FILM: München - Omdiskuterad "sann historia" film av Stephen Spielberg

Eric Bana and Mathieu Kassovitz in Munich.

Regi: Stepen Spielberg
Svensk titel: München
Originaltitel: Munich
Manus: Tony Kushner, Eric Roth, George Jonas, baserat på bestsellerboken av George Jonas.
Medverkande: Eric Bana, Daniel Craig, Ciarán Hinds, Mathieu Kassovitz m.fl.

Handling: I september 1972 fick 900 miljoner tv-tittare världen över bevittna en omskakande terrorattack. Efter denna händelse, som helt saknade motstycke i historien, vaknade människorna upp till en ny och våldsammare värld. De Olympiska spelen i München var inne på sin andra vecka och idrottare som den tyske simmaren Mark Spitz och den unga gymnasten Olga Korabut hade fått den entusiastiska publiken i extas. Spelen var redan en stor framgång för Västtyskland och kallades för ”De olympiska spelen för Fred och Glädje”. Då plötsligt, utan någon som helst förvarning, invaderade den palestinska extremistgruppen Svarta september OS-byn. De dödade två medlemmar ur den israeliska OS-truppen och tog ytterligare nio idrottsmän som gisslan.

Land: USA, Kanada, Frankrike, 2006
Universal Sony Home Entertainment

Stephen Spielberg tävlade i år 2018 om flera Oscars, inklusive bästa film med filmen The Post - en sann historia om tidningen The Washington Post och en politisk skandal. Det blev inget Oscarsnapp denna gång. Man kan jämföra det med med München - en oerhört kritikerrosad och hypad Spielberg film från 2006 som nominerades till fem stycken Oscars, inklusive bästa film, och det blev inget napp. December 2017 släpptes München på BD för första gången och DVD med MASSOR av extramaterial, inklusive en lång introduktion till den verklighetsbaserade filmen av Stephen Spielberg själv, där han gör klart vad som är "obestridda fakta" och var han skarvat lite grann för att få till "en bra historia". Filmen är baserad på en bok från 1984 som fortfarande finns i tryck - vilket torde vara ett bevis på att historien från 1972 och dess efterspel fortfarande intresserar folk. Filmen München är en lång, lång, lång långfilm, packad med kända fina skådepslerare där man bland annat förundrar sig ver hur unga de ser ut. Som Eric Bana, den tidens kändis-Hulken (numera är det Mark Ruffalo som har rollen). Och nutidens blond-Bond, Daniel Craig.  (Han är ännu mer blond än Bond i den här filmen).

Ciaran Hinds (nu BD/DVD-aktuell som skurken Steppenwoolf i nya Justice Leage) och Geoffrey Rush (som vi senast såg i Final Portrait som konstnären Giagometti) gör andra stora roller med en lätt komisk touche.

Filmen München är ett steg i en ny riktning till och med för en regissör som ligger bakom så olika typer av filmer som Hajen och Schindlers List och ET och Jurassic-serien.


OS i München 1972 är i Sverige förknippat med repliken "och det sa bara klick". 2 timmar och 44 minuter om hur det sa klick mellan Kungen och Silvia hade säkert kunnat bli en vinnande romcom à la Prinsen och jag eller Kungen och jag.

Men nu är det den mörkare sidan av OS som den här filmen grottar ner sig i. "Judar dör i Tyskland och världen bryr sig inte", säger premiärministern Golda Meir hemma i Israel. Sedan är det bara att dra igång hämndaktionen ... En dödslista upprättas och alla ska bort. Ironiskt nog blir de döda snart ersatta med folk som är etter värre och som hatar judarna ännu mer ...
Det är lite som gamla maffiafilmer där maffian ska rensas bort och istället kommer det bara fram nya bossar som är ännu tuffare och svårare att knäcka. Ta bort en drugdealer från sitt kvarter och snart har någon ny intagit kvarteret.

Det är Eric Bana som spelar Avner, en Mossad-agent som engageras av premiärminister Golda Meir för att söka upp de Svarta september-anhängare som anses skyldiga till dådet. Till sin hjälp har han fyra agenter med allt från bombbyggande till dokumentförfalskning. Han som bygger bomber bygger leksaker till vardags. Han som förfälkar dokumenten säljer begagnade soffor till vardags - han driver en fin antikaffär. Den här "hämnd" grejen är bara en sak vid sidan om. Alla har jobb och vardagsliv.

De fem judarna reser runt Europa, eliminerar fiender och diskuterar politisk. Tiden går. Det går åt massor av pengar för att hämnas, det går massor av tid från 1972 till 1979. När Avner är färdig med uppdraget frågar han sig om det var värt det - för varje person som de rensat bort har det kommit nya och värre personer i deras ställen.

Det är en ganska oamerikansk film på många sätt - visst, hjälten överlever, men han känner inte att han åstadkommit något eller uppnått något. Trots att han genomförde alla sina order. Läget är fortfarande tröstlöst.

Filmens nackdel är längden: den varar 2 timmar och 44 minuter, vilket är ungefär 44 minuter för länge. När München pågått en och en halv timme och en massa folk har dött är man lika trött på det tröstlösa uppdraget som Avner. Och då har man ändå nästan halva filmen kvar ...

Miljöerna: Det är ett extremt snyggt 1970-tal som Spielberg skapat. Bitvis ser det här ut som en thriller från 1970-talet. Kanske beror detta på att Spielberg faktiskt gjorde film på 70-talet, och att han inte bara är en yngre förmåga som imiterar en äldre stil utan att kunna lyckas med stilen. Man kan se filmen som en snygg stilstudie i hur man lyckas med 1970-tals stämning - utan att drunkna i retro-mys.