Min europeiska familj. De senaste 54 000 åren, Karin Bojs, Albert Bonniers förlag
Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt.
Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan - under den senaste istiden och ännu längre tillbaka.
Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.
Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan - under den senaste istiden och ännu längre tillbaka.
Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.
Sammanfattning: En ovanlig och allomfattande släktkrönika, där DNA ger ny kunskap om européers högst blandade ursprung. Det är en överraskande historia som omsorgsfullt berättas av en enveten journalist med hjälp av den senaste tidens svindlande vetenskapliga framsteg. Sällan har 54 000 år förflutit så lätt och så lärt.
Omdöme: Den här boken blev direkt en av mina favoritböcker. En av de bästa svenska fackböckerna någonsin! Smart skrivet, angeläget, medryckande och otroligt spännande! Författaren Karin Bojs var en av de Augustnominerade författare som uppträdde på Bokmässan, hade turen att se henne uppträda tillsammans med Lasse Berg. Två författare som pratar om mänsklighetens gåtor och historia, det kan inte bli bättre! Boken är ett pärlband av visdom. Kul kuriosa: I Grottbjörnens folk borde Ayla och de andra "urmänniskorna" ha varit svarta, medan neanderthalarna borde ha varit ljusa. Mänskligheten hade ju just utvandrat till Europa från Afrika, medan neanderthalarna bott där länge. Och det tar tid att utveckla ljus hud för att tillgodose sig näringen från sparsamt solsken.
Käraste Herman. Rasbiologen Herman Lundborgs gåta, Maja Hagerman, Norstedts
Ledaren för världens första statliga rasbiologiska institut 1922-35, läkaren och professorn Herman Lundborg i Uppsala, talade hotfullt om rasblandningens degenererande effekter men fick i hemlighet barn med en kvinna av "fel typ" i Lappland.
Sammanfattning: Berättelsen om det rasbiologiska institutets märkliga grundare i Uppsala och hans betydelse för nazismen är fängslande – och obehaglig. Under många år arbetar han fanatiskt med att mäta skallar och dela in människor i olika raser. Sedan gör han något helt oväntat. Han får barn och gifter sig med en kvinna av en börd som han själv definierat som rasmässigt undermålig. Det är gåtan.
Omdöme: det är kul att läsa den här boken direkt efter Min europeiska familj ... för man ser direkt hur fel rasbiologin har i så mycket. Mycket, mycket obehaglig läsning. Man borde skaffa en tidsmaskin och köra tillbaka några exemplar av Karin Bojs bok. Vi är ju alla en enda stor familj. Med olika inbyggd solskyddsfaktor.
Monster i garderoben. En bok om Anthony Perkins och tiden som skapade Norman Bates, Johan Hilton, Natur & Kultur
Alfred Hitchcocks film Psycho skrämde slag på 1960-talets biobesökare och har med tiden blivit århundradets mest berömda skräck film. För Anthony Perkins, som spelade huvudrollen som mördaren Norman Bates, gick det inte lika bra. I en tid då det offentliga USA såg förrädare överallt, och där många homosexuella sparkades från statsförvaltningen, blev den mammabundne och misstänkt fjollige Norman Bates en ödesdiger figur att förknippas med. Rollen blev en dödsstöt för Anthony Perkins karriär.
Sammanfattning: Vad kan vi lära oss av en psykopat? Mycket, visar den här studien av skräckfilmsikonen Norman Bates, den modersbundne motellägaren, som spelades av Anthony Perkins. För honom innebar rollen som Bates både uppgång och fall. Sida vid sida skildras Perkins och det amerikanska samhällets syn på homosexualitet.
Omdöme: Boken har mycket gemensamt med Käraste Herman och Den sårade divan, båda handlar om vad som ska bedömas som normalt och vad som ska bedömas som avvikande. Men Monster i garderoben innehåller inget nytt om Anthony Perkins, vilket är synd, det är bara som små bitar ut biografier man redan läst och sammanfattningar av kommentatorsspår till Hitchcockfilmer som man redan sett. Det finns väldigt mycket man saknar både när det gäller skildringen av Perkins och av samtiden.
Den sårade divan, Karin Johannisson, Albert Bonniers förlag
Vad är galenskap? Eller, rättare sagt, hur ser den kvinnliga galenskapen ut? Vi känner till diagnoser som hysteri, schizofreni och paranoia, men vet mindre om hur dessa diagnoser kan användas av patienterna själva, som roller eller masker. I Den sårade divan undersöker Karin Johannisson växelspelet mellan individ och sjukidentitet, en identitet patienten själv kan ta över, forma och använda. Man kan underordna sig den - eller ta makten över den.
Titeln syftar på Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertén och Nelly Sachs. De behåller alla sin professionella identitet livet igenom.
Titeln syftar på Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertén och Nelly Sachs. De behåller alla sin professionella identitet livet igenom.
Sammanfattning: Galen, galen, vem är galen? Den kvinnliga normens herravälde får ödesdigra konsekvenser för Agnes von K, Sigrid H och Nelly S. En inkännande läsning av psykiatriska journaler levandegör tre framstående konstnärsöden i kaos, ångest – och förlösning. Periodvis blir sinnessjukhuset som en teaterscen för de sårade, men obändiga kvinnorna.
Omdöme: Den sårade divan är ett inlägg i en debatt som rasat länge. Ramarna för "normal" är snäva för kvinnor och ännu snävare för konstnärligt lagda kvinnor. Gissningsvis kommer den här boken att citeras på kultursidorna i decennier framöver.
Knark. En svensk historia, Magnus Linton, Bokförlaget Atlas
När sveriges riksdag 1978 slog fast att »knark« är främmande för svensk kultur tog ett av samtidshistoriens mest passionerade nationella projekt sin början: bygget av det narkotikafria samhället.
Samma kurs ligger fast än i dag trots att målet ligger längre bort än någonsin, att antalet svenskar med grava missbruksproblem aldrig varit större och att den förda politiken resulterat i en unikt hög narkotikadödlighet i Sverige. Vad var det som gick fel?
Det här är berättelsen om Sverige och knarket, ett både idéhistoriskt och aktuellt gatureportage om missbrukets dödliga dilemman och den svenska narkotikaideologins politiska rötter, aktuella status och sannolika framtid i den globala liberaliseringsrevolution som just nu möblerar om världen.
Samma kurs ligger fast än i dag trots att målet ligger längre bort än någonsin, att antalet svenskar med grava missbruksproblem aldrig varit större och att den förda politiken resulterat i en unikt hög narkotikadödlighet i Sverige. Vad var det som gick fel?
Det här är berättelsen om Sverige och knarket, ett både idéhistoriskt och aktuellt gatureportage om missbrukets dödliga dilemman och den svenska narkotikaideologins politiska rötter, aktuella status och sannolika framtid i den globala liberaliseringsrevolution som just nu möblerar om världen.
Sammanfattning: Den svenska narkotikapolitikens eftersträvade nolltolerans är i själva verket en hjärtlös idé. Det blir man övertygad om av detta djärva reportage. Den skarpsynta undersökningen skildrar också gripande möten med missbrukare och anhöriga som lämnats i sticket.
Den nya staden. Utvandringen till Amerika II, Lennart Pehrson, Albert Bonniers förlag
Det fanns en tid, i början av det förra seklet, när Chicago var Sveriges andra stad. När alla svenskfödda invandrare och deras barn räknades samman var de fler än på någon annan plats utanför Stockholm.
I Den nya staden - andra delen i Lennart Pehrsons trilogi om utvandringen till Amerika - har de svenska emigranterna blivit storstadsbor. När 1800-talet går mot sitt slut och den svenska massutvandringen når sin höjdpunkt får storstaden och dess möjligheter en starkare dragningskraft än drömmen om att bryta egen mark som nybyggare.
Invandrarna drev på USA:s urbanisering och ingen annan stad växte lika snabbt som Chicago. Det gick inte bra för alla som tog klivet över Atlanten. En del gick under i misär och elände. Men det var ändå många som fick sina förhoppningar infriade - den mest amerikanska av alla storstäder kunde erbjuda både framgång och frihet.
Unga ensamstående kvinnor som varit förtryckta pigor på den svenska landsbygden tog ett steg mot frigörelse när de blev hembiträden i Chicago. Gamla tyngdlagar verkade upphävas när unga män var med och byggde de första skyskraporna. Allt tycktes statt i förändring. Som i ett nytt Babel blandades alla möjliga språk och nationaliteter. Det gick inte alltid helt smärtfritt. Nya motsättningar uppstod när arbete ställdes mot kapital. Några kunde skapa stora rikedomar. Det fanns helt nya möjligheter.
Inget var längre som förr. På bara några decennier kunde Chicago förvandlas från glesbefolkad träskmark till dynamisk miljonstad. För de många svenska invandrarna kunde det vara som att kliva direkt in i den nya moderna tiden.
I Den nya staden - andra delen i Lennart Pehrsons trilogi om utvandringen till Amerika - har de svenska emigranterna blivit storstadsbor. När 1800-talet går mot sitt slut och den svenska massutvandringen når sin höjdpunkt får storstaden och dess möjligheter en starkare dragningskraft än drömmen om att bryta egen mark som nybyggare.
Invandrarna drev på USA:s urbanisering och ingen annan stad växte lika snabbt som Chicago. Det gick inte bra för alla som tog klivet över Atlanten. En del gick under i misär och elände. Men det var ändå många som fick sina förhoppningar infriade - den mest amerikanska av alla storstäder kunde erbjuda både framgång och frihet.
Unga ensamstående kvinnor som varit förtryckta pigor på den svenska landsbygden tog ett steg mot frigörelse när de blev hembiträden i Chicago. Gamla tyngdlagar verkade upphävas när unga män var med och byggde de första skyskraporna. Allt tycktes statt i förändring. Som i ett nytt Babel blandades alla möjliga språk och nationaliteter. Det gick inte alltid helt smärtfritt. Nya motsättningar uppstod när arbete ställdes mot kapital. Några kunde skapa stora rikedomar. Det fanns helt nya möjligheter.
Inget var längre som förr. På bara några decennier kunde Chicago förvandlas från glesbefolkad träskmark till dynamisk miljonstad. För de många svenska invandrarna kunde det vara som att kliva direkt in i den nya moderna tiden.
Sammanfattning: Ett mäktigt utvandrarepos i tre delar med täta, medryckande och rikt illustrerade berättelser om svenskar i Amerika. Denna andra del handlar om hur de, tillsammans med många andra nationaliteter, skapade metropolen Chicago. Läsaren kommer nära inpå kvinnor och män i deras flykt från eländet i Sverige till kampen för ett bättre liv.
Omdöme: Idag ser vi på Chicago på ett helt annat sätt. Skulle folk idag lämna trygga, trevliga Sverige för en stad i ett land utan socialt skyddsnät, en stad som är känd för den nya maffian? Knappast. Men där ser man hur snabbt den historiska vågskålen slår över! Idag lämnar folk inte Sverige för att de är förtryckta. Idag kommer folk till Sverige. Ofta för att lämna förtryck bakom sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.