fredag 24 maj 2013

Vårens barnbokstrender!

Vackra barnböcker med retrokänsla: vardagsdramatik för de yngre, övernaturliga överraskningar för de äldre.


Vackra barnböcker förgyller vår och sommarläsningen och visst var allt bättre förr? Hm, nej, inte bättre, möjligen annorlunda. Men “förr” har börjat komma tillbaka i barnlitteraturen med ett slags retrotänk, man tar det vackraste från de gamla klassikerna när det gäller färger och formgivning. 1970-talet har kommit tillbaka i en ny tappning.

Minsta bakboken - en stor god bok för alla åldrar

Minsta bakboken av Johanna Westman (känd från SVTs barnprogram) sprider matlagningsglädjen till den yngsta generationen. Visst kommer det en kokbok om dagen, men få är så här bra, genomtänkta och pedagogiska. Totte bakar sockerkaka är en klassiker inom svensk barnlitteratur. Svante Gandini(med Totte-liknande frisyr) iMinsta Bakboken bakar precis allting. Inklusive matig focaccia och små pizzor till middagen.
Johanna Westman begränsar sig inte till de vanliga barnrecepten, som chokladbollar (ingen ugn behövs) och chokladkrispkakor (som givetvis finns med). Barnen får också allt som brukar vara med i bakböcker för vuxna, som rulltårta, smulpaj och drömmar. Och istället för sockerkaka bakar Svante en tigerkaka med klös i och massor av cupcakes, toppade med godis. Johanna Westmans bakbok för de yngsta kockarna både bevarar och förnyar.
Bilderna är så tydliga, texten så stor och allt så vansinnigt gott att Minsta bakbokenockså skulle kunna kallas Bakbok för alla. För det spelar ingen roll hur gammal du är, om du är synskadad, bara lite klumpig eller alltid har otur i köket - medMinsta bakboken går det att lyckas med allt från kanelbullar och scones till kladdkaka och spisbröd. Matigt, gott, sött och oemotståndligt.
Finns det något roligare än att baka själv? Svar: att baka med andra! Och barn är entusiastiska sockerbagare som inte behöver underskattas, visar Johanna Westman. Bara de får lite lagom med hjälp.

Mitzi i mitten -smart och fyndigt om ett schackdrama

Mitzi i mittenMitzi i mittenMårten Sandén är känd för sin omtyckta deckarserie om Petrini-tvillingarna. Mitzi i mitten är en minst lika välskriven berättelse som dessa prisbelönta ungdomsdeckare, och med en helt annan ton. Medan barn- och ungdomslitteraturen svämmar över av kavata och högljudda flickor är Mitzi något så unikt i barnlitteraturen som en väldigt tyst och eftertänksam huvudperson. Man förstår av beskrivningen av Mitzi att hon är autistisk, men Mårten Sandén ramlar inte i fällan att göra henne till något slags geni, eller än värre, en komisk figur som i I rymden finns inga känslor. För visst har Mitzi känslor. Det är bara det att ingen lägger märke till dem, för alla andra är så livliga och högljudda och upptagna med sig själva. Och alla i klassen ser från början likadana ut och det är förvirrande om folk inte tydligt visar om de är glada, arga eller lessna. Man kan ju inte känna allting samtidigt, eller kan man det?
Mitzi gillar ordning och reda, att det är tyst (speciellt när hon läser sina läxor), siffror, matte, att spela schack med farfar, att åka Djurgårdsfärjan med farfar och att gå på museum med farfar. Speciellt Vasamuseet. Farfar är den enda som lägger märke till Mitzi och ser att hon också har känslor - och ser till att omgivningen börjar anpassa sig till henne istället för tvärtom.
I hela boken är Mitzi hela tiden den mest normala personen. Boken berättas från hennes synvinkel. Man riktigt känner hur stökig och jobbig och oorganiserad och skrämmande omvärlden är för henne. Och just det där att tysta barn också har egna behov av att leka och ha roligt och att få vara barn. Som farfar säger: “Du är barn så du ska bara leka och ha det roligt.” Han påpekar att det inte är hennes sak att passa upp på sin pappa (hans egen son). Fler skulle få ha en farfar som säger sådana saker. Speciellt när det har föräldrar som fortfarande är kvar i barnstadiet. Farfar kanske är från den sista vuxna generationen och just därför känner Mitzi samhörighet med honom, något hon inte känner med sina temperamentsfulla “barnsliga” föräldrar.
Illustrationerna är svartvita och omslaget i orange tyg. 70-talets favoritfärg kommer igen. En fullträff.
Fast uppdelningen mellan föräldrarna i boken verkar vara att mamman yrkesarbetar och gör allt hushållsarbete medan pappan ligger på balkongen i en Ramones tröja, drömmer om att bli rockstjärna, spelar hög musik och gör inget hushållsarbete. En sådan arbetsuppdelning hade inte varit okej i en 70-talsbok. Där skulle papporna både baka sockerkaka och diska efter sig. Den politiskt korrekte 70-tals pappan skulle inte drömma om att ligga på balkongen och tycka synd om sig själv och kräva att bli serverad mikrovågsugns mat från minderåriga.
Mizti i Mitten är en smart och fyndig bok där Mitzi använder sina schackkunskaper till att få ”remi” mellan sina föräldrar. Smart drag! Schackdrag fungerar även på livets spelplan i stort.

Åkerbo - sju syskon fyra våningar - Stockholm på 1920-talet

Åkerbo - sju syskon, fyra våningarÅkerbo - sju syskon, fyra våningarÅkerbo - sju syskon fyra våningar av Annika Huett handlar om en förlorad värld när mjölken fanns i flaskor och höjden av lycka var att först lägga beslag på barndelen i Allers. Med sju syskon är inte detta alldeles lätt. Gitta är sju år, hennes äldsta syster är femton år äldre och bor i England där hon är guvernant, och detta är fint, berättar Gitta. Det här verkar vara den mest spännande berättelsetråden i Åkerbo – men tyvärr får man inte höra mer om den utackorderade systern och vad hon gör. Det blir mest om alla bröderna, som aldrig gör något mer spännande än att retas och vara i vägen.
Det är egentligen ingen handling i boken, det är mest små anekdoter som när en mormor säger till sina barnbarn att ”jag minns när jag var ung så …” Annika Huett har samlat anekdoterna från sin egen mamma och sina kusiner.
Vi får följa Gittas perspektiv på tillvaron: hur tråkigt det är att lära sig spela piano, hur hemskt det är när katten Musse försvinner (fast han kommer tillbaka) och hur äckligt det är med ricinolja. Nötchoklad kallas för nödchoklad, snälla tanter har en stor skål med bjudgodis när man går ärenden åt dem och är man modig kan man våga ta två karameller. Två är också antalet siffror i telefonnumret. 50. Inte längre än så hem till Gitta!
Största lyckan är att vinna en riktigt fin docka, Ebba-Lena. Lycka är också att kunna läsa vad det står på spisen. Illustrationerna är gjorda i rött, svart och vitt. Och boken har tygrygg. Precis som de älskade 70-tals barnboksklassikerna. Det är lite Bullerbyn känsla över den här boken, fast mindre lantligt. Det är förmodligen extra kul för folk som minns Stockholm förr i tiden att läsa detta.

Pixis bok - det är inte lätt att vara död

Pixis bokPixis bok Pixis bok av Mårten Melin handlar om tjejen Pix som dött och kommit till himlen, och trots att hon inte vill det, blir hon återupplivad och hamnar på en konstig internatskola i skogen, en “Harry Potter Light” skola. Pixi har blivit stark och vacker, ungefär som vampyr-Bella i Twilight. Men allting är väldigt konstigt och hon vill bara ta sig tillbaka i himlen igen.
Boken påminner lite om filmen “Lovely Bones” fast minus mordet, det där att det finns saker att fixa innan man får dö på riktigt och det kan vara stressigt att få allt att gå ihop. Och rörigt. Det är inte alldeles lätt att hänga med. Pixis bok är en fristående fortsättning på Förvandlad och Jag är Love.
Apropå retro temat: titeln Pixis bok ska medvetet få tankarna att gå till de gamla pixiböckerna, små böcker för små läsare att läsa, populära på 70-talet och högt älskade av Mårten Melin när han själv var barn.
Flickan på tavlan - det spökar på torpet
Flickan på tavlan av debuterande Rebecka Åhlund är en spökroman där huvudpersonen Ella måste lösa ett mysterium om varför det spökar i familjens nya sommarställe och vad det är för spöke, varför hon inte fått frid, varför hon dog och varför ingen hjälpte henne. Ett slags paranormal deckare. Det är som en blandning av Glasbarnen - kusligt torp visar sig vara hemsökt (svenska spökromaner har torp, de engelska har slott och herresäten) - och Spöket på Canterville - i och med att spöket går från att bara vara ett hot till att vara någon som behöver hjälp. Och kanske en potentiell kompis.

Flickan på tavlanFlickan på tavlanOlika trender

Det är intressant att konstatera att bland nyutgivna barnböcker, både de som är skrivna på svenska (som ovan) och de som är översatta tillsvenska, dominerar realism för de yngre läsarna och fantasy, dystopier, spökhistorier och paranormala äventyr och romanser för de något äldre barnen och ungdomarna. En trend som kommer att hålla i sig? Ett Harry Potter / Twilight komplex eller tror man att äldre läsare behöver mer mysterier och mer specialeffekter för att hålla kvar frestelsen med läsningens underbara värld, istället för att förlita sig på miraklet med bokstäver som blir berättelser eller brev som kan förändra … som iÅkerbo sju syskon fyra våningar och Mitzi i Mitten.

Vårmodet i korthet

För de yngre barnen: realistiska, pedagogiska böcker med snygga omslag och tydliga illustrationer.
För de äldre barnen: paranormala äventyr.
1970-talets design influerar och inspirerar. Klara färger är en vinnare.
Budskap: Barn kan klara mycket själv. Baka tigerkaka. Spela schack. Överlista sina föräldrar. Bedriva exorcism. Men ibland passare det bra med en hjälpande hand!
Belinda Graham
Källor
Minsta bakbokenJohanna Westman, Svante Gandini
Mitzi i mittenMårten Sandén
Åkerbo - sju syskon, fyra våningarAnnika Huett
Pixis bokMårten Melin
Flickan på tavlan
Rebecka Åhlund

Förlag: Rabén och Sjögren

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.