Poirots jul

Macbeth som juldeckare i en av Agatha Christies absolut bästa romaner

Mordiskt familjedramaAgatha Christie
Poirots jul
Översättning: Helen Ljungmark
Bookmark förlag

“Men vem skulle ha trott att den gamle mannen hade så mycket blod i sig?”
Detta Lady Macbeth citat från Shakespeares klassiska morddrama Macbeth spelar en nyckelroll i Poirots jul.
Offrets karaktär spelar roll
När Hercule Poirot, belgare och mästerdetektiv, ska förklara hur han ska avslöja Simeon Lees mördare, använder han sig också av Shakespeare. Han förklarar att offret själv är nyckeln till lösningen, som i så många Shakespeare pjäser. Varför blir Desdemona mördad av Othello? Hon är snäll, godtrogen och omisstänksam. En mer misstänksam kvinna hade direkt genomskådat Iagos intrigerande. Mercutio i Romeo och Julia hade aldrig dött om han inte hade varit så hetlevrad (och då hade Romeo och Julia också klarat sig?). Kungen som är gäst hos Macbeth, och blir mördad, är helt blind för att mannen som han håller av som en son, vill åt hans krona.
Precis som i Huset på udden kan man som läsare även i Poirots jul dra paralleller till grekiska tragedier --- här har vi återigen ett familjedrama, med mord i centrum.
Varför blir Simeon Lee mördad? På grund av diamanterna som han hade på sitt rum, och som är stulna, eller på grund av att alla hans söner hatar honom? Men vem av dem har mördat Simeon Lee? Och är det verkligen en av sönerna som gjort det?
Agatha Christie är i sitt esse i Poirots jul, det här är en av de allra bästa Hercule Poirot mysterierna och tillika en av Agatha Christies bästa romaner.
Poirots jul utkom 1938 och fick direkt mycket fina recensioner. Denna nyöversättning av Helen Ljungmark gör att man till fullo kan njuta av Agatha Christies underfundiga humor, liksom det engelska julfirandet och alla intriger som det medför.

Julen är en perfekt tid för mord
Ingen blir mördad när det är jul, hävdar Poirots engelske vän, som han för tillfället bor hos. Alltså kommer Poirot att få en lugn vistelse.
Hercule Poirot, som är mycket mindre sentimental, förväntar sig ett mord, just därför att det är jul. Julen innebär, i Poirots cyniska version, att en massa människor som inte trivs tillsammans tvingas att vara tillsammans och tvingas vara artiga mot varandra. Alla uppdämda aggressioner måste slutligen ta vägen någonstans … Dessutom äter folk för mycket och blir därför extra retliga, menar Poirot.
Vad leder upp till ett mord?
Agatha Christie ligger ofta långt fram i sin psykologiska kännedom. Idag är det självklart att julen är mycket påfrestande och stressande, allt är inte myspys, och idag finns det också forskare som hävdar att tristess kan leda till våldsdåd … vare sig det gäller mord eller det senaste upploppet i London. Städer som är fulla av människor som inte ser varandra och som bara springer förbi varandra är tristessens högborg. Poirots jul inleds med att en man vid namn Stephen Farr stiger av tåget och tänker “vilken eländig stad - vilket eländigt land!” Den första spänningen inför London och dess butiker och restauranger och välkladda eleganta kvinnor är borta. Staden har blivit “som ett glittrande strassmycke i smutsgrå infattning”. Han konstaterar också att alla ser så tråkiga ut. Folk har helt enkelt dukat under för tristessen.
Perspektivbyten och mysiga vedbrasor
Men med Poirots jul har man aldrig en tråkig stund. Vare sig man följer Stephen Farrs perspektiv, eller någon annans, i denna komplexa roman, så får man mycket att tänka på. Poirot gör sin entré på sidan 73 och tänker att kontinental centralvärme är så mycket mysigare än en äkta engelsk vedbrasa. Oturligt nog för Poirot håller hans engelske vän, och tillika värd, inte med. En äkta engelsk jul innebär inte bara mysrys, utan även mysfrys. Hercule Poirot firar givetvis framgångar med ryset, och löser skarpsinnigt och elegant det ohyggliga mordet, men när romanen går mot sitt slut fryser han fortfarande. Han är ju trots allt utlämnad till engelsmännens traditionella version av julmys.

Belinda Graham