antiken ... Fast det är ju helt fel!


Gissa vem som är vem av de fyra elementen ...


Apotekaren ger sina bästa tips ... för alla åldrar! Och får innehållet i en potta tomt över huvudet!


- Jag är utbränd!
- Kan man supa bort det ...?


Man måste vara elegant klädd när man är apotekare!


På cykelfärd för att förvärva nya hus ...


Cyklarna parkerade framför kloka gubbens stuga som ska förvärvas. Men som ska rökas ut först.


Den kloka gubben kan bota allt!


Det behövs bara en yxa, och en ramsa och lite blind tro ... och så sätter placeboeffekten in!


Stängt för operation av polyper. Här hade Martha P:son Henning sin mottagning - hon var en av Sveriges första kvinnliga läkare. Hennes mottagning flyttades från centrala Helsingborg till Fredriksdal på 1970-talet.


 Hel och ren och uppmärksam i skolan ska man vara ..


 Swing it fröken!


Byxorna ska vara så här tajta säger jag ju! Det är modernt!


 Jag sjunger bantningens lov ...


Yeah! Yeah!  Yeah!


Alla medverkande i årets uppsättning av Historien får liv - Kampen mellan sjukdom och hälsa!
84 föreställningar - 6800 i publiken - i ur och skur och gassande solsken - BRA JOBBAT!