FILM: Tolkien - Finstämd biografi av finsk regissör

Regi: Dome Karukoski

Titel: Tolkien

Manus: David Gleeson och Stephen Beresford

Medverkande: Nicholas Hoult, Lily Collins, Colm Meaney, Derek Jacobi m.fl.

Land: USA, UK, 2019

Distribution: 20th Century Fox

Aktuell: på DVD, BD och VOD, 18 november

Det här är en finstämd och lågmäld biografi om språkgeniet och fantasyförfattaren J.R.R. Tolkien, med fokus på de unga åren.

Filmen är inte perfekt, men den är vacker, och vemodig. Hela tiden klipps det till scener i första världskriget ... och det är lite irriterande att se "First World War" komma upp som förklaring i undertexterna ... för Tolkien & Co var detta inte "First World War" utan "The Great War" --- alltså ett stort krig. För det första visste ingen att det skulle bli ett nytt stort krig väldigt snart (kallat "Second World War") för det andra var inte hela världen med. (Sverige och Finland var till exempel inte med.)

Tolkien själv var väldigt noga med ord och med detaljer.

Vad som är BÄST med denna biopic är Tolkiens unga år, barnskådespelarna som har rollerna som Tolkien och hans tre bästa vänner i brödraskapet är mycket bra, lillebrorsan är mycket bra, Edith är bra (och gör väldigt lite för att vara bra). I vuxen version är de alla något sämre och lite mer teatraliska, speciellt Edith som plötsligt börjat bryta på amerikanska (har hon varit för mycket på bio? Nej, hon är för fattig för det ...)

Men även när vuxna skådespelare har tagit över de fyra huvudrollerna så är det en fin berättelse om vänskap, om ett brödraskap ... som verkar så starkt och så idylliskt.

Efter kriget är två av de fyra döda och de två överlevande talar inte med varandra.

Bilderna från Oxford är ofta magiskt vackra och man väntar sig nästan att kommissarie Morse ska hoppa fram bakom ett hörn ... Eller Alice i Underlandet. Oxford och litteratur hör liksom ihop.

Lewis Caroll, CS Lewis, Colin Dexter ....

Filmen framställer Tolkien som en schysst kompis. Det kanske han var ibland. Men han uppmuntrade inte sina vänner så mycket och sågade alla som tänkte annorlunda än han själv. Han var väldigt mycket troende katolik.

Han hatade CS Lewis första Narnia-bok bara för att Jultomten är med, och man ska inte tro på tomten ...

(Han är tydligen en rival till Jesus om Julen). 

Och Edith tvingades bli katolik och det tyckte hon inte alls var roligt. Hon var inte religiös av sig.

Hon fick inte heller leva ut sina egna konstnärsdrömmar utan skulle serva författaren hela tiden ...

(Katolsk patriarkal uppbyggnad ...)

Man får inte se så mycket av konsten och var idéerna kom ifrån, det här är åren innan The Lord of the Rings och The Hobbit finns med med bara en rad i filmens slutscen.

Så filmen är ingen The Theory of Everything eller A Beautiful Mind (båda dessa filmer hade förresten bättre kvinnoroller där man verkligen såg hur de fick kämpa med Det Manliga Geniet och med all markservice och med att själv överleva och försöka ha någon slags karriär ...

Filmen är inte heller någon Finding Neverland, tragiskt vacker och en homage till fantasin.

Tolkien är helt enkelt en barndoms och ungdomsberättelse om en kille med tre vänner, varav två dör.

Men det finns något att säga för en så pass allmängiltig biopic: det här var livet för så många unga män i Storbritannien. 

Det var många, många små människor som blev förtärda av en eld som var allt annat än magisk.

Slutgiltiga intrycket blir att det är magiskt vackra miljöer (främst från Oxford), väldigt bra barnskådespelare och en mycket allmängiltig historia. 

Den här typen av vänskapshistorier är väldigt gripande, som Brideshead Rivisited. Det finns något vackert och skört med ung, dödsdömd vänskap, och vännerna tror så klart att deras vänskap kommer att vara för alltid ...