LENA FURBERG : MULLE OCH LISEN – flyhänt, fartfyllt och fräckt med mästerligt fångade personlighetstyper

Förlag: Egmont

Illustratör: Lena Furberg
Serie: Mulles dagbok (del 10)
Genre: Barn, Sällskapsdjur
Antal sidor: 102
Läsålder: 6-9 år
Utgivningsdatum: 2022-08-14

Molly har en överraskning till Mulle: en hoppkurs! Det är inte alls den överraskning som Mulle hade hoppats på. Varför inte en tulpanodlarkurs som går ut på att äta läckra tulpaner? Eller ett tårtkalas? Men Mulle tinar upp när han kommer fram till hoppkursen och ser att hans älskade Lisen ska vara med, tillsammans med sin människa.

Lyxmiddag i tulpanrabatt

Mulle och Lisen har så mycket gemensamt. Han gillar tulpaner, hon gillar tistlar och maskrosor. Och hoppning … Lisen älskar hoppning och … Det gör inte Mulle. Men Mulle är ändå säker på att de är som gjorda för varandra, och han försöker till och med vara bra på att hoppa hinder för att imponera på Lisen, och för att bräda en rival, Golden Boy. Dessutom bjuder Mulle Lisen på lyxmiddag: tulpanrabatt i Stadsparken. Golden Boy kontrar med att plocka en bukett maskrosor ….

Ett menageri av roliga karaktärer

Det ingår ett helt menageri av roliga karaktärer på kursen. Som en före detta travhäst som travar genom hindren så att de flyger som plockepinn, en liten lurvig Shetlandsponny som hellre äter halmbalar än hoppar över dem, ett överspänt fullblod som ser faror överallt, en före detta ridskoleponny som försöker anpassa sig till att nu vara privatägd ponny …

På ett mästerligt sätt fångar Lena Furberg olika personlighetstyper, olika karaktärer i ord och bild. Bara några pennstreck … och du vet precis vad de olika typerna går för! Vilken typ av häst – eller människa – du har att göra med. Det är flyhänt, fartfyllt, fräckt. Alltid med en vänlig glimt i ögat, och alltid med en unik Mulle-esk twist.

Mulle som klassens stjärna

Om du har tyckt att Mulle verkar vara besvärlig att ha som ponny, är det ingenting mot de karaktärer som dyker upp i den här boken. Mulle börjar till och med att framstå som klassens stjärna … Tills en olycka drabbar Lisen. Kommer hon att överleva? Småaktigheter och triviala gruff i stallet verkar plötsligt ointressanta när allvaret sätter in. Alla saknar Lisen.

Mulle marknadsförs ofta som självcentrerad och egotrippad, men här framstår han som medkännande, empatisk och riktigt romantisk. Han kan till och med förstå en rivals sorg över att förlora Lisen. Vi må alla vara olika, men vi har ändå så mycket gemensamt – ett tankvärt filosofiskt budskap för både hästar och människor. Romantiska Mulle och empatiska Mulle är så klart minst lika roliga berättare som självcentrerade Mulle.

Ironisk distans till människors konstiga påhitt

Det här är en fin kapitelbok för alla som tycker om gulliga djur som hästar, ponnyer, kaniner … Mulles bästa vän är ju en kanin, Tulpanöra. (Mulle äter inte Tulpanöra, tack och lov, kaninen bara heter som Mulles favoritsnacks). Mulles jag-berättande röst ger en ironisk distans till alla idiotier och fånigheter som människor har för sig. Och när allvaret kryper in på slutet så hoppas man på ett lyckligt slut för Lisen … och för Mulle.

Humor i hästväg

Lena Furbergs bilder prickar alltid in karaktärerna och deras personligheter snabbt, lätt och humoristiskt. Texten är alldeles lagom – inte ett ord för mycket. Furberg är hästarnas Hemingway. Vilken isbergsteknik. Så mycket som pågår i djurens inre … Det här är humor i hästväg. På mer än ett sätt.