Taube - där glädjen, där sången får vingar

Taube - där glädjen, där sången får vingar

- Pärlor av toner putsas och ges ny lyster

Evert Taube, nationalpoet, romanförfattare, reseskildrare, kompositör, trubadur, lutspelare och konstnär och det nya ansiktet på 50-kronors sedeln. Hur närmar man sig en nationalklenod? Svaret är detsamma som på gåtan om elefanten: En bit i taget! Martin Bagge och Jönköpings Sinfonietta närmar sig Taube genom 12 av de mest och minst kända bitarna, och även genom att presentera helt nyskrivet material. 

Unikt material

I den 52-sidiga boken, som följer med skivan, finns tre längre nyskrivna texter från några av Sveriges mest kända Taubekännare - men vid första genombläddringen fastnar betraktaren förmodligen främst vid det unika foto- och bildmaterialet, bilder som Evert Taube själv har ritat, skissat, målat, Taubes egna brev när han filosoferar över livet och konsten, och en bild av en mycket ung Taube vid havet. Bildmaterialet passar ypperligt att avnjuta tillsammans med plattans lockande toner! Målningarna och melodierna har samma rytm, man kan nästan känna hur tonerna kommer ut ur bilderna, ut ur samma natur.

Vill naturen bli konst?

En av de intressantaste och mest komplexa texterna "Där ute så tyst" publicerades för första gången i Expressen 1964 och fröken Eva och herr Brunander samtalar i texten och ställer sig samma fråga som Taube själv ställt sig i en tidigare essä "Är det naturen som själv vill bli konst? Längtar den efter min kärlek?"
(Eller är det naturen som är konst?). Sedan blev den här frågan också själv konst: Vis-konst!

Mest och minst känt av Taube

Vilken som Evert Taubes mest kända "bit" kan man debattera om. Kanske är det "Flickan i Havanna", som finns med som duett på detta album? Likaså, vilken "bit"av Evert Taube är minst känd och orättvist bortglömd och förtjänar att återupptäckas?  "Där ute är så tyst"? "Nära jul"?

Båda dessa pärlor har plockats fram ur det stora vis-ostron som är Evert Taube och putsats upp så de glänser i kapp med de stora klassikerna, likaså har de gamla pärlorna putsats upp så de får ny lyskraft och det känns på något sätt som om man hör dem för första gången, trots att de är så välbekanta.

Ingen sommar utan Taube

Evert Taube var en mycket produktiv författare, förutom romaner, reseberättelser otaliga brev och essäer och artiklar, över 200 visor, och det är dessa som han är mest känd för idag. Inte en sommar med Allsång på Skansen utan Taube! Det skulle kännas fel. Men samtidigt som Taube är något som "alla" kan är Taube någon som "ingen" känner till, vilket denna skiva (med medföljande bok) råder bot på, genom att blanda mer och mindre kända visor, samt olika rytmer och takter, som engelskor och polskor, Taube är så mycket mer än valstakt och ljum sommarnattsidyll.

En lång resa till ny Taube-platta

En intressant detalj: Evert och Asti Taube är begravda mittemot Lasse Lucidors minnessten, och Martin Bagge har tolkat både Lucidor och Taube under genom sin långa och gedigna karriär. Bagge har också en långt samarbte med Jönköpings Sinfonietta. Det har varit en lång resa för att få till denna platta. Bokstavligen.

I samband med en sommarturné spelade de in några arrangemang, som sedan legat till grund för CD:n ”Taube - där glädjen, där sången får vingar”. På skivan möter de några av våra främsta jazz- och folkmusiker som den legendariske kördirigenten och arrangören Gunnar Eriksson samlat kring sig - här medverkar han som musiker på sitt instrument melodika. Toivo Wiskari spelar nyckelharpa, Mats Eriksson gitarr, och Magnus Bergström, kontrabas. My Engström Renman och Tomas von Brömssen står tillsammans med Eva Jarnedal (dotter till Huldas Karin) för de övriga vokala inslagen på skivan, där också fyrmästaren Fredrik Waldner (kusin till Evert Taube), sjunger ”Som stjärnor små” på en unik arkivinspelning.

Uppväxt vid vatten

Evert Taube växte upp på Vinga, och hade släktingar längs hela Bohuskusten. Vid flera tillfällen under 1940-talet återkom han sedan till Ängön, där han skrev några av sina mest kända visor. På detta album man nu höra de flesta av dem, för första gången samlade på samma skiva.

På omslaget ser Evert Taube ut som en godmodig jultomte, omgiven av barn som lyssnar på hans sång. En visa kan också vara en bra present. Taubes melodier passar lika bra "nära jul" som på högsommaren, och här presenteras de i en ny och lockande förpackning. 

Fakta om skivan:

Taube - där glädjen, där sången får vingar


Musiker: 

Martin Bagge, sång & gitarr
Magnus Bergström, kontrabas
Gunnar Eriksson, melodica & altfiol
Mats Eriksson, gitarr
Toivi Wiskari, nyckelharpa
My Engström-Rehnman, sång
Tomas von Brömsen, sång & klarinett
Eva Jarnedal, sång
Fredrik Waldner, sång

Jönköpings Sinfonietta
Inspelad i Jönköpings konserthus & Nilento Studio

Inspelningsproducent, Lars Nilsson
Inspelningstekniker, Michael Dahlvid
Mixad och mastrad av Lars Nilsson

Art work, Bosse Nilsson, Man & Mouce och Michael Dahlvid, Nilento
Producerad av Martin Bagge & Lars Nilsson