FILM: Arne Sucksdorff - Samlade verk - 100 års jubileum för en av Sveriges största filmare!

Arne Sucksdorff: Samlade verk

- Ett stort äventyr med en stor filmare!


Vilken var den förste svensk som belönades med en Oscar? Rätt svar på denna TP fråga är inte Ingmar Bergman. Rätt svar är Arne Sucksdorff. För första gången går det nu att få tag på samtliga Arne Sucksdorffs filmer i nyrestaurerat skick, lagom till Arne Sucksdorffs 100-års jubileum. Här finns fyra långfilmer, en prisbelönt TV-serie (som när den gick i Sveriges television hade 4,5 miljoner tittare) och 16 kortfilmer - filmer som förutom en Oscarsstatyett vunnit filmpriser i Cannes, Berlin och Venedig.

Dessutom innehåller boxen Arne Sucksdorff: Samlade verk en längre intervju med Arne Sucksdorff, gjord av Stefan Jarl, ett nyskrivet filmhäfte och nya introduktioner till alla långfilmerna och TV-serien.

Det är som bäddat för Arne Sucksdorff film-festival, där en filmare som fortfarande räknas som en av världens största filmregissörer och dokumentärfilmare hyllas.

Det stora äventyret

Arne Sucksdorffs första långfilm Det stora äventyret (1953) är både en nationell och en internationell filmklassiker. Den svenska naturen skildras på ett spännande, dramatiskt och exotiskt sätt med lodjur och rävungar och en oemotståndlig utter i huvudrollerna. Det klassiska greppet för att få till en spännande handling är att använda en katalysator, att introducera ett främmande element eller en ny person till det etablerade persongalleriet. Som att en mystisk främling anländer (det fungerar redan i de gamla antika dramerna). Sucksdorff använder precis samma grepp. Främlingen här är ett lodjur och lodjurets ankomst rubbar alla de invanda cirklarna. Rävhonan kan inte jaga på sina gamla invanda jaktmarker, eftersom där nu finns revirmarkeringar av ett nytt, större rovdjur, och hon väljer att istället jaga på människornas marker - utan att inse att hon därmed kommer närmare ett ännu större och farligare rovdjur än lodjuret. Mötet med människan leder till att både rävhonan och alla hennes ungar utom en får sätta livet till.



En omaka vänskap

Samspelet mellan en rävunge och en utterunge hör till de komiska inslagen i filmen. Det är en udda vänskap, men de två tycks gilla att leka tillsammans.

Längtan till naturen, snarare än till skolsalen, är tydlig när två unga pojkar skildras. För människorna är ju också en del av naturens kretslopp.

Det är svårt att inte gripas av och identifiera sig med de båda pojkar som räddar och adopterar och tämjer en utter, kallad "Utti", och känner sig närmare naturen än civilisationen. Uttern och naturen är det stora äventyret för dem. Motsättningen "natur och kultur" har väl aldrig skildrats tydligare och här är det naturen som lockar.

Alla huvudrollsinnehavare i Det stora äventyret är djur och barn, och alla medverkande är amatörer. Arne Sucksdorff skymtar själv förbi i en liten roll som pojkarnas oförstående far, som inte förstår varför de vill ha en egen hund.

Det stora äventyret hyllades både nationellt och internationellt och kammade hem de finaste filmpriserna både i Cannes och Berlin - en unik dubbel.

Arne Sucksdorff (manus och regi) samarbetade med sin fru Astrid Bergman (foto), om filmens tillkomst. De båda bröderna som adopterar en utter spelas av Anders Nohrborg och Kjell Sucksdorff (Arnes son) - som även i filmen heter Anders och Kjell.


En dyrbar filmhistoria

Det stora äventyret tog tid att göra och räknar man med förberedelserna tog filmen ännu längre tid.  Alla Arne Sucksdorffs kortfilmer pekar fram mot succén med Det stora äventyret (1953) och även En djungelsaga (1957).

Samtliga av Sucksdorffs kortfilmer finns inkluderade i boxen. Bland annat den Oscarsbelönade Människor i stad (1947), Venedigprisade Uppbrott (1948) och de tre Cannesprisade Skuggor över snön (1945), Indisk by (1951) och Vinden och floden (1953).

Arne Sucksdorff och Astrid Bergman Sucksdorff bytte ut Sverige mot Indien först i kortfilmerna och sedan i långfilmernas värld.

Långfilmen En djungelsaga (1957) är inspelad på plats i Bastars djungelområde i centrala Indien. Även i denna film finns en ung pojke i huvudrollen, men här har han en tam leopard och inte en tam utter som husdjur. Det är Sucksdorffs enda färgfilm och det var på den tiden den dyraste film som gjorts i Sverige - tre år tillbringades i Indiens djungler med sex ton medhavd filmutrustning. Filmen nominerades till Guldpalmen i Cannes och blev en kritikerrosad film som än idag anses vara ett mästerverk. Musiken är av Ravi Shankar (Polarpriset 1998) som senare influerade Beatles musik, bland annat genom att vara George Harrisons musikaliska guru.


Med fokus på tjuvjakt och miljöförstöring

Pojken i trädet (1961) är Sucksdorffs enda renodlade spelfilm - men här handlar det för en gångs skull inte om barn, utan om tonåringar på glid. Tomas Bolme (känd som rösten till Tintin) gör här sin första filmroll och i en annan roll syns en ung Björn Gustafsson (känd som rösten till Alfons Åberg och som Dynamit-Harry i Jönssonligan). Pojken i trädet blev ett stort misslyckande, folk som ville se en Sucksdoff film förväntade sig gulliga djur och söta små barn, inte sura tonåringar. Ingen av de medverkande är någon James Dean i Ung rebell. Men temat med ofrihet, krocken mellan natur och civilisation, och kritiken mot tjuvjakt är lika aktuell än idag. En ny uppmärksammad bok, Vid vägs ände, sätter fokus på hur tjuvjakt förstör ekosystemet och bidrar till att utrota djur. Tjuvjakt är även en inkörsport till tyngre kriminalitet, som pengatvätt och internationell droghandel. Idag inser folk i mycket större utsträckning vilken fara som tjuvjakt utgör och som så ofta låg Arne Sucksdorff långt före sin tid.
Som vanligt var Sucksdorff perfektionist när det gällde det visuella och det finns inte en enda dålig eller medelmåttig bild i filmen. Originalmusiken som skrevs direkt för filmen av Quincy Jones (Polarpriset 1994) förhöjer den visuella upplevelsen och driver fram historien och gör filmen till sin tids snyggaste musikvideo.


Det hotade djurlivet i Brasilien

Mitt hem är Copacabana (1965), om gatubarn i Rio de Janeiros slum, blev Sucksdorffs sista långfilm för biograferna. Även här spelar musiken en stor roll, med sambatoner som lättar upp ett mörkt tema om barn som far illa. Filmen spelades in på plats i Brasilien, där Sucksdorff skulle arbeta en tid som filmlärare, och där han sedan blev kvar i tjugofem år. Han räknas som grundare till den brasilianska filmskolan Cinema Novo, och han filmade och fotograferade naturen i Brasilien och gjorde ett enormt arbete för att rädda Pantanal för eftervärlden. I den framgångsrika och kritikerrosade TV-serien På jordens baksida (1972) porträtterar Sucksdorff våtmarken i Pantanal, söder om Amazonasdjungeln i Brasilien, där ett av världens mest unika djur- och växtliv finns.

Det finns även Sucksdorff filmer som aldrig blev av. Som en film som Sucksdorff planerat för att sätta fokus på hur tjuvjakt i Brasilien håller på att utrota flera djurarter, samtidigt som jakten har direkta kopplingar till kokainhandeln. Även kriminella organisationer har sitt ekosystem. Men Sucksdorff fick aldrig denna film finansierad, kanske ett alldeles för farligt ämne för att locka intressenter? Än idag dödas många av de människor och viltvårdare som försöker skydda djur från tjuvskytte och olaglig handel.

Arne Sucksdorffs filmer är på många sätt rykande aktuella än idag - och givetvis en visuell fest att njuta av.

Läs även om tjuvjakt och utrotningshotade djur idag - Vid vägs ände:

http://tidningenkulturen.se/index.php/litteratur-topp/litteraturkritik/22328-litteratur-ola-jennersten-tom-svensson-vid-vags-ande-om-arbetet-med-att-radda-varldens-noshorningar-elefanter-och-tigrar



Belinda Graham

FILM: Kronblom - Kreativ lathet kräver en power-nap inbland

Kronblom bärgar bil med häst och vagn i filmen Kronblom från 1947.

Kronblom - Lat, smart och rykande aktuell 90-åring

Kronblom trivs bra på sofflocket. Men han är inte så lat som det ryktas! Kronblom kan vara mycket företagsam och kreativ när det gäller att spela dragspel, fylla i tipskuponger, fiska, jaga, komma på uppfinningar och komma på sätt att slippa ifrån svärmor. Han är också påhittig och uppfinningsrik när det gäller att komma på sätt att slippa slitsamt arbete. Kronbloms superhjältekraft "lathet" ligger på sitt sätt helt rätt i tiden - tankekraft är också arbetskraft. Det är smart att vara påhittig och att komma på genvägar och att inte lägga lika mycket krut på allting. I en tid där allt fler blir överarbetade och utbrända är Kronbloms superkraft och livsfilosofi trivsamma - "Man måste ju hinna med att njuta av livet", är hans mantra.

90 år och fortfarande aktuell

Kronblom fyller 90 år i år. Den första serien av Elov Persson kom ut 1927 och det första julalbumet kom ut 1930. Kronblom fick även äran att bli julfrimärke 1980.

När Kronblom fyllde 40, 1967, lämnade Elov Persson över serietecknandet av Kronblom till sonen Gunnar. Serien Agust (också känd som Agust och Lotta) togs över av Elovs andre son Ingvar 1971. Idag har Elov Perssons serier tagits över av en tredje generation serietecknare. Gunnar har lämnat över Kronblom till sin son Jonas och Ingvar har lämnat Agust vidare till sin dotter Bia (Britt-Marie Melin).

Kronblom är nu Sveriges äldsta serie som fortfarande finns i tryck. Kronblom är idag ett riktigt familjeföretag. Tiderna må förändras men Kronblom förändras i grund och botten aldrig - han kommer aldrig att urbaniseras, han trivs så bra med livet på landet, att njuta av naturen, att fiska, att jaga, att dricka kaffe med dopp och att fylla i sina tipskuponger.

Kronblom har mer eller mindre samma intressen som sin uppfinnare Elov Persson själv - och samma dröm om att en dag få tolv rätt på tipset!

Filmen Kronblom kom 1947 och den finns nu äntligen i en nyrestaurerad utgåva i en filmisk seriebox, Den stora serieboxen, där även uppföljaren Kronblom kommer till stan ingår, liksom Påhittiga Johansson och trilogin om Biffen och Bananen.


Kompis med 91:an Karlsson

Kronblom må vara den äldsta serien som finns kvar idag och en av mest folkkära seriefigurerna i Sverige - men 91:an Karlsson hann först med att bli film! Redan 1946 kom den första filmen om den evige rekryten. 91:an och 87:an gör ett gästspel i filmen Kronblom - serierna filmades av samma filmbolag, och hade samma regissör, Hugo Bolander. De båda seriehjältarna har ofta funnits med i samma serietidningar och album, men egentligen har de båda serierna och deras respektive serieskapare inte något med varandra att göra. Kronblom av Elov Persson håller till i sitt Vinkelboda och 91:an Karlsson av Rudolf Petersson håller till på sitt regemente i Klackamo.


Konsten att se ut som en seriefigur

Det är svårt att hitta skådespelare som ser ut som sina serieförlagor. Gérard Depardieu i Asterix filmerna är inte lika rundlagd som Obelix ska vara (och Obelix har en ännu större näsa). Gus Dahlström är inte lika ung och blond som sin serieförlaga 91:an. Men Ludde Gentzel är däremot på alla sätt och vis en klockren Kronblom! Gentzel verkar vara specialdesignad för att se ut just som Kronblom. Alla de tre huvudrollsinnehavarna i filmen Kronblom är sällsynt bra som "seriefigurer" i verkliga livet. Dagmar Ebbesen har väl aldrig gjort en dålig rollprestation i sitt liv och hon verkar ha mycket roligt som Kronbloms fru Malin, med ett smittande skratt och ett gott humör, och det går inte att tänka sig någon annan i rollen som "svärmor" än Julia Caesar. Egentligen är de tre huvudrollsinnehavarna ungefär jämngamla, så Caesar är inte alls tillräckligt gammal för att vara "svärmor", men hon gör rollen med sådan pondus att man snabbt glömmer bort hur pass ung hon egentligen är. 

Bilden av ett lyckligt, skojfriskt äktenskap

Relationen mellan Kronblom och Malin är ovanlig i den svenska serievärlden, eftersom serien i grund och botten skildrar ett kärleksfullt och lyckligt gift medelålders par. Samspelet mellan Gentzel och Ebbesen lyfter ofta fram det kärleksfulla i relationen mellan Kronblom och Malin, de två skojar många gånger med varandra och tycker om varandra i nöd och lust. Kronblom innehåller inte någon toffelhjältehistoria, som så många andra svenska serier. 

Filmen Kronblom  innehåller också mycket kul påsk-skoj - som när Kronblom bestämmer sig för att det är för jobbigt att gå till skogen och hämta påskris till påskdukningen - han kan ju ta den nya kvasten istället! Förr gjordes kvastar (och även vispar) av björkris - ett litet stycke kulturhistoria förevigas i den svenska filmhistorien.


Kronblom på postmodernistisk utflykt

I filmen Kronblom spelar Elov Persson sig själv i en fyndig ramberättelse. Han sitter och ritar Kronblom, kör fast och den tecknade Kronblom förvandlas till Kronblom i
Ludde Gentzels gestalt. Kronblom informerar tecknaren om att nu han kilar ut på egna äventyr ett tag, medan tecknaren fortfarande sitter kvar och tänker och betraktar en tom, tecknad soffa. För Kronblom har ju gett sig iväg på egen hand ... Kronbloms släktskap med folklustspel understryks sedan av att alla skådespelarna inledningsvis dansar ringdans förbi kameran och stannar till, en och en, tittar direkt på publiken och förklarar vilken roll de kommer att spela i det äventyr vi nu ska få se.

Flera av sketcherna i filmen, som borren och fotbollsmatchen, porslinsäggen och påsksaluten och kaktusen som av misstag överlämnas av Kronblom på svärmors födelsedag, känns igen från originalserierna. Liksom fiskescenen med de kylda flaskorna och Kronbloms bryderi med den perfekta tipsraden.

Alla de kända Kronblom-karaktärerna finns med i filmen, från Kronbloms antagonist Rovlund till handlare Nilsson, och Kronbloms bror Jesper Kronblom spelar också en viktig roll i äventyrets upplösning.


Kronblom - en hyllad hjälte

Kronblom har förärats både statyer och museum och platsen framför gården i Bäckebro i Gävle, där Elov Persson 1927 skapade seriefiguren Kronblom, heter sedan 2004 Kronblomsplan. Kronblom finns till och med inkluderad i ett kapitel i boken Författarnas litteraturhistoria från 1977, där professor Ronny Ambjörnsson skriver: "I världslitteraturen finns två gestalter som med sällsam resning kommit att förkroppsliga två skilda sidor i mänsklighetens strävanden: Robinson Crusoe och Kronblom". Man förstår vad Ambjörnsson påpekar - här kontrasteras den mycket arbetsamme mot den mycket late. Men skulle inte Kronblom klara sig riktigt bra på en öde ö, tusenkonstnär och uppfinnare som han är?

Kronblom förkroppsligar "klurig gubbe på landet" långt före det att gubben Pettson tillsammans med katten Findus uppfann saker i barnboksseriernas värld. Kronblom gör hela tiden precis det som krävs för att överleva, även om han gärna håller sig till minsta möjliga input när det gäller arbete. När det gäller arbetsbesparande uppfinningsrikedom skulle Kronblom förmodligen lätt klara av att slå herr Crusoe - för ingen kan arbeta så hårt som Kronblom när det gäller att slippa arbete!

Svinstian, Sankt Göran och svärmor

Denna arbetssamma sida av Kronblom kommer till sin rätt i filmen Kronblom kommer till stan från 1949 - Kronblom ger sig inte när det gäller att uppföra en svinstia till grisen Sankt Göran, trots allt byråkratiskt blankettkrångel, och det slutar med att Kronblom själv blir vald till ett förtroendeuppdrag. Dessutom lyckas han rädda kära svärmor från att bli ruinerad på ett café som hon blivit pådyvlad - genom att använda sin säregna kombination av kreativ lathet och filosofisk arbetssamhet.

Det är på tiden att den kreativa latheten uppvärderas - och vem skulle kunna vara en bättre ambassadör för den än Kronblom?

Den fyndiga driften med den svenska byråkratin i Kronblom kommer till stan påminner om det byråkratiska uppdraget i Asterix 12 stordåd från 1976 (där ett "modernt stordåd" är att ta sig an den franska byråkratin utan att bli galen - byråkratins moment 22 verkar vara densamma till vilket land man än kommer), fast egentligen kom ju Kronbloms äventyr först.


Kreativ lathet och power-nap

Det är mycket glädjande att Kronblom filmerna nu har räddats för eftervärlden. Med nittio år på nacken är Kronblom fortfarande en mycket pigg figur! Som fortfarande unnar sig en tupplur då och då. Något som idag kallas för "power-nap"!

Läs även om 91:an Karlsson, Sveriges första seriefilmstjärna:

http://tidningenkulturen.se/index.php/film/essaeer-om-film/22248-sveriges-forsta-seriefilmstjarna

Belinda Graham

FILM: Doctor Strange - Ny medlem i Marvel gänget

Regi: Scott Derrickson

Titel: Doctor Strange

Manus: Jon Spaihts 

Medverkande: Benedict Cumberbatch, Tilda Swinton, Rachel McAdams m fl. 

USA, 2016

Walt Disney Home Entertainment

Doctor Strange är en av 2016 års mest framgångsrika filmer - och den kom alldeles på sluttampen av året! Vem vet, den kanske också kommer att finnas bland 2017 års mest framgångsrika filmer?

Den allra bästa filmen 2016 - om man ser till intäkter - var Civil War, den nya Captain America filmen, men så många av The Avengers var med i filmen att det egentligen kändes som en Avengers film. 

Marvel dominerar stort när det gäller seriefilmer - både när det gäller att vara publikfavoriter och kritikerfavoriter.

Nu ska Doctor Strange också få vara med i The Avengers och den roligaste scenen sparar man alldeles till slutet av filmen - en scen mellan Doctor Strange och Thor. 

Själva filmen är inte lika rolig som många andra Marvel filmer - inte alls lika kul som Iron Man, Ant-Man eller Civil War. 

Här diskuteras gravallvarliga frågor av gravallvarliga män i slängkappor och samurajutstyrslar. Man har personliga reliker som man pratar om och gamla dammiga böcker som man pratar om - böcker som inte finns inscannade på Google än, så man måste resa till ett gammalt kloster för att få läsa dem. Men vad som sägs är inte så viktigt egentligen, det här är en film som är som gjord för att njuta av de allra bästa specialeffekterna just nu (filmen lämnar Inception och Matrix lång bak i sitt kölvatten) och för att njuta av högklassigt skådespeleri mellan Cumberbatch och McAdams som spelar ett ovanligt kärlekspar i en serietidningsfilm - eller i en Hollywoodfilm över huvud taget - inte ett par som ska bli ihop, utan ett par som varit ihop och på sätt och vis finns kärleken fortfarande kvar men mer i vänskapsform. 

Scenerna på sjukhuset är faktiskt bättre och mer spännande än hokus-pokus scenerna och medan det var storslagen action och städer som vek ihop sig och snurrade på sig som imponerade mest på bio (och framkallade lätt sjösjuka) är det i DVD/BD versionen samspelet mellan Cumberbatch och McAdams som väger tyngst. Det är förmodligen också de scenerna som kommer att hålla längst, för tyvärr utvecklas specialeffekter snabbt och sådana scener blir fort gamla.

Att återuppleva filmen i nya format ger mycket mer att tänka på. Och Doctor Strange lovar gott för framtiden, både när det gäller den nya karaktären och vidare äventyr för Marvels Avengers.

Se mer med Benedict Cumberbatch:

Sherlock - BBC-serie där han spelar det fiktiva geniet Sherlock Holmes i modern tid

Black Mass (2015) där han spelar bror till Johnny Depps karaktär

The Imitation Game (2014) där han spelar det verkliga geniet Alan Turing

En familj (2013) där han spelar en tyst och försynt kille i familjen från helvetet

FILM: Doctor Strange slår superhjälterekord

"Doctor Strange" har slagit Marvel-rekord.

Biopubliken har strömmat till studions senaste. Det verkar som att vi kommer att få se en hel del av Stephen Strange framöver. "Doctor Strange" fick en fantastisk Thanksgiving-helg, med intäkter på drygt 13 miljoner dollar, vilket betyder att filmens totala intäkter nu passerat 615 miljoner dollar. Filmen har därmed passerat "The Incredible Hulk" (263 miljoner), "Captain America: The First Avenger" (371 miljoner), "Thor" (449 miljoner), "Ant-Man" (520 miljoner), och "Iron Man" (585 miljoner), för att ta topplatsen som den mest framgångsrika Marvel-filmen hittills som handlar om en ensam hjälte. "Doctor Strange" är också näst mest populär i hemlandet USA av filmerna ovan, efter "Iron Man".

FILM: Fantastiska vidunder och var man hittar dem

Regi: David Yates
Fantastic Beasts and Where to Find Them
Svensk titel: Fantastiska vidunder och var man hittar dem
Manus: J K Rowling

Medverkande: Eddie Redmayne, Katherine Waterstone, Dan Fogler, Alison Sudol, Colin Farrell m fl. Warner Bros.


Det är en ren fröjd att besöka filmens magiskt förhöjda New York!
Här serveras en fantasifull och stämningsfull vision av den jazziga förbudstiden på 1920-talet. Det här är elegant kostymdrama, Fitzgeralds Jazz Age och Gotham-mörka actionögonblick allt i ett paket.

Det här är den bästa "Harry Potter" filmen någonsin. och Harry Potter är inte ens med.

Huvudpersonen Newt Scamander är betydligt mer sympatisk än Harry Potter och han är inte någon utvald hjälte som alla andra ska skydda med sina liv. Han är helt enkelt en vanlig kille som gillar djur väldigt mycket - den magiska världens svar på David Attenborough. För den magiska världen är inte trevligare än den vanliga mugglarvärlden, magiker är ännu värre när det gäller att utrota alla djur.

När Newt säger att han skriver en bok om magiska djur säger andra magiker "An extermination guide?"
Precis som vanliga människor blir magikerna inte intresserade av djuren förrän de ser att de kan användas till något, till deras egna syften. Både goda och onda.

Det allra farligaste djuret är inte ett magiskt djur som Newt upptäckt, nej, det är människorna som är farligast. Och den kraft som bor inne i en människa som blivit misshandlad och missförstådd hela sitt liv.
Så föds en Voldemort. Eller här: så föds en Obscurus.

J K Rowlings vision av den amerikanska metropolen är inte bara lustfylld, här finns häxförföljelser, barnmisshandel och vansinniga politiker. Både bland magikerna och mugglarna.

En populistisk politikerkampanj iscensatt av en mediemagnat (Trump-vänlige Jon Voigt har fått rollen skräddarsydd för sig?) och  en ”madam president” (Carmen Ejogo) som styr trollkarlsmyndigheten med järnhand och hellre avrättar folk än lyssnar på vad de har att säga.

Sympatiskast i filmen är Newt och hans magiska odjur. Näbbdjuret blir snabbt en publikfavorit.

Det här är en lockande start på en ny filmserie i magins tjänst - och i nästa film utlovas mycket mer Johnny Depp. Och ännu mera näbbdjur?!

FILM: Fantastiska vidunder - En ny sagoserie från JK Rowling får sin början

Med ”Fantastiska vidunder och var man hittar dem” tar J K Rowling än en gång med oss in i Harry Potter-världen. Den nya filmen utspelas i New York i mitten av 1920-talet och är den första av fem filmer.


– Nästa del utspelas några år senare i Paris. Och hela berättelsen kommer att avslutas 1945, efter andra världskriget, säger regissören David Yates.

Han regisserade de fyra sista Harry Potter-filmerna, och när författaren J K Rowling sade att hon hade en idé om hur man skulle kunna berätta mer om trollkarlarnas värld nappade han direkt.


I filmen får biobesökarna följa magizoologen och före detta Hogwartseleven Newt Scamander, som kommer till New York 1926 med en väska full av magiska varelser. Några av dem rymmer och Scamander jagar dem, samtidigt som något ondskefullt hotar befolkningen i staden.

– Jag hade sökt och fått nobben för rollen som Tom Riddle i en Potterfilm, så jag trodde det var kört för mig att komma in i den här världen. Jag blev väldigt överraskad när de hörde av sig till mig, säger Eddie Redmayne (mest känd för sina roller i ”The theory of everything” och ”The Danish girl”).

– Newt är en spännande person att spela. Han är inte speciellt social i sin kontakt med människor, men när det gäller alla dessa små och stora odjur som han möter så är han mycket säker.

Hittills är det bara Rowling som vet vart berättelsen kommer att ta vägen, även om David Yates, som gärna vill regissera alla filmerna i serien, säger att han har ”en vag idé” om vad som ska hända.

Redmayne är kontrakterad för minst två filmer till.

– Men det jag tyckte om med det här manuset var att det är en avslutad berättelse. Den kändes komplett, den kändes inte som en pilot inför en massa kommande avsnitt.

– Och det är ju självfallet så, att det krävs att publiken tycker om den här filmen för att vi ska få möjlighet att göra en del till. Så är det ju.

Båda är fulla av beundran inför Rowling och hennes fantasi och hennes författarskap.

– Hon är oerhört passionerad när det gäller den här trollkarlsvärlden. Hon är verkligen en av vår tids stora berättare.

J K Rowling jobbar nu med manuset till film nummer två. Den kommer till största delen att utspelas i Paris och innefattar bland annat en ung Albus Dumbledore. Nu letar man efter en skådespelare som ser ut som en ung Michael Gambon (som spelade honom i merparten av Potterfilmerna). Vem skulle Redmayne kunna tänka sig i rollen? Han funderar lite och svarar sedan med ett skratt:

– Det säger jag inte.


Fakta ”Fantastiska vidunder och var man hittar dem”: Bygger på en bok med samma titel av JK Rowling som gavs ut 2001. I boken beskrivs de magiska vidunder som figurerar i Harry Potter-böckerna. Bokens "författare" sägs vara en viss Newt Scamander.
2013 avslöjade Warner Brothers planerna på en filmserie baserad på boken, med manus av JK Rowling.
Den första filmen regisseras av David Yates och i rollerna märks bland andra Eddie Redmayne, Ezra Miller, Katherine Waterston, Colin Farrell, Samantha Morton och Ron Perlman.

Vinn Fantastic Beasts

Fantastic Beasts and Where to Find Them - Fantastiska vidunder och var man hittar dem - finns nu på DVD och BD. En helt ny magisk film från JK Rowlings fantastiska värld!

Första pris: En bakom-kulisserna bok, plus filmen.
Pris 1-3: En fin mugg och en DVD. För att vara med och tävla, skicka in svaret på en enkel fråga till bokpanda@gmail.com före den 30 april.

Frågan är: Vem har skrivit manus till filmen?