FILM: Peter Rabbit - Kaniner så söta att man skulle kunna äta upp dem!

Så söta att man kan äta upp dem! Fem busiga kaniner håller igång!

Regi: Will Gluck
Titel: Peter Rabbit (Pelle Kanin)
Medverkande skådespelare: Rose Byrne, Domhnall Gleeson m.fl.
Medverkande röster original: Daisy Ridley, Elizabeth Debicki, Margot Robbie, James Corden m.fl.
Land: USA, Australien 2018

Distribution: Sony Pictures

Aktuell: På DVD, BD och VOD

Extramaterial: Helt ny mini-film, dance-along, making-of dokumentär

Peter Rabbit filmen finns nu på DVD och BD och VOD --- och kaninerna är så söta att man skulle kunna äta upp dem! Utan att lägga dem i en paj först!

Extra kul är det att Peter Rabbits tre busiga systrar fått en helt ny mini-film, som är ny för DVD och BD utgåvan, och att det finns med en Making-of-dokumentär. Och en dansa-som-Cotton-tail instruktionsvideo.

Mini-filmen med de tre kaninsystrarna är jättebra. Man önskar faktiskt att hela långfilmen varit så bra, man fokuserar på kaninerna och deras syskonrivalitet och man slipper människorna och deras konflikter och kärlekshistoria.

När man ser om Peter Rabbit filmen är det lätt att konstatera att det rör sig om två filmer (eller möjligen tre):

Rom-com med Thomas och Bea på picknick med Alfapet ...

1) En film är en romantisk komedi där söta snälla konstnären Bea och nye pedantiske grannen Thomas McGregor träffas och  blir kära i varandra. Det här är romcom på hög nivå med alla obligatoriska moment: meet-cute, göra-bort-sig scener, picknick, springa genom regnet, torka efter regner, ro i en båt, göra utflykter tillsammans, spela konstiga sällskapsspel och söta små gräl som utifall taradiddel är ett riktigt ord eller inte för att få poäng i Alfabet.

Man har också det obligatiriska bråket och missförståndet innan de två får varandra på slutet, efter en vansinnig kamen-mot-klockan jakt.

Och vem sa att romantiska komedier inte görs längre?

Domnail Gleeson gör sitt bästa som romantic lead och Rose Byrne ser oemotståndlig ut. Som vanligt.

Miljön är idyllisk engelsk orörd landsbygd som finns i New South Wales, Australien (eftersom det inte finns någon orörd idyllisk engelsk landsbygd kvar i England och flygplan hörs överallt).

Cottontail, Flopsy och Mopsy smågnabbas jämt ...

2) En annan film handlar om djuren och deras konflikter, som att Mopsy propsar på att hon är äldst och kör med sina två småsystrar och Peter och Benjamin smågnabbas hela tiden ... Och det här är den roligaste filmen i huvudfilmen. Det är också detta som är mest likt Beatrix Potters böcker, för där slapp man tack och lov en massa människor (vuxna människor som blir kära är ungefär det mest ointressanta man kan ha i en barnbok eller barnfilm). Det är också jättekul med Pigling Bland som aldrig kan hålla sin diet och Mrs. Tiggywinkle som har förkläde på sig och Jeremy Fisher som hoppar ner i bäcken för att INTE bli blöt när det regnar ...! Massor av sådana kul små gags hela tiden!

Två världar möts --- aaaargh!

3) En tredje film i huvudfilmen är den som är minst lyckad, det är den där de två världarna möts, alltså Peter Rabbit ska bråka med Tomas McGregor och detta bråk tar evigheter!!! Och det gillras fler fjantiga fällor än i Home Alone filmerna! Här förekommer också björnbärs-mobbing som utvecklades till en björnbärs-mobbings-kris när filmen gick upp på bio. (Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle få använda björnbärs-mobbing-kris. TÄNK vilken massa poäng DET kan ge på Scrabble! Mer än Taradiddle!) Stackars Domnail Gleeson ska BÅDE vara Romantic Lead i Film 1 (se ovan) och antagonist och motståndare i Film 3 och bråka med Peter Rabbit hela tiden ... För de är ju rivaler om Bea.

Man väntar verkligen på att filmen ska växla tillbaka till djuren igen.

Och det går att förstå det där med kaninpaj ... för kaninerna är ju så söta att man skulle kunna äta upp dem! Fast utan paj!

Kaninkraft! Rabbit Power!

Musiken är bra och medryckande, det finns kul kanindans, Peters tre systrar har alla väldigt olika och roliga personligheter (de stjäl showen faktiskt!) ...

Och de engelska rösterna och skämten är bra. På svenska finns där praktiskt taget inga skämt kvar, ansiktena matchar inte orden (inte ens kaninerna, för de är modellerade på originalskådespelarna och deras röster) och de svenska rösterna är mycket skrikigare och pipigare än de engelska ...

De animerade sekvenserna är också supersnygga (och helt människo-fria) med fantastiska djur som rör sig genom så läckra akvarellmiljöer ... Det ser helt  livs-levande ut!

Så se filmen helst i original. Och dansa kanindans så mycket ni orkar!