Walt Disney och musik - En jazzig historia!

 

De klassiska sångerna från de bästa filmerna:

Sjung med Disney, Baloo, Askungen, Ariel och Elsa!

 

Martin Östergren är pianist och arrangör. Han har bland annat varit musikalisk ledare vid Stockholms Stadsteater och turnerat runt  i Sverige med en rad svenska artister.

I Sjung med Disney har han skapat en jazzig instrumental version av Disneys största klassiker - från Askungen och Djungelboken till den senaste succén, Frost.

 

Vilken Disneyfilm är musikaliskt mest perfekt? Vilken Disneyfilms musik har haft mest genomslagskraft? Om detta må de lärde tvista, men gissningsvis skulle de flesta rösta på Djungelboken som uppvisar en svårslagen, svängig låtskatt.

 

Var nöjd med allt som livet ger

 

Djungelboken (1967) var den sista långfilmen  som Walt Disney själv övervakade. Underlaget för filmen var som när det gäller många av Disneys största succéer återigen en brittisk bok. (Tidigare hade Mary Poppins, Alice i Underlandet, Peter Pan och 101 dalmatiner gått för fulla hus). Rudyard Kipling var en internationellt känd författare och Nobelpristagare i litteratur. Som journalist i Indien hade Kipling fått inspiration till berättelserna om Mowgli, som blir adopterad av en flock vargar. Boken skrevs redan 1894 men inför lanseringen av filmen var det just den moderna musiken som lyftes fram. Bröderna Shermans musik prisades som “en ny svängig sorts Disney” och det var inte minst tack vare sångnumrena som Djungelboken blev en så stor succé. Jazz var nyckeln till framgång!

 

Musik för barn behöver inte vara mesig och tillrättalagd - barn kan ta till sig bra kvalitetsmusik fördomsfritt och här blev en ny generation inkörd på jazzmusik.

 

 

Coola katter jazzar hela natten

 

I nästa film Aristocats (1970) valde man också att satsa på jazz. Alla snubbar vill ju vara katt, som de coola jazzkatterna sjunger i den svenska versionen.

 

Det är intressant att konstatera att även de moderna Disneysångerna, som de i Den lilla sjöjungfrun och Frost, har musikaliska rötter som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Till den första ljudfilmen och till jazzmusiken från 1920-talet.

 

Ljudfilmen föddes med Jazzsångaren 1927 och över en natt  hade filmbranschen förändrats. Filmen blev en omedelbar succé. Ljudfilmen var här för att stanna och musiken blev ett av Disneyfilmernas allra starkaste kort.

 

Ljudet - en fluga?

 

Delar av filmbranschen trodde att det där med ljudfilm bara var en fluga och att filmen skulle fortsätta att klara sig med den musik som alltid hade ackompanjerat filmvisningarna. Men Walt Disney var en av de filmskapare som blev vild av förtjusning och fylldes med entusiasm inför de möjligheter som den nya tekniken bar med sig. När Jazzsångaren hade premiär var Walt bara 25 år. Men han var redan en av de främsta när det gällde att göra animerad film. Tecknad film fanns på den här tiden bara som kortfilm, och de visades som förspel till huvudfilmerna på biograferna. Från Walt Disneys bolag kom kortfilmerna med högst kvalitet. Han strävade hela tiden efter att utveckla filmen och ville vara först med ny teknik. Ett halvt år efter premiären på Jazzsångaren var Disney i full färd med att göra den första animerade filmen med ljud. Musse Pigg som Ångbåtskalle (Steamboat Willie) var inspirerad av stumfilmsstjärnan Buster Keatons succé Hans son på galejan (Steamboat Bill Jr.)

 

Musse Pigg är  matros på en båt och inspirerad av flodens ljud skapar han musik med fat, skedar, tvättbräda och en katt.

 

Filmen blev en succé och innan årets var slut var det även slut med animerad film utan ljud.

 

 

Ingen rädder för vargen här - jazzig ljudfilm som antidot mot depression

 

Något år senare började produktionen av Silly Symphony filmer - kortfilmer uppbyggda kring musikstycken. Mest berömd blev Tre små grisar (1933) med den stora stygga vargen som är efter grisarna. Låten Ingen rädder för vargen här satte sig omedelbart i biobesökarnas huvuden och blev en gigantisk hit. Låten fick också en symbolisk betydelse som ett slags besvärjelse mot depressionen, “the big bad wolf”, som då plågade USA och hotade att blåsa omkull många hus.

 

Även om Disney förknippas med film ska man inte glömma bort att Disney också har en drygt åttioårig tradition som hitfabrik.

 

Musiken kommer först - bilderna följer

 

Vanligtvis spelas dialogen in först och skådespelarnas insatser ger inspiration till animationerna och samma sak gäller musiken. Havet är djupt, Var nöjd med allt som livet ger, Hakuna Matata, Ser du stjärnan i det blå ---- kompositionerna  av sådana låtar är en grundläggande del av processen bakom filmerna.

 

Det är prestigefullt att få komponera något nytt till en ny Disneyfilm.

 

Filmen och musiken, båda konstarterna, känns som ett. Det är inte att undra på att karaktärer som Ariel i Den lilla Sjöjungfrun, Baloo i Djungelboken, katterna i Aristocats, Timon och Pumba i Lejonkungen eller Elsa i Frost har musiken i blodet. Och vad vore en vacker middag utan underhållning med musik, som Lumière påpekar i Skönheten och Odjuret?

 

Slå dig fri och Sjung och spela själv

 

 

Martin Östergrens låturval är härligt och varierat, dessutom får man med noter och texter till alla låtarna så man KAN spela  själv om man vill. Men allra roligast är det att trycka fram favoritlåtarna gång på gång och lyssna på Östgrens jazziga orkester. Peter Pan, Lady och Lufsen, Askungen, Djungelboken, Robin Hood, Trassel, Frost … Det är bara att låta sig svepas med av musiken. Eller “Let it go” som Elsa skulle säga.  Alla vill ju vara en cool, musikalisk, jazzig katt!

 

Källa:

De klassiska sångerna från de bästa filmerna

Sjung med Disney

Musik i arrangemang av Martin Östergren

Bokförlaget Max Ström

 

Martin Östergren står själv för arrangemang, dragspel och flygel på alla sångerna.. Notskrift, saxofon och flöjt och klarinett av Andreas Andersson. Fiol: Hanna Helgegren. Trumpet: Jonas Lindeborg. Gitarr: David Sales. Inspelning och mix: Roger Krieg.

 

 

 

Årets julkalender i DN: Skorstensjul!

Missa inte Skorstensjul! Underbar berättelse och minst lika underbara illustrationer!
Bara ett fel. Man kan inte bara läsa ett kapitel om dagen! Man MÅSTE helt enkelt läsa vidare!

          

Det är en kall decembernatt när Stella, Mago och Issa stiger av tåget på Stockholms Centralstation. De har rymt från barnhemmet för att leta efter Magos pappa. Mago har skrivit en massa brev till honom, och nu väntar de bara på att han ska dyka upp.

På Centralstationen möter de ingen pappa, däremot träffar de på en rundmagad farbror med smutsigt skägg. Han har en fiollåda framför sig och en skylt där det står: "Snälla, jag är hungrig." Farbrorn heter Niklasson och har glömt bort vem han är. Barnen bestämmer sig för att hjälpa honom att minnas. Till sin hjälp får de den snälla Miriam i antikaffären och, inte minst, de modiga och påhittiga skorstensbarnen. Och det är bråttom! Om inte Niklasson kommer på vem han är före julafton riskerar hela julen att bli inställd.

En stämningsfull och spännande adventsbok i 24 kapitel av Mårten Sandén, med fantastiska illustrationer av Lina Bodén. En bok med Charles Dickens-känsla, som kommer att älskas av både stora och små läsare. Läs ett kapitel om dagen ända fram till julafton.


Man kan också lyssna på julkalendern via DN.

JULBOK: Tryckt till jul!

En oumbärlig bok om textildesign!

Älskade jultryck! Designade, återanvända och ofta skapade för “grötpengar”.
 
           
Jerry Roupe. Norah Johansson. Brit Bredström. Dessa konstnärsnamn är relativt okända för de flesta. Ändå finns deras verk i många svenska hem och de är tre av många konstnärer som bidrog till att julen aldrig varit så modern, så cool och så trendig som den var på 1950- och 1960-talen. Idag är deras verk begärliga samlarobjekt och de älskas av en ny generation trendmedvetna och retroälskande julfirare.
 
Tryckt till jul
 
Just nu kan man se deras verk på Västergötlands museum, fram till den 15 januari 2016. Under 2016 är utställningen planerad att gästa Dalarnas museum i Falun och sedan Skellefteå museum. Kan du inte se utställningen “live” så finns allt material att beskåda i boken Tryckt till jul (Carlsson förlag) av kulturhistorikerna Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark. De båda författarna presenterar 89 konstnärer som ligger bakom några av Sveriges mest älskade formskatter. Några, som Jenny Nyström, är kända, de flesta är okända. Majoriteten av konstnärerna som ligger bakom jultrycken är kvinnor. Alla var underbetalda.
Eller som en konstnär, Wanja Djanaieff, så träffsäkert uttrycker det: “Vi jobbade för grötpengar!” Gårdstomten må vara nöjd med en sådan betalning, men de utbildade konstnärerna kände sig ofta överutnyttjade och underbetalda.
 
En guldålder för julens design
 
Den första tryckta julduken lanserades 1924, men jultryckens guldålder kom först under 1950- och 1960-talen. Trycken ersatte eller kompletterade forna tiders broderier och vävnader. Trycken behövde inte broderas, de var “färdiga” att användas direkt och de var dessutom lätta att använda, tvätta och stryka och använda igen.
 
Ett av de mest välkända trycken är Tomteparaden från 1960 av Jerry Roupe. Vart är de på väg? Varför har de så bråttom? Hinner den lille grå nissen som försovit sig ikapp de andra? Den stämningsfulla skogen med de kala träden som avtecknar sig mot den stjärnklara natthimlen är grafiskt imponerande. På snön tassar en rad grå tomtar, och mitt ibland dem syns en röd tomte.
 
Humoristiska tomtar och abstrakta tavlor från Stockholm
 
Jerry Roupe (1919-2005) var specialist på bonader, löpare och dukar med humoristiskt utformade tomtar. Jerry började som sextonåring på Tekniska skolan i Stockholm. Efter en termin övergick hon till självstudier och 1937 fick hon arbete som textare på den lilla ateljén Tecknare på Söder. Hennes bana fortsatte sedan inom den grafiska formgivningen, som bokillustratör och reklam och affischkonstnär. Under kriget träffade hon sin blivande man, också han konstnär, och tillsammans fortsatte de som frilansare. En milstolpe i karriären var en mässa i Köln 1955, där Jerry vann första pris for sin affisch till St Eriksmässan (numera Stockholmsmässan).
 
I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet lockade det textila området. Jerry gjorde mönster till tryckt text i en mångfald roliga former. Hennes mönstervärld bestod av blommor och blad och  festliga figurer på dukar, gardiner, bonader och löpare. Jerry samarbetade med Stildukar i Göteborg och sålde också mönster till Gamlestaden och till Almedahls. Det är under denna period som Tomteparaden skapades, tillsammans med många andra jultryck.
 
Mamma ritade tomtar på sommarlovet
 
Jerry arbetade även med olja och akryl, med textil och grafik, främst screentryck. Motiven var gärna föreställande bilder, förenklade och stiliserade i färgytor och linjer, vilka med åren utvecklades till färgsprakande abstrakta tavlor.
 
Jerry slutade aldrig att skapa och att måla. Sin sista utställning hade hon vid 85 års ålder. Sonen Michael berättar att Jerry var den färg- och formsäkraste person han någonsin träffat. “Jag minns när jag var liten och hade sommarlov och mamma satt och ritade tomtar! Det var konstigt, tyckte jag i alla fall då!”
 
 
Norah - en pionjär som textilkonstnär i Göteborg
 
Norah Johanssons mönster är vältecknade och har en stor variation och anpassning till rådande stilideal. Bland Noras juldukar hittar man allt från 1950-talets mönster med blått eller rött tryck föreställande traditionella halmprydnader till 1960-talets djärva och kraftfulla färg- och formexperiment. Om man så bara är det minsta intresserad av svensk textil har man definitivt träffat på signaturen Norah Johansson.
 
Norah Johansson(1908-1979) kom från Göteborg och utbildade sig vid Slöjdföreningens skola i Göteborg. Hon anställdes på Gamlestaden redan 1930, som deras första textilkonstnär, och blev företaget trogen till sin pensionering 1970.
På mönsterateljén arbetade hon inte bara med tygtryck utan kanske även mer med Gamlestadens vävda produkter. Hon var mycket skicklig och till exempelvis duken Gästabud med röd eller brun rand mot oblekt botten hör till företagets verkiga storsäljare på 1960-talet.
 
Guldmedalj för Mårbacka
 
Vid den internationella utställningen California State Fair i Sacramento 1958 fick svenska textilföretag nio guldmedaljer för sin design. Däribland fanns Norah Johanssons två mönster Mårbacka och Lysekil för Gamlestaden.
 
Sedan tidig barndom hade Norah tillbringat mycket tid på Donsö i Göteborgs skärgård där familjen hade en stuga. Donsöduken med blommotiv från ön vittnar om hennes kärlek till denna plats.
 
Norahs systersöner Anders och Olle Meyer berättar att Norah var glad, ruschig och utåtriktad som person. Men Norahs liv fördystrades av att två av hennes systrar var sjukliga. Det innebar att Norah valde att inte gifta sig och ha egen familj, och hon engagerade sig varmt i MS-föreningen.
“Norah Johansson är en legend och hon var en fantastisk mönsterritare” berättar
Daisy Barnevik Berglund (då Engberg) som i perioder arbetade på Gamlestaden på 1950- och 1960-talen som assisterande tecknare och slutligen som produktionschef!
 
 
En tuff brud med textil talang från Borås
 
Brit Bredström (1919-1973) signerade ofta sina verk bara Brit B. Hon visste tidigt att hon ville bli konstnär, och satte sig upp mot sin konservative pappa för att nå sitt mål.
 
Brit Bredströms mönster växlar från att vara djärvt nyskapande till traditionella julmotiv med tomtenissar och lucior. Brit föddes i Borås 1919 och hon visste tidigt att hon ville bli textilkonstnär. Men se det var inte ett passande yrkesval för en flicka, tyckte Brits pappa, som ansåg att unga flickor skulle bli kontorister, gifta sig och få barn. Som tur är var Brits mamma av en annan åsikt och hjälpte Brit att söka in till Textilinstitutet i Borås i slutet av 1930-talet - utan pappans vetskap.
 
Efter utbildningen följde några korta anställningar, bland annat på en textilfabrik i Gällstad i Västergötland, därefter flyttade Brit till Göteborg och började frilansa. Hon gjorde mönster för i stort sett alla svenska textilfabriker under det kommande decenniet. Hennes mönster var även attraktiva på den internationella marknaden och gardiner och mattor tillverkades bland annat i Danmark, Tyskland och Österrike. Hon signerade nästan alltid sina tygtyck med Brit B eller BRIT B-M.
 
Under 1960-talet, när tryckens guldålder gick mot sitt slut, började Brit även att hålla kurser i vävning. Trots, eller kanske just på grund av, pappans konservativa uppfostran valde Brit att aldrig binda sig. Enligt systerdottern Pia Videll var Brit en tuff kvinna som kunde njuta av livet och som tidigt skaffade en egen bil och ett sommarhus i Tylösand.
 
 
Retrojul – en upprättelse
 
Boken Tryckt till jul och utställningen är på många sätt en upprättelse för de talangfulla konstnärer som med stor färg och formglädje jobbade med textildesign – ofta kvinnliga konstnärer som för ”grötpengar” skapat älskade klenoder som hållit jul efter jul efter jul.

FAKTA OM UTSTÄLLNINGEN:

Retrojul är en utställning om tryckta jultextilier med fokus på 1950- och 1960-talen.

En stor mängd av de mest fantastiska dukar och bonader med tryckta julmotiv visas i utställningen Retrojul. Besökaren får stifta bekantskap med kända och okända formgivare som Ulla Ericson-Åström, Gunilla Schildt Stuart, Jerry Roupe, Brit Bredström och Maud Fredin Fredholm. Julmönstren från textilformgivningens glansdagar,  på 1950- och 1960-talen, väcker igenkännandets glädje men har också blivit självklara samlarobjekt för nya generationer. Utställningen är producerad av Östergötlands museum med text och innehåll av kulturhistorikerna Anna Lindqvist och Marie Odenbring Widmark, som även skrivit boken Tryckt till jul.

Miniatyrmakaren - årets bästa roman!

Jessie Burton

Mystiska Miniatyrer i ny succéroman!

Miniatyrmakaren

Modernista

 

 

Miniatyrmakaren är ett utsökt äventyr som är som en blandning av ett äventyr av Charles Dickens och Flicka med pärlörhänge av Tracy Chevalier. Boken inleds 1687 i Amsterdam. Någons begravning är på gång - men vi får inte veta vems. Sedan spolar vi tillbaka till 1686 och händelserna som ledde till begravningen. 18-åriga Nella anländer till ett stort hus i ett av Amsterdams rikaste kvarter. Hon har under en snabb ceremoni gift sig med Johannes Brandt, och ser fram emot ett liv som gift, men möts istället av Johannes bitska syster Marin. När Johannes kommer hem igen är han inte alls intresserad av Nella, och läsaren inser snabbt (långt innan Nella) att Johannes är homosexuell. Den enda kvinna som han älskar är sin syster.

 

Nellas bröllopspresent kommer att bli av dyrbarast möjliga slag: en exakt kopia av deras hem i form av ett kabinettskip. Hela skåpet inreds av en gåtfull miniatyrmakare. De små skapelserna speglar de verkliga på ett överraskande sätt.

 

Det finns måna mystiska intriger i boken och många triangeldramer. Nella och Marin konkurrerar om Johannes, Johannes och Marin konkurrerar om Otto. Och var har man egentligen tjänsteflickan Cornelia som inte har någon respekt alls för Nella? Var kommer miniatyrmakaren in, och är det miniatyrerna som styr deras liv?

Allvarliga faror och ond bråd död lurar, och Nella undrar om hon är deras räddningen eller nyckeln till deras förfall.

 

Miniatyrmakaren har fått så många priser och utmärkelser! Det är en underbar bok som tack och lov inte är i någon trendig genre. Ingen dystopi, vampyrroman, deckare thriller eller romance. Miniatyrmakaren är helt enkelt en väldigt bra gränsöverskridande roman som måste rekommenderas varmt.

 

Boken är väl researchad och verklighetsunderbyggd.

 

Ett hus på den här tiden kostade 900 gulden. Ett diamanthalsband 2000.

 

Ett minatyrdockskåp inrett som i boken med 700 föremål gick på 30 000 gulden. Det  är alltså värt många riktiga hus!

 

Lite fakta om boken:

#2000-talets bäst säljande brittiska debutroman alla kategorier den största succédebuten sedan Harry Potter & de vises sten!
#Utsedd till Årets bästa bok i National Book Awards
#Waterstones Book of the Year
#Vald till Årets bästa bok av The Observer
#Vald till En av årets bästa böcker i The Telegraph, The Sunday Times, Evening Standard, Elle, Glamour, Harpers Bazaar och Vogue»Om du sträckläste Donna Tartts Steglitsan kommer du att älska Miniatyrmakaren.« | EVENING STANDARD
»Fängslande, magisk och full av överraskningar.« | S. J. WATSON, Before I Go to Sleep«
»Suveränt uppslukande läsning.« | THE OBSERVER

JESSIE BURTON [född 1982] är en brittisk författare som gjort enorm succé med sin första roman Miniatyrmakaren [The Miniaturist], som snabbt blivit 2000-talets bäst säljande brittiska debutroman. Boken har hyllats av kritikerna, fått en rad utmärkelser och jämförts med bland annat Donna Tartts Den hemliga historien och Tracey Chevaliers Flicka med pärlörhänge. Miniatyrmakaren kommer också att produceras i en påkostad dramaserie av produktionsbolaget som ligger bakom filmatiseringen av Hilary Mantels roman Wolf Hall. Jessie Burton är bosatt i sydöstra London.

Bästa almenackan: Kattkalender 2016 - Säg MJAU till livet!

Kattkalender 2016 - Säg MJAU till livet!

Säg MJAU till livet var en härlig sång i de gamla Pelle Svanslös filmerna!

Kattälskare är ofta synonymt med bokälskare. Och tvärtom. Hemingway älskade katter, hans hus var fullt av dem. Samma sak med poeten T.S. Eliot vars dikter ligger till grund för musikalen Cats. Och Winston Churchill. Inte en dag utan att klappa minst en katt på Chartwell!

Med Kattkalendern kan du njuta av nya proffsiga kattfoton varje månad. Och skriva upp allt du behöver komma ihåg.

           

En helt oemotståndlig kalender för alla kattälskare!

Legendariska kattfotografen Eivor Rasehorn står för de vackra bilderna.

Pelle Svanslös firar jul - Härlig kattjul i Uppsala!

Utan svans - men inte utan julstämning!

Gösta Knutsson, Åsa Rönn,  Michael Rönn

Pelle Svanslös firar jul

Illustrationer: Ingrid Flygare, Jan Gissberg

Bonnier Carlsen

Härlig julstämning med Pelle Svanslös!

Ljus tänds, julklappar lackas, och lussekatter bakas i stugorna. Julen är på väg till katternas Uppsala och Pelle Svanslös och hans vänner förbereder sig för fullt. Kattungen Frallan ska fira sin första jul, och Pelle har lovat att visa honom precis hur man firar - på katters eget vis, förstås. Men någon sätter käppar i hjulet, vem kan det vara? Ett stämningsfullt mysterium i ett snötäckt Uppsala.       

 

Pelle Svanslös firar jul är en nyskriven, specialdesignad bok inspirerad av Gösta Knutssons julberättelse.

 

Den här bilderboken är alldeles lagom lång och spännande att läsa högt, det är härligt att läsa om alla katternas personligheter och budskapet är hjärtevärmande. Här är till och med Måns snäll innerst inne och får en julklapp på kinden av den minsta kattungen!

Julstämning med Van Gogh och Casablanca och svenskt öl!

Julstämning i år igen!

Ingen jul utan Julstämning!          

 

Julstämning är Sveriges äldsta jultidning - ett är äldre än klassikern Bland tomtar och troll - och den 109 år i år. Årets nummer är ett av de bästa och mest välmatade någonsin!

 

Varje år får man ett initierat konstnärsporträtt av en aktuell konstnär - i år är det Lisa Larson den folkkära keramikern vars verk finns både hos “vanligt folk” som hos specialiserade konstsamlare. Varje år finns också två löstagbara konstbilagor med, i år är det två färgstarka och härliga Van Gogh bilder. Julstämning innehåller även en artikel om Van Gogh.

 

Varje artikel är skriven av en expert på området - kulturhistorikern Edward Blom, känd bland annat för boken Allting gott och alldeles för mycket - skriver medryckande och initierat om julöl och bilderna och etiketterna som hör till. Här slår tomtarna inte i glasen, de dricker glatt ur både tunnor och buteljer.

 

Ingrid Bergman - Sveriges fortfarande största och bästa filmstjärna någonsin - skulle fyllt 100 år i år. Artikeln tar upp bland annat filmerna som gav henne hennes tre Oscar, hennes privatliv, de tre äktenskapen, Casablanca och hur hon var Ernst Hemingways favorit.

 

Som sig bör finns en artikel med underbart vackra naturbilder. I år får vi  följa med på en bildresa till Hokkaido, den japanska ön där dt vinns sångsvanar, tranor, jättehavsörnar och fiskuvar - en av världens största ugglor, som figurerar i många japanska myter.

 

Dessutom: maffigt korsord, jul på Tjolöholms slott, svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget och årets klassiska julläsning om gamla tiders julotta.

 

Med Julstämning är helgens julläsning räddad. Mysigare och mer varierat går inte att få!