Offerträdet - Skräckfloran blomstrar vidare i barnboks-Sverige

Magnus Nordin

Offerträdet

Illustrationer: Lars Gabel

ISBN: 978-91-502-2160-2

Bergs förlag

Första kapitlet på en ny, svensk skräckbok för unga läsare. Vi befinner oss i en skola. Det är slutet på terminen i årskurs nio. Betygen är satta och Freja bryr sig inte om att hon har en massa underkända betyg. Bästa kompisen Alva beter sig fortfarande som en mönsterelev och sitter och räcker upp handen på religionslektionen där SO-läraren Torbjörn eldar upp sig när han pratar om sitt favoritämne, de gamla nordiska asagudarna och de gamla fina sederna. 

Offerträdet håller medel uppe

Alva har egentligen inte lust att bryta sig in i skolan en fredagskväll för att hålla vakt när Freja ska ändra sina betyg, men hon måste ställa upp, eftersom Frejas pojkvän Samir har träning (och dessutom är han inte alls pålitlig).

Men plötsligt kryllar det av personal på skolan, rektorn och alla lärare verkar finnas på plats och plötsligt går det upp för Alva vad skolans devis “Ingen lämnar Odenviskolan med underkända betyg” betyder och vad offerträdet på skolgården egentligen används till.

En guldålder för svensk skräck 

Det här är första delen i en ny serie med kalla kårar böcker. Just nu är det en guldålder för svensk skräck i barnboksvärlden. Åhus-trilogin av Kristina Ohlsson ger kalla kårar och kommenterar dessutom aktuella samhällsproblem. PAX-serien av Åsa Larsson och Ingela Korsell är briljant. Cirkeln  blev en kanonsuccé, likaså de tre uppföjarna. Skogsbingelskolan har blivit tecknad serie och blandar skräck, fantasy och humor. Det verkar som att det spökas i en stor procent av moderna barnböcker och även allehanda monster är på frammarsch. 

Verkliga problem den mest skräckinjagande grunden att bygga på

Nu senast har Cirkeln-författaren Mats Strandberg kommit med en ny barnboksserie om hamnskiftare och andra monster, som både är rolig och mysryslig, och använder sig flitigt och skickligt av klichéer inom skräckgenren. Många blandar skräck och humor (vilket märks mycket tydligt i PAX) och det är ett recept som fungerar perfekt eftersom skratt och skrik har ungefär samma funktioner och båda  reaktionerna bygger på överraskning. Dessutom tar man i barnboksskräckgenren ofta upp många viktiga frågor: att bli lämnad av sin familj, att bli tvingad att lämna sitt land, mobbing i skolan, utanförskap, utfrysning ... Helt enkelt sådana saker som de flesta barn är rädda för, verkliga problem.

Underkänt betyg, saknar patos 

Att få ett par underkända betyg är inte jättekul och det står inte på topplistan över skräckscenarier. Inte i klass med att bli föräldralös, utfryst av alla sina vänner eller komma ut som gay och bli grymt mobbad och misshandlad i skolan. Underkända betyg är ett “lightproblem” i det stora hela. Dessutom förstår man i Offerträdet hur det ska gå redan på de första sidorna. Vad kan man vänta sig av en skola där personalen är besatt av Oden och har ett offerträd och där ingen med underkända betyg ska lämna skolan? Sedan blir man inte överraskad under hela läsningen, varken med skräck eller humor, inte som t.ex. i PAX-böckerna där det kommer vändningar och överraskningar hela tiden. Men en alternativ titel på Offerträdet hade kunnat vara Världens värsta rektor.