 |
| Michelle Williams och Tom Hardy spelar sött romantiskt Hollywoodpar i Venom. Filmen är inte så giftig som titeln vill få oss att tro ... En påkostad men nästan helt diffus superhjältefilm med osammanhängande ton, godtycklig intrig, ingen som helst tematisk röd tråd och en livlös stil. Som om man slängt ut en massa scener huller om buller och sedan satt ihop dem ... |
Venom introducerades 1984 i serietidningen The Amazing Spider-Man nummer 252, då som en "utomjordisk dräkt” som Spindelmannen använde. 1988 blev varelsen Venom egen rätt.
Fast liksom en parasit (eller symbiot) behöver en värd för att andas, så verkar Venom behöva Spider-Man för att blåsa liv i rullen. Det hjälper inte att man försöker göra Eddie Brock till en Peter Parker kille som är tjenis med alla i kvarteret ... Det hjälper inte alls.
Vad hade du blivit gladast för om du höll på att bli rånad?
A) Att någon åskådare gör ingenting
B) Att någon åskådare ringer polisen eller i a f kastar en konservburk för att distrahera (eller knocka) rånaren
C) Att någon äter upp rånaren.
Gissningsvis är det mer upprörande och traumatiserande att se någon bli uppäten av en kannibal än att bli rånad.
Eddie Brock som Eddie tar alternativ A) och gör ingenting,
Eddie Brock efter förvandlingen till Venom tar alternativ C).
Peter Parker hade tagit alternativ B).
Det står liksom helt klart att killen har civilkurage redan innan han blir stark och Spider-Man säger till när någon blir mobbad i skolan osv.
(Spider-Man tar också alternativ B. Kastar något, distraherar, lämnar över brottslingar till rättvisan, men dödar aldrig godtyckligt. För då skulle han ju vara värre än de maffiatyper och skurkar som han bekämpar.)
Men Eddie är liksom bara en slashas. Som gör ingenting. Och sedan blir Venom som hans inre hund som han måste tämja så den inte bara äter upp alla den ser, inklusive den trevlige rundlagde vaktmäsaren/recenopinsten på Eddies fd jobb.
Eller så kan man se det som en buddy-movie där två olika personligheter ska komma överens, ungefär som i Leigh Whannell’s Upgrade.
Och Jekyll&Hyde karaktärerna i superhjältevärlden finns ju i drösar.
Filmen Venom är tänkt lansera ett nytt serie universum som är tänkt att konkurrera med DC:s universum, med Justice League och Batman, och Disney Marvels Universum med Infinity War och Avengers. Det nya universum ska heta SUMC. Det låter som om någon försökt stava it SUCKs och inte riktigt fått till bokstäverna utan bara känslan.
Det här är ett värre magplask än The Mummy (med Russel Crowe som Jekyll&/Hyde). Ett nästan bokstavligt magplask blir det när huvudpersonen Eddie Brock/Venom dyker ner i ett akvarium på jakt efter färsk levande hummer och chockerade restauranggäster ser på.
Det är till och med rolgiare att se Mr Bean, alias Johhny English, grilla räkor och bränna ner en annan fin resturang i Johnny English Strikes Again. Humorn går ofta snett i Venom och Tom Hardy, en av sin generations mest hyllande skådespelare, spelar över å det grövsta.
Eddie Brock/Venom är egentlignen en Jekyll/Hyde karaktär, men Hardy spelar honom mer som "the nutty professor" som raglar omkring och pratar med sig själv.
Serievärlden är full av bättre och mer engagerande Jekyll&Hyde karktärerer. Som TwoFace i Batman. Eller Bruce Banner/The Hulk i Avengers serien.
Eller för den delen Scarlet Johansons animé-superhjälte som är både människa och mekanisk övermänniska i Ghost in the Shell ...
(Captain Marvel är så klart också till viss del människa och till viss del utomjording, det är därför hon fått sina krafter).
De bästa origin storys är enkla. Föräldrar skjutna på väg hem från bion, mitt på öppen gata, polisen hittar inte gärningsmannen. Sonen tränar upp sig själv till superhjälte, för att få bukt med kriminalitet. Enkelt logiskt, och lätt för publiken att identifiera sig med. Batman skaparna drog i princip samma origin story en gång till när de skulle introducera Robin ...
Venom är en usel originstory, Eddie Brock är en grävande reporter som smälts ihop med en utomjordning. Man gillar inte Eddie Brock och hejar inte på honom ... och han ska vara den sympatiska sidan av Venom. Han är mest självgod. och spelar över och har knepig gångstil.
Det finns en massa utomjordingar som ska ta över jorden och de behöver alla värdar (människor) för att kunna andas i jordens atmosvär. Deras mål är att ta hit alla utomjordingar för att äta upp människorna, för de behöver mat. Uppenbarligen har de streamat den gamla 1980-tals serien V för att komma upp med en sådan originell idé.
Det här är allmän geggamoja. Venom är inte en rimlig adaption av serierna, inte heller är det en film som har någon som helst egen identitet. Den är, liksom för många blockbusters idag, en oformlig röra av ingenting särskilt och allt möjligt. Den ena scenen har inget att göra med den som föregick den, saker händer utan orsak eller verkan, karaktärer byter personligheter hipp som happ och intrigen består av scenarion som lika gärna kunnat komma i en helt annan ordning. Man skulle kunna tala om logikluckor – Venom är överkänslig mot ljud i alla scener utom den där han utan problem klättrar längsmed en rymdraket medan den avfyras – men då skulle man behöva nämna en plats där luckorna kan finnas. Men ingenting binder något. Allt är luckor, av olika slag.
Vad Venom har för superkrafter är egentligen oklart. Han har en lång tunga, som Gene Simmons i bandet Kiss. Han dreglar på folk (dina popcorn blir rejält blöta på 4D visningar). Han gillar att bita huvudet av saker, precis som den blå mannen i The Shape of Water, och liksom den blå mannen verkar han även ha helande krafter om han är på det humöret (även en till synes pålad och död Eddie kan piggas upp igen) men till skillnad från blå mannen biter han aldrig huvudet av någon av katterna i filmen.
Venom gillar inte höga ljud, han avskyr hårdrock, han skulle förmodligen inte gillat Kiss och han hade avskutt denna byrrliga film som använder ljudeffekter i hopp om att distrahera publiken från att filmen är usel, klippningen är usel och ingenting går ihop.
Texturen ser ut som en slemmig manet från havet. Armarna är lite bläckfisklika och hur stretchiga som helst. Stretchförmågan påminner om Elastigirl från The Incredibles 2 som just nu går på bio. Liksom Elastigirl kan Venom förvandla sig själv till en fallskärm, för att rädda Eddies liv, och liksom Elastigril han kan förvandla sig till en sköld för att stoppa olika vapen. Och så är armarna som sagt superstetchiga. Han är också lika bra som Elastigirl att köra motorcykel och använda de stretchiga armarna för att göra stunts. Var nu en utomjording lärt sig att köra motorcykel på det där sättet ... Elastigirl har förmodligen övat på det i stort sett hela livet!
Nu till "the buddy movie": När Venom lär känna Eddie bättre bestämmer han sig för att hjälpa Eddie och rädda mänskligheten, de andra utomjordingarna ska inte få komma hit på kalas. För hemma på sin egen planet var han bara en "loser" precis som Eddie på den här planeten, men tillsammans kan de skapa en egen framgångsrik nisch ... Förutsatt att andra starkare utomjordingar stoppas från att ta över jorden (och göra Venom till underlydande loser igen). Egentligen var Venoms första plan att trycka ut Eddie totalt ... De två grälar hela tiden om herraväldet i samma kropp.
"Har vi inte nyss sett den här filmern?" undrar kompisen bredvid, och jo, det har vi på sätt och vis.
Filmen The Host baserad på en bok av Stephenie Meyer handlade också om utomjordingar som bodde i människor och de flesta tryckte bort människan och människans vilja, men en av dem lärde sig samarbeta med sin människa, de blev kompisar och startade en motståndsrörelse mot de andra utomjordiska. Fast det var fortfarande jobbigt att bo två i en och samma kropp. Speciellt när de båda kärade ner sig i två helt olika killar ... (Saoirse Ronan hade ett tufft jobb på den här filmen, hon blev tvungen att hångla med både Max Irons och Jeff Bacon).
Men att välja mellan två snygga killar ... Sådana problem har inte Eddie. Han och Venom är kära i samma tjej. Söta, väna, blonda Michelle Williams. Lite kul hade det varit om Venom blivit kär i en annan tjej eller en annan kille ...
Så ingen konflikt där.
I Warm Bodies hade Nicholas Hoults zombie åtminstone en inre konflikt om han skulle äta upp tjejen han gillade, eller bara försöka bli ihop med henne ...
Massor av filmer och böcker har nu "ta över någons kropp" temat. Den svenska Cirkeln trilogin hade det, och nu avslutades PAX serien med samma sak --- ond varelse från en annan värld söker starkast möjliga värd för att ta över och förgöra vår värld ...
Ja, och det har ju redan gjorts så många gånger i sci-fi och skräckfilmer och TV-serier.
Venom kunde knappast ha kommit med en tråkigare och kletigare och mer uttjatad intrig.
Man är så trött på geggan innan filmen är slut, att man aldrig vill se SUMC igen. It sucks.
Så går det när man försöker bygga ett universum på rester. Ingen fest på rester. De kanske skulle försöka tänka på att göra EN bra film, istället för att bygga ett universum.
Tom Hardy var riktigt bra som Bane i den bästa Batman trilogin någonsin (Dark Knight trilogin) och riktigt bra som coolaste killen i Inception, han som har den bästa repliken:
You've got to dream bigger, darling!
Här skulle man kunna kontra med: You've got to dream smaller!
Om man inte bryr sig om att göra ett ordentligt jobb med det lilla, med en film, kommer hela den stora drömmen att krascha.
Som ett universum utan grund.
De bästa filmerna är fortfarande de som bara koncentrar sig på att vara en enda bra film - som Logan. Man struntade totalt i hur filmen skulla passa in i något universum eller vad man skulle lansera med det eller hur många leksaker man skulel sälja. Man koncentrade sig helt enklet på att göra bästa möjliga film.
I USA finns det teorier som at det är Lady Gaga fans som sprider dålig kritik kring Venom filmen, för de vill att hennes film A Star is Born ska toppa biolistorna.
Filmen Venom klarar så bra av att förstöra för sig själv att det behövs inga Lady Gaga fans som hjälper till. Om det inte var Lady Gaga fans som låg bakom manus och regi och klippning och löjliga specialeffekter och påfrestande ljudeffekter och dåligt skådespeleri ... En person måste i alla fall vara glad över den här filmen Sam Raimi. Hans svarta gubbe utan namn i Spider Man 3 är nu inte längre den sämsta Venom någonsin ...
BG
Filmen Venom är tänkt lansera ett nytt serie universum som är tänkt att konkurrera med DC:s universum, med Justice League och Batman, och Disney Marvels Universum med Infinity War och Avengers. Det nya universum ska heta SUMC. Det låter som om någon försökt stava it SUCKs och inte riktigt fått till bokstäverna utan bara känslan.
Det här är ett värre magplask än The Mummy (med Russel Crowe som Jekyll&/Hyde). Ett nästan bokstavligt magplask blir det när huvudpersonen Eddie Brock/Venom dyker ner i ett akvarium på jakt efter färsk levande hummer och chockerade restauranggäster ser på.
Det är till och med rolgiare att se Mr Bean, alias Johhny English, grilla räkor och bränna ner en annan fin resturang i Johnny English Strikes Again. Humorn går ofta snett i Venom och Tom Hardy, en av sin generations mest hyllande skådespelare, spelar över å det grövsta.
Eddie Brock/Venom är egentlignen en Jekyll/Hyde karaktär, men Hardy spelar honom mer som "the nutty professor" som raglar omkring och pratar med sig själv.
Serievärlden är full av bättre och mer engagerande Jekyll&Hyde karktärerer. Som TwoFace i Batman. Eller Bruce Banner/The Hulk i Avengers serien.
Eller för den delen Scarlet Johansons animé-superhjälte som är både människa och mekanisk övermänniska i Ghost in the Shell ...
(Captain Marvel är så klart också till viss del människa och till viss del utomjording, det är därför hon fått sina krafter).
De bästa origin storys är enkla. Föräldrar skjutna på väg hem från bion, mitt på öppen gata, polisen hittar inte gärningsmannen. Sonen tränar upp sig själv till superhjälte, för att få bukt med kriminalitet. Enkelt logiskt, och lätt för publiken att identifiera sig med. Batman skaparna drog i princip samma origin story en gång till när de skulle introducera Robin ...
Venom är en usel originstory, Eddie Brock är en grävande reporter som smälts ihop med en utomjordning. Man gillar inte Eddie Brock och hejar inte på honom ... och han ska vara den sympatiska sidan av Venom. Han är mest självgod. och spelar över och har knepig gångstil.
Det finns en massa utomjordingar som ska ta över jorden och de behöver alla värdar (människor) för att kunna andas i jordens atmosvär. Deras mål är att ta hit alla utomjordingar för att äta upp människorna, för de behöver mat. Uppenbarligen har de streamat den gamla 1980-tals serien V för att komma upp med en sådan originell idé.
Det här är allmän geggamoja. Venom är inte en rimlig adaption av serierna, inte heller är det en film som har någon som helst egen identitet. Den är, liksom för många blockbusters idag, en oformlig röra av ingenting särskilt och allt möjligt. Den ena scenen har inget att göra med den som föregick den, saker händer utan orsak eller verkan, karaktärer byter personligheter hipp som happ och intrigen består av scenarion som lika gärna kunnat komma i en helt annan ordning. Man skulle kunna tala om logikluckor – Venom är överkänslig mot ljud i alla scener utom den där han utan problem klättrar längsmed en rymdraket medan den avfyras – men då skulle man behöva nämna en plats där luckorna kan finnas. Men ingenting binder något. Allt är luckor, av olika slag.
Vad Venom har för superkrafter är egentligen oklart. Han har en lång tunga, som Gene Simmons i bandet Kiss. Han dreglar på folk (dina popcorn blir rejält blöta på 4D visningar). Han gillar att bita huvudet av saker, precis som den blå mannen i The Shape of Water, och liksom den blå mannen verkar han även ha helande krafter om han är på det humöret (även en till synes pålad och död Eddie kan piggas upp igen) men till skillnad från blå mannen biter han aldrig huvudet av någon av katterna i filmen.
Venom gillar inte höga ljud, han avskyr hårdrock, han skulle förmodligen inte gillat Kiss och han hade avskutt denna byrrliga film som använder ljudeffekter i hopp om att distrahera publiken från att filmen är usel, klippningen är usel och ingenting går ihop.
Texturen ser ut som en slemmig manet från havet. Armarna är lite bläckfisklika och hur stretchiga som helst. Stretchförmågan påminner om Elastigirl från The Incredibles 2 som just nu går på bio. Liksom Elastigirl kan Venom förvandla sig själv till en fallskärm, för att rädda Eddies liv, och liksom Elastigril han kan förvandla sig till en sköld för att stoppa olika vapen. Och så är armarna som sagt superstetchiga. Han är också lika bra som Elastigirl att köra motorcykel och använda de stretchiga armarna för att göra stunts. Var nu en utomjording lärt sig att köra motorcykel på det där sättet ... Elastigirl har förmodligen övat på det i stort sett hela livet!
Nu till "the buddy movie": När Venom lär känna Eddie bättre bestämmer han sig för att hjälpa Eddie och rädda mänskligheten, de andra utomjordingarna ska inte få komma hit på kalas. För hemma på sin egen planet var han bara en "loser" precis som Eddie på den här planeten, men tillsammans kan de skapa en egen framgångsrik nisch ... Förutsatt att andra starkare utomjordingar stoppas från att ta över jorden (och göra Venom till underlydande loser igen). Egentligen var Venoms första plan att trycka ut Eddie totalt ... De två grälar hela tiden om herraväldet i samma kropp.
"Har vi inte nyss sett den här filmern?" undrar kompisen bredvid, och jo, det har vi på sätt och vis.
Filmen The Host baserad på en bok av Stephenie Meyer handlade också om utomjordingar som bodde i människor och de flesta tryckte bort människan och människans vilja, men en av dem lärde sig samarbeta med sin människa, de blev kompisar och startade en motståndsrörelse mot de andra utomjordiska. Fast det var fortfarande jobbigt att bo två i en och samma kropp. Speciellt när de båda kärade ner sig i två helt olika killar ... (Saoirse Ronan hade ett tufft jobb på den här filmen, hon blev tvungen att hångla med både Max Irons och Jeff Bacon).
Men att välja mellan två snygga killar ... Sådana problem har inte Eddie. Han och Venom är kära i samma tjej. Söta, väna, blonda Michelle Williams. Lite kul hade det varit om Venom blivit kär i en annan tjej eller en annan kille ...
Så ingen konflikt där.
I Warm Bodies hade Nicholas Hoults zombie åtminstone en inre konflikt om han skulle äta upp tjejen han gillade, eller bara försöka bli ihop med henne ...
Massor av filmer och böcker har nu "ta över någons kropp" temat. Den svenska Cirkeln trilogin hade det, och nu avslutades PAX serien med samma sak --- ond varelse från en annan värld söker starkast möjliga värd för att ta över och förgöra vår värld ...
Ja, och det har ju redan gjorts så många gånger i sci-fi och skräckfilmer och TV-serier.
Venom kunde knappast ha kommit med en tråkigare och kletigare och mer uttjatad intrig.
Man är så trött på geggan innan filmen är slut, att man aldrig vill se SUMC igen. It sucks.
Så går det när man försöker bygga ett universum på rester. Ingen fest på rester. De kanske skulle försöka tänka på att göra EN bra film, istället för att bygga ett universum.
Tom Hardy var riktigt bra som Bane i den bästa Batman trilogin någonsin (Dark Knight trilogin) och riktigt bra som coolaste killen i Inception, han som har den bästa repliken:
You've got to dream bigger, darling!
Här skulle man kunna kontra med: You've got to dream smaller!
Om man inte bryr sig om att göra ett ordentligt jobb med det lilla, med en film, kommer hela den stora drömmen att krascha.
Som ett universum utan grund.
De bästa filmerna är fortfarande de som bara koncentrar sig på att vara en enda bra film - som Logan. Man struntade totalt i hur filmen skulla passa in i något universum eller vad man skulle lansera med det eller hur många leksaker man skulel sälja. Man koncentrade sig helt enklet på att göra bästa möjliga film.
I USA finns det teorier som at det är Lady Gaga fans som sprider dålig kritik kring Venom filmen, för de vill att hennes film A Star is Born ska toppa biolistorna.
Filmen Venom klarar så bra av att förstöra för sig själv att det behövs inga Lady Gaga fans som hjälper till. Om det inte var Lady Gaga fans som låg bakom manus och regi och klippning och löjliga specialeffekter och påfrestande ljudeffekter och dåligt skådespeleri ... En person måste i alla fall vara glad över den här filmen Sam Raimi. Hans svarta gubbe utan namn i Spider Man 3 är nu inte längre den sämsta Venom någonsin ...
BG
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.