FILM: Infinitely Polar Bear - En briljant film utan isbjörnar!

Infinitely Polar Bear är Maya Forbes debutfilm. Hon har både skrivit och regisserat filmen och dottern Imogen spelar hennes själv som ung. Pappan spelas av Mark Ruffalo och mamman av Zoe Saldana.

Allt utspelar sig på 1970-talet och på något sätt påminner filmen ibland om Kramer versus Kramer (Hoffman/Streep).

Hon sticker iväg för att utbilda sig och tjäna pengar. Han tar hand om barnen. Ombytta roller.

Men: Han är bipolär. Eller som yngsta dottern säger "totaly polar bear". Ändå är han en bra och kärleksfull pappa och många har sett denna film som en "komma ut film". Nu längre är det inte gay som är tabu (som killen som sitter och lyssnar på Guys and Dolls i en scen) utan psykisk sjukdom. Men pappan säger till döttrarna att det är okej att de berättar att han är manodepressiv eller bipolär eller "polar bear" - de ska inte avstå att ta hem kompisar för hans skull.

Maya Forbes har också blivit överöst med hyllningar och tack från alla som har någon bipolär släkting eller vän (och det verkar vara nästan alla i Amerika).

Ruffalos karaktär är baserad på hennes egen pappa.

Av syskonen verkar en flicka vara vit och en svart - trots att de ska ha samma föräldrar. Det baserade Maya Forbes på sin mamma och hennes tvillingbror - en blev vit och en blev svart och ingen trodde de var syskon.

Tekniken är också värd att nämna - delar är filmade med Super 8 film och Maya Forbes har även använt sin pappas egna Super 8 filmer. Och foton. De som Ruffalo organiserar på bordet och skriver sedan "rör ej, under arbete".

Pappan sparade på allt, och sedan sparade pappans syster på hans saker ... så hans machete, hans konstiga mekar-gläsögon, hans matlagnsingsklubba, hans filmer, hans foton ... allt kom med i filmen. Och hjälpte till att skapa den röra som Ruffalo och två barn agerar i.

Barnen tar förresten efter pappan. Bygger en koja och skriver en lapp "rör ej, vi ska leka mer sedan".

På det hela taget verkar det vara en Villa Villerkulla uppväxt med massor av lek, prylar, härlig upptäckarröra och massor av god mat.

Dessutom går inte filmen ut på att de två vuxna ska bli ihop igen.  De växer ifrån varandra, precis som i Kramer versus Kramer - först vill hon ha tillbaka barnen, men sedan inser hon att de har de bäst hos pappan.

Han tar hand om dem i Boston, och hon skickar hem pengar och försörjer dem i New York.

Som de två flickorna säger, underbart spelad av barnskådespelarna Imogene Wolodarsky (regissörens egen dotter) och Ashley Aufderheide, ”the thing about dad is that he’s always there”… Det är irriterande men också tryggt.

 Pappans excentricitet kommer också från hans familj, som är stenrik och högborgerlig (medan lilla familjen är hur fattig som helst). ”When white people live in squalor they’re eccentric” säger mamman ”When black people live in squalor, no one is charmed – believe me.” Pappan driver med henne för hennes borgerliga ambitioner, men det är dessa som håller familjen på rätt köl.

Det här är en underbar, välgjord film med massor av  själ. Som Ruffalo själv kommenterade: han har aldrig någonsin varit på en film där alla har brytt sig så mycket.

Och att han har på sig gröna kläder och ser ut som "a green bug" har med hans verkliga förebild, Forbes egen pappa, att göra. Det är inte en drift med honom som Hulken, en roll han fick långt senare.

Missa inte denna pärla till film! Rekommenderas varmt!


Regi: Maya Forbes
Titel: Infinitely Polar Bear
USA, 2015
Universal Sony Pictures Home Entertainment