LUCY FOLEY : GRANNAR I DÖDEN – en av årets bästa internationella deckare

 

Förlag: Printz
Genre: Deckare, Skönlitteratur i översättning
Originaltitel: The Paris Apartment
Översättning: Katarina Falk
Antal sidor: 411
Format: Inbunden
Utgivningsdatum: 2022-11-02

It’s a movable feast. Nyårsfesten, Bröllopsfesten, Grannar i döden … Printz förlag har frångått festtemat när Lucy Foleys tredje deckare nu kommer ut på svenska. Originaltiteln är The Paris Apartment. En titel i stil med Våningen i Paris hade förmodligen fått tankarna att gå till ljuvlig fransk feelgood, med smäktande toner, romantisk rendez-vous, goda viner, gott sällskap … Här är det mord och inga visor, och en klaustrofobisk stämning vilar över världens mest romantiska stad.

Lucy Foley är numera en universellt hyllad och bästsäljande deckarförfattare. Epitetet “en modern Agatha Christie” dyker ofta upp när hon kommer på tal. Precis som när det begav sig för Stieg Larsson och hans klaustrofobiska Cluedo-liknande deckardebut Män som hatar kvinnor.

Halvsyskonen Ben och Jess påminner en hel del om Blomkvist och Salander – och har mer av de karaktärerna i sig än de bleka kopior som numera kallas Blomkvist och Salander.

Gör allt för ett scoop

Ben är journalist och gör allt för ett scoop. Han litar ofta till sin charm och sin sociala kompetens. Hans grävande har gett honom mäktiga fiender. Men en bra story är inget som man bara överger …

Hans halvsyster Jess är Bens raka motsats. Noll charm. Noll social kompetens. När Ben sa “kom och hälsa på någon gång” så tänkte han för tusan inte att Jess faktiskt skulle komma och hälsa på! Det är sådant som man bara säger. Om Jess hade varit en normal människa så hade hon fattat det …
Ben är rejält stressad över sin story och det minsta han behöver är sin struliga och ilskna lillasyster. Men när någon öppnar dörren är det inte Jess som står där … Och när Jess kommer, lite senare samma kväll, är Ben spårlöst borta.

Envishet övertrumfar social kompetens

Är det kidnappning eller mord eller båda delarna? Vad har hänt med Ben? Vad var han på spåren? Jess må ha noll social kompetens, men hon är envis. Om det är något som hon hatar extra intensivt så är det “män som hatar kvinnor”. Hennes pappa dödade hennes mamma — och kom undan med det, eftersom han var en sådan trevlig snubbe, enligt alla sina kollegor på polisen. Jess har noll förtroende för myndigheter. Hon börjar själv nysta i vad Ben höll på med. Ledtrådarna går till en “Gentlemen’s Club” med det passande namnet La Petite Mort. Så många högt uppsatta män verkar vara inblandade i traffickinghärvan, vilket den cyniska Jess inte alls blir förvånad över. Men vem var det som såg till att Ben försvann? Och kan Ben fortfarande vara vid liv?

Avviker från ett vinnande koncept

Grannar i döden avviker lite från Lucy Foleys tidigare vinnande koncept. Brittiska miljöer som vi alla älskar. Idylliska semestermiljöer som blir isolerade och livsfarliga på grund av vädrets makter. Människor som känner varandra väl, eller tror att de känner varandra väl. Kombinationen extravagant fest, mängder av alkohol och gammalt groll blir en krutdurk redo att explodera när som helst.

Grannar i döden frångår Cluedo-reglerna. Mördaren och/eller kidnapparen kan i princip vara vem som helst i hela Paris. Eller i alla fall vem som helst som hade något att vinna på att tysta ner skandalen kring La Petite Mort.

Jess är inte heller isolerad, hon kan lämna huset med de tjusiga lägenheterna, och även hela Paris, när hon vill. Och hon hinner till och med få till en sexig het romans med en kille som hon träffar när hon springer runt i Paris. Förutom att hon hinner lösa mysteriet inom 48 timmar. Det är verkligen snabbt marscherat!

Berättartekniskt mycket skickligt

Man känner igen sig i Lucy Foleys karakteristiska “multiple point of view” teknik. Det är berättartekniskt mycket skickligt gjort, och hela tiden mycket filmiskt, man riktigt känner att man är hos de olika karaktärerna, ser vad de ser, känner vad de känner, upplever vad de upplever … Och enligt Cluedo-reglerna borde en av alla dessa berättare vara mördaren.

Men … vem? Just den lilla detaljen berättar de inte för läsaren. Däremot står det snabbt klart att alla i hela huset charmades av Ben. Alla verkade älska honom. Och alla hatade honom.

Hur är offret som karaktär?

Hur Ben är som karaktär är något av ett mysterium. Är han också en av alla manliga skitstövlar i boken? Det verkar onekligen som det, i flera olika scener, skildrade av flera olika berättare. Trots att hans halvsyster Jess inte inser det.
Det är en sak att leka Uppdrag granskning och Janne Josefsson (alternativt “Kalle Blomkvist“) – det är en helt annan sak att använda en sol-och-vårar teknik för att få fram de uppgifter man vill ha. I samma familj är sonen, dottern och mamman alla förälskade i Ben – vilket han skoningslöst och cyniskt utnyttjat.

Brittiska deckarmiljöer är speciella

Visst är det något speciellt med brittiska miljöer. Man älskar brittiska deckare, vare sig det är Shetlandsöarna, London, Devon, Northumberland, Yorkshire, Cotswolds, Lake District, Glasgow, Edinburgh, Yttre Hebriderna eller det fiktiva grevskapet Midsomer som råkar vara platsen för mysteriet.
Förhoppningsvis är utflykten till Paris en engångsföreteelse för Lucy Foley. Parismiljöerna är inte lika charmiga, udda och fantasieggande.

En mysryslig Parisutflykt

När amatördeckaren Jess drar igång sin 48-timmars jakt blir det i alla fall lika spännande som det brukar vara, med många vändningar, inklusive en “final twist” som inte bara förvånar läsaren, utan även karaktärerna i boken. Det är inte dåligt av författaren att till och med lyckas dupera bokens olika berättare.

Kort sagt är det här en av årets allra bästa internationella deckare och thrillers. Skickligt konstruerad och rafflande, ända till slutet.
Det är en briljant och mysryslig Parisutflykt som kommer att hamna i julstrumpan hos många deckarvänner.