måndag 15 juli 2024

FILM: Bob Marley: One Love - Ännu ett cyniskt magplask


Betyg: 2

Aktuell: på DVD, BD och 4kUHD

Ingen sommar utan reggae ... sjöng Markoolio en gång i tiden. Liksom Mera mål. Tärningen är kastad ... och nästa wikipediasida som blivit filmatiserad är den som handlar om ... nej, inte Markoolio. Hans rosa bubbla hade kunnat bli en bra film, liksom vad som helst som Irma Lehtosalo är med i. Vad Hollywood nu satt klorna i är wikipediasidan om Bob Marley. Det blir reggae och Jamaica och London och fotboll och en cameo med Sting. Fast ändå en film utan sting.

Det här är en väldigt generisk film, och dessutom har Reinaldo Marcus Green nyss gjort samma film. King Richard som satte hjältegloria på en karl som har två kända döttrar. Hans otrohet, våldstendenser, överdominanta läggning mot familjen i allmänhet och de tennisspelande minstingarna i synnerhet ... sopades under mattan.

Samma sak är det här. Så mycket sopas under mattan att mattan svävar minst ett par meter över marken.

Sticker till London och lämnar familjen

När familjen hamnar i skottlinjen (bokstavligen) på Jamaica väljer Bob Marley själv att sticka till London och spela fotboll och gå på konserter med Sting och träffa andra kändisar, medan frugan tar hand om en hord ungar varav de flesta är någon annans. Man har inte ansträngt sig för att hitta en massa skådespelare från Jamaica. Huvudsaken att man hittar några kändisar som kan göra kändisimitationer som ska släppas lagom till "awards season" som Oscarsbete. Ingen akademi nappade, tack och lov, annars hade det väl blivit ännu fler wikipediasidor filmatiserade innan nästa års galor.

Generisk formel och nollprocentig tequila

Man har genom tillbakablickar radat upp generiska och intetsägande bildsekvenser om barndomstrauman, stormiga förhållanden och musikens helande kraft ... och så vidare. Ruta efter ruta, utan överraskningar.

En förutsägbar filmformel kan fungera om allt görs med finess. Det görs det inte här. Filmen verkar bara vara gjord som Oscarsbete och är ännu ett cyniskt magplask.

Markoolios Ingen sommar utan reggae är djupsinnigare. Liksom hans biografi, där det finns svärta bakom den rosa partybubblan.

Den här filmen är lite som nollprocentig tequila. Inget sting i alls.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.