FILM: Michael - tvättad biopic med greatest hits

Michael och Bubbles

Titel: Michael

Regi: Antoine Fuqua

Medverkande: Jaafar Jackson, Colman Domingo, Nia Long, Miles Teller, Juliano Valdi ...

Betyg: 3

Ett gammalt tips inom showbiz: Jobba aldrig med barn och djur. Michael Jackson jobbade med både barn och djur. Och ... han var själv bara ett barn när han började inom showbiz. Och så gick det som det gick.

Filmen Michael är ett slags greatest-hists-version av Michael Jacksons liv och karriär, där de största låtarna och de mest kända ögonblicken finns med. Beat it videoinspelningen där två rivaliserande gäng får vara med i videon. Pepsi-debaclet där Micaels hår började brinna. Thriller. Schimpansen Bubbles. Som spelas av CGI. Djuren fångar välbehövlig komik, att ha ett eget zoo i de snobbigaste kvarteren där alla kändisar och rika människor bor är mer än excentriskt, det är helt crazy.

Filmen Michael har dels blivit väldigt framgångsrik och dels blivit väldigt utskälld. Utskälld eftersom det här är en "tvättad" version av Michaels liv där negativa saker lyser med sin frånvaro - men vad kan man vänta sig av ett familjeprojekt? Det är Michaels brorson som spelar huvudrollen. Alla i släkten verkar ha varit involverade och alla vill ha sin del av den lukrativa kakan. Och visst är man trött på alla generiska biopics som bara verkar illustrera (positiva) highlights från en wikipedia sida. Oftast gjorda om och av män. Filmen Borg hyllade sitt objekt och väjde för Björn Borgs kokainmissbruk och misslyckade affärer, medan Judy Garland filmen Judy fokuserade på hennes missbruk, inte hennes fantastiska karriär, och filmen om Astrid Lindgren knappt sa ett ord om hennes bästsäljande böcker utan bara handlade om att hon fött ett utomäktenskapligt barn som hon fått med sin chef, en gift äldre man. Det finns alltså olika regler för olika folk. 

Michael handlar inte om hur misshandlad huvudpersonen blev av sin pappa, att han tvingades till att bli popstjärna, att han berövades sin barndom ... och filmen handlar inte heller om senare tiders anklagelser om pedofili.

Framgångarna med filmen är enkla att förklara. Michael Jackson är en ikon i stora delar av världen, bland annat i Indien, och folk uppskattar hans musik (och hans dance moves) och ger blanka sjutton i hans privatliv, om han var knäpp eller inte, om han utnyttjade småbarn eller inte, om han själv blev utnyttjad ... och så vidare. Här finns en stor skillnad mellan västvärlden och övriga världen.

Större delarna av publiken verkar inte vilja ha en bra, djuplodande, innovativ biopic utan något generiskt och harmlöst med trevlig musik att tralla till och dansa till ...

Man kan inte anmärka på huvudrollsinnehavarna, som är porträttlika och gör jobbet. Jaafar Jackson, brorson till Michael, är bra. Juliano Valdi, som spelar Michael som barn, är till och med ännu bättre.  Fast ... visst är originalet bäst, till exempel i Thriller-videon. Där syns en konstnär med totalt kreativ kontroll som håller fast vid sin vision och som visar var skåpet ska stå. Den där konstnären hade aldrig skapat en så pass generisk och menlös biopic som den här. När Michael var på sin topp var han cutting edge. Det kan ingen ta ifrån honom och det ska inte glömmas bort nu när pengamaskineriet dras igång med massor av kopior.  Som allra bäst kan jämföras med Pepsi Light.