 |
Den lilla bokhandeln runt hörnet
- Bitsk brittisk samtidsanalys och sockersöt skotsk drömvärld
Jenny Colgan
Den lilla bokhandeln runt hörnet
Originaltitel: The Little Shop of Happy Ever After
Översättning: Birgitta KarlströmISBN: 9789176793237
Massolit
Nina Redmond är bibliotekarie. Hon älskar böcker, hennes hem är proppfullt med böcker (70 lådor fulla närmare bestämt) och hon drömmer om att träffa en stilig hjälte, modell "byronic hero" som till exempel Emily Brontës Heathcliff eller i nödfall E.L. James Christian Grey.
Nina är tyst och blyg och mest av allt är hon förälskad i sin bokvärld. Hon tycker att det är underbart på jobbet, där hon alltid parar ihop rätt läsare med rätt bok. Nina är förmodligen den snällaste och duktigaste bibliotekarie som någonsin funnits. Alla älskar henne och hon älskar sitt jobb.
Men så kommer nedskärningar och rationaliseringar och hela biblioteket där Nina jobbar ska läggas ner. Biblioteksdöden sprider sig som en farsot, i hela området kommer det inte att finnas ett enda bibliotek kvar, bara ett centralt mediacenter med datorer och coola elektroniska hjälpmedel och bara EN person på hela Ninas bibliotek kommer att få jobb där.
Det hjälper inte att Nina egentligen är bäst och mest serviceminded, hon är inte bäst på att sälja sig själv. Och det är ju det som räknas på den moderna marknaden. Så jobbet går till biblioteksenhetens jobbiga, högljudda egenkära kille (som har fått Nina att fixa till hans skrivna ansökan) som egentligen hatar alla kunder och aldrig är serviceminded, men han säger ju alla korrekta kodord vid intervjun. Det hela är som att spela floskelbingo!
Jenny Colgan lyckas verkligen fånga eländet och orättvisorna på den moderna arbetsmarknaden där alla som är framgångsrika är upptagna med att sälja kejsarens nya kläder till varandra!
För duktiga och snälla Nina återstår bara att rädda så många böcker som möjligt från att bli pappermassa eller underlag till nya motorvägar. Nya fina böcker som ingen läst och som ingen besökare vill ta hem, ens gratis.
Så Nina tar hem en massa böcker som hon egentligen inte har plats till och hennes hyresvärdinna/sambo och bästa vän Surinder blir galen när den första sprickan i hennes lilla hus uppstår. Hus är inte byggda för hur många böcker som helst (om man inte bara laddar ner dem till sin Kindle, då väger de nästan ingenting).
Men i böckernas värld kan man i alla fall hitta och Nina har läst Jenny Colgans andra serie, Det lilla bageriet på strandpromenaden, om tjejen som startade ett bageri i Cornwall och som även sålde bröd från en brödbil ... så Nina köper en varubil, inreder den med bokhyllor och krimskrams och kör runt i Skottland och säljer alla böcker som ingen i Birmingham ens ville ta med sig hem gratis, och på så sätt kan hon försörja sig som egenföretagare och skaffa en flott lägenhet på landet och äta cullen skink som dagens rätt och delta i alla mysiga sedvänjor som folk har för sig på landet.
Dessutom träffar hon en snygg kille som är som en kombination av Heathcliff och Christian Grey och den där veterinären i James Herriott romanerna.
Det finns många framgångshistorier, både verkliga och fiktiva, om folk som blivit arbetslösa och sedan startat eget, hittat sitt kall och blivit framgångsrika.
En sådan framgångshistoria är Det lilla bageriet på strandpromenaden och man kan tänka sig att detta fungerar. Alla gillar ju bröd, kakor, piroger, tårtor, bullar, scones ... You name it. Och på ett ställe där det bara finns inplastat vit bröd i trekanter (huvaligaen, vad hemskt!) kan man tänka sig att Pollys mackor och piroger gör susen och går åt som smör i solsken. Alla fiskarna köper frukost, lunch och fika av henne dagligen och snart får hon även andra dagliga kunder. Och när ryktet går åker folk till den lilla ön bara för att köpa Pollys läckerheter ... och hon bidrar därmed till att göra ön till ett turistmål.
Det finns liknande historier i verkligheten. Det finns tex ett ställen i NY där folk köar i en mindre evighet för att köpa berömda macrons eller kakor eller pizzaslices och de ransoneras - du får inte köpa hur många som helst!
Men att Nina skulle kunna försörja sig på att sälja de gamla böckerna från biblioteket som ingen ville ha ens när de var gratis, det är svårt att tro. Hon säljer dem ju för att hon inte hade plats till dem (de går ju inte att äta upp!) och allmänheten har tydligen inte råd med bibliotek. Och att alla på landet plötsligt köper alla sina böcker av henne och att det har tid att läsa tjocka romaner (lantjobb är ganska ansträngde, de flesta slocknar direkt efter långa tuffa arbetsdagar) --- och finns det inget Amazon eller Kindle att ladda ner på i Skottland? (Det finns det, det är samma system som i England!)Hela hennes dagsinkomst även om hon säljer flera böcker borde gå åt till en portion cullen skink och ett glas vin.
Det här är en väldigt otrolig historia som inte kommer i närheten av den bok som inspirerade Nina - Det lilla bageriet på strandpromenaden.
Man funderar på hur mycket som går åt i bensin, det täcker inte.
Påklistrade kärlekshistorier ett tåg som stannar mitt i ingenstans för att lämna böcker och fika med Nina.
Den el av boken som är bra är den som handlar om biblioteksnedskärningar och även om livet i Birmingham efter Nina har flyttat.
Den jobbiga killen som fick det enda jobbet insåg att det inte alls var något drömjobb. Han ska ha hand om en massa tonåringar (de är ju de billigast möjliga anställda) och alla kunder som bara går till biblioteket för att de måste ha tag på en dator för att betala räkningar eller söka bidrag. Alla skär ner, arbetsförmedling, socialtjänst, banker ... När alla bankkontor är nedlagda återstår bara biblioteket för alla ekonomiska ärenden. Förlåt, inte biblioteket, mediateket ska det ju heta!
Den här delen av romanen är en rolig, aktuell och bitsk samtidsanalys av ett välfärdssamhälle som nedrustar - fullt i klass med Len Loach filmen Jag, Daniel Blake.
Janny Colgan mixar bitsk samtidsanalys och skotsk drömvärld - kärleksfull skildring av Skottland och dess landskap. Colgan har förresten just flyttat tillbaka till Skottland efter 20 år i exil.
För den uppmärksamme läsaren är det förresten kul att notera att Jenny Colgan skrivit in många personliga saker i romanen. Nina kommer på hur hon ska starta eget tack vare Jenny Colgans mest populära romanhjältinna, hon som startar Det lilla bageriet på strandpromenaden (har du inte läst denna trilogi så har du många mysiga lästimmar framför dig, helst med några varma scones som tilltugg). Ninas favortibok, som är den allra mest värdefulla och som inbringar mycket pengar i en förstahandsutgåva är en barnbok som heter Uppe på hustaken. När hennes sista exemplar, hennes privata blir förstört, hittar hennes nye pojkvän ett perfekt exemplar för att trösta henne och så läser hon högt för honom om barnen Wallace, Francis och Delphine ... Dessa är Jenny Colgans egna barn. Boken finns inte på riktigt, inte än i alla fall (Jenny Colgan skriver också barnböcker och Delphine är huvudperson i en ny bästsäljande barnbok) och det verkar som om den allra värdefullaste boken inte är någon bok trots allt - det är det verkliga livet.
En intressant slutplädering i en bok som i så stor utsträckning handlat om att rädda böcker!
Nina är tyst och blyg och mest av allt är hon förälskad i sin bokvärld. Hon tycker att det är underbart på jobbet, där hon alltid parar ihop rätt läsare med rätt bok. Nina är förmodligen den snällaste och duktigaste bibliotekarie som någonsin funnits. Alla älskar henne och hon älskar sitt jobb.
Men så kommer nedskärningar och rationaliseringar och hela biblioteket där Nina jobbar ska läggas ner. Biblioteksdöden sprider sig som en farsot, i hela området kommer det inte att finnas ett enda bibliotek kvar, bara ett centralt mediacenter med datorer och coola elektroniska hjälpmedel och bara EN person på hela Ninas bibliotek kommer att få jobb där.
Det hjälper inte att Nina egentligen är bäst och mest serviceminded, hon är inte bäst på att sälja sig själv. Och det är ju det som räknas på den moderna marknaden. Så jobbet går till biblioteksenhetens jobbiga, högljudda egenkära kille (som har fått Nina att fixa till hans skrivna ansökan) som egentligen hatar alla kunder och aldrig är serviceminded, men han säger ju alla korrekta kodord vid intervjun. Det hela är som att spela floskelbingo!
Jenny Colgan lyckas verkligen fånga eländet och orättvisorna på den moderna arbetsmarknaden där alla som är framgångsrika är upptagna med att sälja kejsarens nya kläder till varandra!
För duktiga och snälla Nina återstår bara att rädda så många böcker som möjligt från att bli pappermassa eller underlag till nya motorvägar. Nya fina böcker som ingen läst och som ingen besökare vill ta hem, ens gratis.
Så Nina tar hem en massa böcker som hon egentligen inte har plats till och hennes hyresvärdinna/sambo och bästa vän Surinder blir galen när den första sprickan i hennes lilla hus uppstår. Hus är inte byggda för hur många böcker som helst (om man inte bara laddar ner dem till sin Kindle, då väger de nästan ingenting).
Men i böckernas värld kan man i alla fall hitta och Nina har läst Jenny Colgans andra serie, Det lilla bageriet på strandpromenaden, om tjejen som startade ett bageri i Cornwall och som även sålde bröd från en brödbil ... så Nina köper en varubil, inreder den med bokhyllor och krimskrams och kör runt i Skottland och säljer alla böcker som ingen i Birmingham ens ville ta med sig hem gratis, och på så sätt kan hon försörja sig som egenföretagare och skaffa en flott lägenhet på landet och äta cullen skink som dagens rätt och delta i alla mysiga sedvänjor som folk har för sig på landet.
Dessutom träffar hon en snygg kille som är som en kombination av Heathcliff och Christian Grey och den där veterinären i James Herriott romanerna.
Det finns många framgångshistorier, både verkliga och fiktiva, om folk som blivit arbetslösa och sedan startat eget, hittat sitt kall och blivit framgångsrika.
En sådan framgångshistoria är Det lilla bageriet på strandpromenaden och man kan tänka sig att detta fungerar. Alla gillar ju bröd, kakor, piroger, tårtor, bullar, scones ... You name it. Och på ett ställe där det bara finns inplastat vit bröd i trekanter (huvaligaen, vad hemskt!) kan man tänka sig att Pollys mackor och piroger gör susen och går åt som smör i solsken. Alla fiskarna köper frukost, lunch och fika av henne dagligen och snart får hon även andra dagliga kunder. Och när ryktet går åker folk till den lilla ön bara för att köpa Pollys läckerheter ... och hon bidrar därmed till att göra ön till ett turistmål.
Det finns liknande historier i verkligheten. Det finns tex ett ställen i NY där folk köar i en mindre evighet för att köpa berömda macrons eller kakor eller pizzaslices och de ransoneras - du får inte köpa hur många som helst!
Men att Nina skulle kunna försörja sig på att sälja de gamla böckerna från biblioteket som ingen ville ha ens när de var gratis, det är svårt att tro. Hon säljer dem ju för att hon inte hade plats till dem (de går ju inte att äta upp!) och allmänheten har tydligen inte råd med bibliotek. Och att alla på landet plötsligt köper alla sina böcker av henne och att det har tid att läsa tjocka romaner (lantjobb är ganska ansträngde, de flesta slocknar direkt efter långa tuffa arbetsdagar) --- och finns det inget Amazon eller Kindle att ladda ner på i Skottland? (Det finns det, det är samma system som i England!)Hela hennes dagsinkomst även om hon säljer flera böcker borde gå åt till en portion cullen skink och ett glas vin.
Det här är en väldigt otrolig historia som inte kommer i närheten av den bok som inspirerade Nina - Det lilla bageriet på strandpromenaden.
Man funderar på hur mycket som går åt i bensin, det täcker inte.
Påklistrade kärlekshistorier ett tåg som stannar mitt i ingenstans för att lämna böcker och fika med Nina.
Den el av boken som är bra är den som handlar om biblioteksnedskärningar och även om livet i Birmingham efter Nina har flyttat.
Den jobbiga killen som fick det enda jobbet insåg att det inte alls var något drömjobb. Han ska ha hand om en massa tonåringar (de är ju de billigast möjliga anställda) och alla kunder som bara går till biblioteket för att de måste ha tag på en dator för att betala räkningar eller söka bidrag. Alla skär ner, arbetsförmedling, socialtjänst, banker ... När alla bankkontor är nedlagda återstår bara biblioteket för alla ekonomiska ärenden. Förlåt, inte biblioteket, mediateket ska det ju heta!
Den här delen av romanen är en rolig, aktuell och bitsk samtidsanalys av ett välfärdssamhälle som nedrustar - fullt i klass med Len Loach filmen Jag, Daniel Blake.
Janny Colgan mixar bitsk samtidsanalys och skotsk drömvärld - kärleksfull skildring av Skottland och dess landskap. Colgan har förresten just flyttat tillbaka till Skottland efter 20 år i exil.
För den uppmärksamme läsaren är det förresten kul att notera att Jenny Colgan skrivit in många personliga saker i romanen. Nina kommer på hur hon ska starta eget tack vare Jenny Colgans mest populära romanhjältinna, hon som startar Det lilla bageriet på strandpromenaden (har du inte läst denna trilogi så har du många mysiga lästimmar framför dig, helst med några varma scones som tilltugg). Ninas favortibok, som är den allra mest värdefulla och som inbringar mycket pengar i en förstahandsutgåva är en barnbok som heter Uppe på hustaken. När hennes sista exemplar, hennes privata blir förstört, hittar hennes nye pojkvän ett perfekt exemplar för att trösta henne och så läser hon högt för honom om barnen Wallace, Francis och Delphine ... Dessa är Jenny Colgans egna barn. Boken finns inte på riktigt, inte än i alla fall (Jenny Colgan skriver också barnböcker och Delphine är huvudperson i en ny bästsäljande barnbok) och det verkar som om den allra värdefullaste boken inte är någon bok trots allt - det är det verkliga livet.
En intressant slutplädering i en bok som i så stor utsträckning handlat om att rädda böcker!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.