En lång karriär med katter
Gösta Knutsson skrev om Pelle Svanslös från 1939 till 1972. Illustrerade gjorde Lucie Lundberg. Lucie var född i Riga, hade studerat konst i Berlin och kom sedan till Sverige (klokt val med tanke på läget på kontinenten) och hon blev nära vän med Gösta Knutsson --- som utvalde henne till att illustrera alla sina Pelle Svanslös böcker. Det nära samarbetet (och bakgrundshistorien) gör att man kan jämföra samarbetet med det mellan Astrid Lindgren och hennes fynd Ilon Wikland. Pelle Svanslös värld är en allegori över vår värld och redan 1939 tar Gösta Knutsson ställning för allas lika värde, för fri invandring och mot nationalsocialism, nationalism och rasism. Den snälle Pelle Svanslös är humanisten, medan den elake Måns är hans antagonist. Och det är alltid Måns som får bita i gräset.
Pelle blir tecknad och tar ton "Mjau, jag heter Pelle Svanslös! Hur mår du? Jag mår bra!
Fastän att jag är svanslös, så mår jag så bra!"
Ungefär så sjöng den tecknade Pelle Svanslös i den klassiska animerade filmen från 1981 av Jan Gissberg, som baserade sig på de två första Pelle Svanslös böckerna. Filmversionen och dess uppföljare har sedan dess satt mallen för hur Pelle Svanslös, Maja Gräddnos och de andra ska se ut --- och hur de ska låta. Pelle Svanslös äventyr, komplett med sånger, fanns även på skiva.
Måns misstänksamhet mot Den Andre
Ett stående tema i Pelle Svanslös böckerna är att den elaka katten Måns försöker ställa till det för Pelle, och han retar honom ständigt för att han inte har någon svans. Och för att han är familjekatt. Och för att han har ett halsband. Och för att han är utifrån, inte en Uppsalakatt. En lantkatt, inte en stadskatt. Måns har högvis med fördomar mot Den Andre och alla lastas på Pelle. Det är Pelles fel att det inte finns tillräckligt med mjölk, att det är ont om strömmingar, att maten inte räcker till och att bostäderna inte räcker till åt de sanna Uppsala katterna och att källargluggar spikas igen och … ja, Uppsala åt Uppsala-katterna, ungefär. Gösta Knutsson gör här en parodi på de som inte ville ge en fristad till folk som ville komma till Sverige, för att undkomma förföljelse ute i Europa och värre hot än en vattentunna: vi har inte plats, "källargluggarna kommer inte att räcka till" osv. Så går Måns elaka och fördomsfulla retorik. Bill och Bull är Måns ständiga anhängare och de säger nästan alltid samma sak. Bill säger något först och sedan tar Bull efter --- fast han ändrar något lite på ordföljden och tror att ingen märker att han härmas. Bull är ett tidigt exempel på en inställsam teknik som idag marknadsförs i härskarteknikböcker idag--- för att få bundsförvanter: man ska ständigt hålla med och man ska säga vad den före en har sagt med annan ordföljd bara … så blir man populär! Men har man mött Bull-typer i verkligheten vet man att de är fruktansvärt enerverande och absurt inte någon som man vill ha hängande efter sig. Men det passar Måns att ha just Bill och Bull som anhängare, ja-sägare som aldrig ifrågasätter vad Måns säger.
Att skapa en förebild som folk kan ta efter
Alla har rätt att säga "mjau" till livetBarnböckerna idag har inte kvar det studentikosa draget, men de är fortfarande mycket roliga, Pelle är fortfarande snäll, Måns är elak och Bull härmas. Och Maja är den sötaste katten någonsin och den schysstaste kompis man kan tänka sig.
Säg mjau till livet sången skrevs på 1980-talet. Pelle lurar döden och blir INTE avlivad, trots att han är en defekt kattunge utan svans, och man får följa hans liv som blir långt, spännande och meningsfullt. Vilken tur att Pelles liv inte abrupt slutade i en vattentunna på en bakgård!
Men Pelle Svanslös föddes ju inte på 1980-talet. Första boken kom 1939. I fablernas värld reflektion: vad var det som hände ute i Europa? Vad var det för tankar som var på modet? Jo, att vissa var mindre värda, att vissa var defekta, att vissa kunde "rensas ut". Gösta Knutsson tog ställning med "snällhet" och empati och skapade en hjälte som undkom sitt utrensningsöde. Och hur elaka andra än var mot honom för att han var annorlunda och kom "utifrån" och såg annorlunda ut, fortsatte Pelle Svanslös att vara just snäll. Pelle blir ibland lessen, men aldrig bitter eller elak eller hämndlysten.
Rätt tid för Pelle Svanslös!
Det är idag inte så vanligt att barnboksförfattare skriver med en speciell ideologi i tankarna, men det var just vad Gösta Knutsson gjorde, och detta i rättan tid. I de nya, uppdaterade Pelle Svanslös böckerna finns temat med att Pelle Svanslös är mot rasism och nazism inte med. Pelle Svanslös har blivit en symbol för att motverka all mobbing och allt utanförskap. Nog så viktigt. Men det är ju inte så att alla problem som Gösta Knutsson uppmärksammade 1939 har försvunnit som genom ett magiskt trollslag.
Den nye Pelle Svanslös är uppdaterad och aktuell och en bra kompis. Men även original-Pelle är i högsta grad aktuell. Båda versionerna av Pelle Svanslös tar på olika sätt ställning för det som de tycker är rätt, och låter sig inte rubbas. Den svenska bondkatten är på sitt sätt lika stark som en tiger!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.