Mitzi på maskerad

Varför ska man egentligen låtsas vara någon annan?

Mitzi som hjältinna

Mårten Sandén
Mitzi på maskerad
Rabén & Sjögren

Mitzi går i lågstadiet. Mitzi gillar ordning och reda. Att veta vad som är vad. Vad man har att vänts sig. Vad som står på schemat, vad man får till lunch, vad man får till middag. Helst inte samma sak. Vanliga dagar, som en alldeles vanlig onsdag, är vad Mitzi gillar bäst.
Mitzi är något så ovanligt i den fiktiva världen som en tjej som är lätt autistisk, men utan att det beskrivs vare sig som ett funktionshinder eller som en superkraft – Mitzi är en av de få autistiska personerna i fiktionens värld som slipper att leka deckare hela tiden. Mitzi är en helt vanlig tjej och samtidigt ovanlig, och unik, som alla barn är. Men det finns mycket att identifiera sig med, för många barn är det en trygghet att veta vad som väntar och överraskningar behöver inte vara något positivt. Eftersom vi konstant får följa Mitzis perspektiv tycker vi som hon och förstår hennes synvinkel.
Mitzi blir inte glad när de ska ha maskerad på skolavslutningen. Varför ska man låtsas vara någon annan? Mitzi låtsas inte, förställer sig inte och ljuger inte. Att en dag inte ska vara som alla andra blir bara ett stressmoment, inget roligt. Och den där maskeraden ställer bara till det i skolan. Fröken ställer in alla mattetimmar, barnen får rita och göra saker till maskeraden istället, men Mitzi vill ju räkna! Hon gillar matte mycket mer än att rita eller att tänka på den hemska maskeraden.

Nu förstör fröken hennes älsklingsämne också! Man riktigt lider med Mitzi och känner igen det där att det alltid är matten som ryker när det ska göras något extra --- inte för att barnen inte gillar matte, utan för att fröken inte gillar matte. Stackars Mitzi. Hon är redan mycket längre i matteboken än alla andra och fröken förstår inte varför hon vill sitta och räkna. Fast eftersom alla skriker och pratar om maskeraden får hon ju ingen arbetsro.
Maskeraden förstör allt hemma också. Pappa vill att Mitzi ska vara punkare och klipper sönder hennes jeans och målar en av hennes T-shirts och mamma blir inte glad när hon kommer hem. Mamma är konstnär och har sina idéer om vad Mitzi ska vara. Fast inte prinsessa för det är inte politiskt korrekt. Hellre pirat. Mitzi vill inte vara pirat. Hon fattar att hon kommer att se löjlig ut med sitt träsvärd när alla killarna kommer med blinkande ljussvärd och ska vara superhjältar eller något från Star Wars. Tjejerna ska vara söta, prinsessan Leia eller andra prinsessor eller den söta Smurfan. Mitzi inser att hon kommer att vara den enda som är ful. Politiskt korrekt, men ful. Och inte hjälper det när farfar köper en dräkt så hon kan vara luffaren Charlie Chaplin.
Till sist kommer Mitzi själv på hur hon ska vara, uppträda och klä ut sig för att göra succé på maskeraden. Och hon vinner första pris, en ätbar guldmedalj i choklad.
Mitzi är en oemotståndligt kavat hjältinna som tänker mer än hon pratar och som är bra på problemlösning på sitt alldeles egna sätt. Illustrationerna av Åsa Arnehed är svartvita och stämningsfulla, och de fångar skeendena ur Mitzis synvinkel, i denna lättlästa kapitelbok rekommenderad för åldersgruppen 6-9 år.
Mårten Sandén har tidigare bland annat skrivit boken Mitzi i mitten och serien om Petrini deckarna för lite äldre läsare.