 |
| Två nordiska snillen: Violinisten Daniel Lozakovitj och dirigenten Klaus Mäkelä lever sig in i Tjajkovskijs violinkonsert, tillsammans med Göteborgs Symfoniker. Foto Graham. |
Titel: Två Nordiska Snillen
Även om konsertens titel är Två Nordiska Snillen går kvällen i den ryska musikens tecken med verk av Dmitrij Sjostakovitj och Pjotr Tjajkovskij.
För den som inte kan ta sig till Göteborg (eller som inte lyckades få biljett till de otroligt populära konserterna) finns det tröst i det faktum att morgondagens konsert är föremål för Göteborgs Konserthus nya satsning med livesändningar.
Om drygt en månad kan du få uppleva denna underbara konsert som inspelad live-sändning från den 19 januari. Eller återuppleva - om du hade lyckan att se de båda nordiska snillena live!
Medverkande: Klaus Mäkelä dirigent, Daniel Lozakovitj violinsolist, Göteborgs Symfoniker
Plats: Göteborgs Konserthus
Datum: 18-19 januari + livesändning på gso play
Musikaliska genier som upptäcks vid tidig ålder är något som man förknippar med forna tider och välgjorda gamla kostymdramer. Men visst finns musikaliska genier än idag och livs levande i verkligheten!
Datum: 18-19 januari + livesändning på gso play
Musikaliska genier som upptäcks vid tidig ålder är något som man förknippar med forna tider och välgjorda gamla kostymdramer. Men visst finns musikaliska genier än idag och livs levande i verkligheten!
Göteborgs Konserthus inbjuder till två föreställningar med, enligt titeln, Två Nordiska Snillen.
Göteborgs Symfoniker får då sällskap av de båda nordiska supertalangerna Klaus Mäkelä, 21-årig dirigent, och Daniel Lozakovitj, 16-årig violinist.
Göteborgs Symfoniker får då sällskap av de båda nordiska supertalangerna Klaus Mäkelä, 21-årig dirigent, och Daniel Lozakovitj, 16-årig violinist.
Skivkontrakten är klara
Det svenska musiksnillet Daniel Lozakovitj har redan varit solist med Mariinskijteaterns orkester och Valery Gergiev och han har ett skivkontrakt med Deutsche Grammophon. Den första inspelningen är Beethovens violinkonsert. Det är inget lätt verk att ta sig an som skivdebut! Daniel började spela violin på Lilla Akademien i Stockholm när han var sex år och gick därefter vidare till de internationellt kända violinpedagogerna Josef Rissin i Tyskland och Eduard Wulfson i Schweiz.
Dirigenten verkar i jämförelse vara en veteran i sammanhanget - Klaus Mäkelä har hunnit fylla hela 21 år! Han har redan tidigare hunnit med att dirigera Göteborgs Symfoniker och fick lysande recensioner efter debuten.
Det svenska musiksnillet Daniel Lozakovitj har redan varit solist med Mariinskijteaterns orkester och Valery Gergiev och han har ett skivkontrakt med Deutsche Grammophon. Den första inspelningen är Beethovens violinkonsert. Det är inget lätt verk att ta sig an som skivdebut! Daniel började spela violin på Lilla Akademien i Stockholm när han var sex år och gick därefter vidare till de internationellt kända violinpedagogerna Josef Rissin i Tyskland och Eduard Wulfson i Schweiz.
Dirigenten verkar i jämförelse vara en veteran i sammanhanget - Klaus Mäkelä har hunnit fylla hela 21 år! Han har redan tidigare hunnit med att dirigera Göteborgs Symfoniker och fick lysande recensioner efter debuten.
Även om konsertens titel är Två Nordiska Snillen går kvällen i den ryska musikens tecken med verk av Dmitrij Sjostakovitj och Pjotr Tjajkovskij.
Mäkelä tyglar Sjostakovitjs tionde symfoni
Det visar sig bli gott om tillfällen för båda de nordiska snillena att briljera. Sjostakovitjs tionde symfoni är en fascinerande och lockande skapelse som verkar passa Klaus Mäkelä som handen i handsken. Mäkelä verkligen gestaltar och tyglar musikens kraft, både de lekfulla, roliga passagerna och de groteska och skrämmande --- och givetvis är det roligt att lyssna efter Sjostakovitjs välkända musikaliska "bus" (eller "rebus"?). Symfonin innehåller kompositörens eget tema, tonerna D-Eb-C-B, eller D-(för Dmitrij) och S-C-H(för Schostakovich). Speciellt i den sagolika tredje satsen återkommer det många gånger. Man kan också roa sig att lyssna efter Elmira temat - som försvinner i fjärde satsen efter att den älskade Elmira gått bort.
Annars är verket mest känt för att detta var Sjostakovitjs comeback till musiken. Efter Stalins död. Det hotfulla Stalin temat går som en blodröd tråd genom verket.
Det visar sig bli gott om tillfällen för båda de nordiska snillena att briljera. Sjostakovitjs tionde symfoni är en fascinerande och lockande skapelse som verkar passa Klaus Mäkelä som handen i handsken. Mäkelä verkligen gestaltar och tyglar musikens kraft, både de lekfulla, roliga passagerna och de groteska och skrämmande --- och givetvis är det roligt att lyssna efter Sjostakovitjs välkända musikaliska "bus" (eller "rebus"?). Symfonin innehåller kompositörens eget tema, tonerna D-Eb-C-B, eller D-(för Dmitrij) och S-C-H(för Schostakovich). Speciellt i den sagolika tredje satsen återkommer det många gånger. Man kan också roa sig att lyssna efter Elmira temat - som försvinner i fjärde satsen efter att den älskade Elmira gått bort.
Annars är verket mest känt för att detta var Sjostakovitjs comeback till musiken. Efter Stalins död. Det hotfulla Stalin temat går som en blodröd tråd genom verket.
Stalin förbjöd bra musik
Sjostakovitj var en av de talangfulla musiker som blev stämplad som dissident och hans musik blev förbjuden. Den var helt enkelt för bra. Man skulle ha "enkel" musik. Det skulle vara "folkligt". Något som är lätt att "förstå". Det är intressant det där hur överheten lägger sig i vad folk ska tycka är bra eller inte. Ryska folket i sig verkar aldrig ha haft något problem att älska bra musik. Den behöver inte vara "förenklad". Den behöver inte "förstås". Resonemanget påminner lite om när vissa kulturskribenter idag ska såga musik utan motivering, det räcker med att upprepade gånger skriva "jag förstår inte". Som om det är artistens och kompositörens roll att förklara. Som om musik är något som ska förstås. Istället för att upplevas. Istället för att kännas. De förstår inte att de själva låter enfaldiga med sitt ständiga upprepande av "jag förstår inte".
Sjostakovitj var en av de talangfulla musiker som blev stämplad som dissident och hans musik blev förbjuden. Den var helt enkelt för bra. Man skulle ha "enkel" musik. Det skulle vara "folkligt". Något som är lätt att "förstå". Det är intressant det där hur överheten lägger sig i vad folk ska tycka är bra eller inte. Ryska folket i sig verkar aldrig ha haft något problem att älska bra musik. Den behöver inte vara "förenklad". Den behöver inte "förstås". Resonemanget påminner lite om när vissa kulturskribenter idag ska såga musik utan motivering, det räcker med att upprepade gånger skriva "jag förstår inte". Som om det är artistens och kompositörens roll att förklara. Som om musik är något som ska förstås. Istället för att upplevas. Istället för att kännas. De förstår inte att de själva låter enfaldiga med sitt ständiga upprepande av "jag förstår inte".
Daniel Lozakovitj tolkar Tjajkovskijs älskade violinkonsert
Pjotr Tjajkovskijs violinkonsert i D-dur är en av de mest omtyckta violinkonserterna i hela världen.
Daniel Lozakovitj imponerar med sin inlevelse och briljans. Så här ska en Tjajkovskijs violinkonsert kännas! Det är helt obeskrivligt! Han kanaliserar violinkonserten med hela sin kropp. Det här är egentligen något som går över alla ord, över alla beskrivningar. Lozakovitjs spel är som gjort för den här violinkonserten. Det här är verkligen något som inte behövs förstås alls. Det är bara att ta för sig och njuta i en hel halvtimme. Ovationer och flera inropningar kommer som ett brev på posten.
Daniel Lozakovitj imponerar med sin inlevelse och briljans. Så här ska en Tjajkovskijs violinkonsert kännas! Det är helt obeskrivligt! Han kanaliserar violinkonserten med hela sin kropp. Det här är egentligen något som går över alla ord, över alla beskrivningar. Lozakovitjs spel är som gjort för den här violinkonserten. Det här är verkligen något som inte behövs förstås alls. Det är bara att ta för sig och njuta i en hel halvtimme. Ovationer och flera inropningar kommer som ett brev på posten.
Stående ovationer för violinkonserten! Violinisten och dirigenten strålar ikapp efter en briljant föreställning.
Livesändning den 19 januari!
Livesändning den 19 januari!
För den som inte kan ta sig till Göteborg (eller som inte lyckades få biljett till de otroligt populära konserterna) finns det tröst i det faktum att morgondagens konsert är föremål för Göteborgs Konserthus nya satsning med livesändningar.
Om drygt en månad kan du få uppleva denna underbara konsert som inspelad live-sändning från den 19 januari. Eller återuppleva - om du hade lyckan att se de båda nordiska snillena live!
BG
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.