Författare: Gabrielle Levy
Originaltitel: Au rendez-vous des insomniaques
Översättning: Ulla Linton
ISBN: 9789188697417
Nattugglor är en sällsam fransk roman som handlar om fem stycken diametralt olika individer som bara har en sak gemensam - sömnlöshet. Under romanens gång finner de varandra, omaka och ovanliga vänskapsband bildas, romanser spirar och plötsligt är mörkret mer uthärdligt ...
Claire, Jacques, Michèle, Lena, och Hervé är romanens sömnlösa huvudpersoner - och de bär alla på hemligheter och trauman som avslöjas under läsningens gång. Den sjätte personen i samlingen är sömnspecialisten Hélène - som har sina egna hemligheter. Även Hélène lider av sömnlöshet (ironiskt nog) och nattvandrar genom Paris.
Poetiska och filmiska kvalitéer
Det är trivsamt att befinna sig i dessa sympatiska människors närvaro, språket är poetiskt vackert och samtidigt bitskt träffande ... Berättandet har ofta en filmisk kvalitet, som gör att man ser alla scenerna uppspelade för sig, som i en lång serie, där man gärna vill träffa huvudpersonerna gång på gång ... Alla har ju fått så intressanta och flerdimensionella roller.
Fem främlingar
Nattugglor av Gabrielle Levy har en del gemensamt med Nio främlingar av Liane Moriarty -Nattugglor hade kunnat ha underrubriken "fem främlingar". I båda fallen handlar det om gruppdynamik, fördomar som kommer på skam, omaka romanser och nya vänskapsband, djup ångest som gömts år efter år ... och så en ledare för cirkeln som har sin egen agenda och sina egna hemligheter, som inte avslöjas förrän på slutet.
Är det värt att sträva efter att vara normal?
Nattugglor har dessutom en subversiv fransk moral - det kanske inte är eftersträvansvärt att "bli frisk" och att vara normal? Att vara vaken på dagen och att sova hela natten? Kanske finns det människor som verkligen är nattugglor i mänsklig gestalt och inte kommer till sin fulla rätt förrän mörkret har fallit och deras kreativitet och drömmar verkligen kan blomma ut ....
Alla är fångna i samma beteenden
Det finns en fin passage i romanen där Claire sitter på ett tåg på väg till Paris och betraktar landskapet och människorna, och hon förundras över att hon är den enda som märker hur underbart och intressant allting är. Alla andra på tåget är fångna i samma beteenden: de ser ner, hela tiden. De läser och knapprar maniskt på sina mobiltelefoner, eller så är de försjunkna i någon billig kioskdeckare eller skvallertidningar. Men Nattugglor känns som om man betraktar ett landskap och ett stycke liv, och att detta är något fantastiskt.
Kom ihåg att titta upp ...
Man håller med Claire - visst ska man leva i nuet och komma ihåg att titta upp. Men när man läser något så fantastiskt fint som Nattugglor är det inte något fel med att titta ner under sin resa ... och att njuta av att sjunka ner i den här förtrollande parisiska världen.
Förlag: Sekwa Förlag
Utgivningsdatum: 2019-11-07
Nattugglor är en sällsam fransk roman som handlar om fem stycken diametralt olika individer som bara har en sak gemensam - sömnlöshet. Under romanens gång finner de varandra, omaka och ovanliga vänskapsband bildas, romanser spirar och plötsligt är mörkret mer uthärdligt ...
Claire, Jacques, Michèle, Lena, och Hervé är romanens sömnlösa huvudpersoner - och de bär alla på hemligheter och trauman som avslöjas under läsningens gång. Den sjätte personen i samlingen är sömnspecialisten Hélène - som har sina egna hemligheter. Även Hélène lider av sömnlöshet (ironiskt nog) och nattvandrar genom Paris.
Poetiska och filmiska kvalitéer
Det är trivsamt att befinna sig i dessa sympatiska människors närvaro, språket är poetiskt vackert och samtidigt bitskt träffande ... Berättandet har ofta en filmisk kvalitet, som gör att man ser alla scenerna uppspelade för sig, som i en lång serie, där man gärna vill träffa huvudpersonerna gång på gång ... Alla har ju fått så intressanta och flerdimensionella roller.
Fem främlingar
Nattugglor av Gabrielle Levy har en del gemensamt med Nio främlingar av Liane Moriarty -Nattugglor hade kunnat ha underrubriken "fem främlingar". I båda fallen handlar det om gruppdynamik, fördomar som kommer på skam, omaka romanser och nya vänskapsband, djup ångest som gömts år efter år ... och så en ledare för cirkeln som har sin egen agenda och sina egna hemligheter, som inte avslöjas förrän på slutet.
Är det värt att sträva efter att vara normal?
Nattugglor har dessutom en subversiv fransk moral - det kanske inte är eftersträvansvärt att "bli frisk" och att vara normal? Att vara vaken på dagen och att sova hela natten? Kanske finns det människor som verkligen är nattugglor i mänsklig gestalt och inte kommer till sin fulla rätt förrän mörkret har fallit och deras kreativitet och drömmar verkligen kan blomma ut ....
Alla är fångna i samma beteenden
Det finns en fin passage i romanen där Claire sitter på ett tåg på väg till Paris och betraktar landskapet och människorna, och hon förundras över att hon är den enda som märker hur underbart och intressant allting är. Alla andra på tåget är fångna i samma beteenden: de ser ner, hela tiden. De läser och knapprar maniskt på sina mobiltelefoner, eller så är de försjunkna i någon billig kioskdeckare eller skvallertidningar. Men Nattugglor känns som om man betraktar ett landskap och ett stycke liv, och att detta är något fantastiskt.
Kom ihåg att titta upp ...
Man håller med Claire - visst ska man leva i nuet och komma ihåg att titta upp. Men när man läser något så fantastiskt fint som Nattugglor är det inte något fel med att titta ner under sin resa ... och att njuta av att sjunka ner i den här förtrollande parisiska världen.
Om författaren: Gabrielle Levy föddes i Bryssel och delar nu sin tid mellan Paris och landet, precis som romankaraktären Claire. Nattugglor är hennes hyllade debutroman.
Om förlaget: Sekwa förlag är specialiserat på fransk kvalitetslitteratur och att hitta russinen i den stora franskspråkiga kakan, översätta dem till svenska och ge dem sällsamt vackra omslag ... Nattugglor är roman nummer 102 i deras moderna franska serie - den allra senaste!
B. Graham
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.