The Lone Ranger - popcornsunderhållning med en sorglig underton

 

Hjälten är en cowboy med vit hatt. Finns det någon mer grundläggande hjältemyt i gamla amerikanska westernfilmer och TV-serier? Hjälten ska ha vit hatt och vit häst. Boven ska ha mörk hatt och mörk häst. Men än idag fungerar tydligen detta gamla visuella språk i den nya Disneyfilmen The Lone Ranger.

The Lone Ranger myten känns väldigt visuell, med allt från hjälten på den vita springaren till de ödsliga ökenlandskapen med klippformationer som man annars bara får se i gamla westerns och National Geographic reportage. Men The Lone Ranger fick faktiskt sitt genombrott som radioföljetong på 1930-talet. Senare blev The Lone Ranger TV-serie, serietidning och långfilm. Om och om igen. The Lone Ranger anno 2013 - kommer myten att uppdateras?

Både ja och nej. Å ena sidan känner man igen allt från gamla westerns. Å andra sidan är det extra mycket allt: det räcker inte med ett tågrån, man måste ha två. Det räcker inte med ett urspårat tåg, man måste ha två. Ett ”car chase” verkar numera vara obligatoriskt att ha med i actionfilmer, som en sak på ”att-göra-listan”,som måste bockas av. I The Lone Ragner är detta ersatt av ett ”train chase”.

The Lone Ranger är en Pirates of the Caribean western, en western där popcornsunderhållning är det allra viktigaste, och återigen arbetar Gore Verbinski tillsammans med Johnny Depp, som gör Tonto som en clownroll, och de flankeras återigen av en yngre snygging (Armie Hammer från The Social Network) och en brittisk karaktärsskådespelare (Ruth Wilson, den bästa Jane Eyre någonsin). Bästa birollen har dock gått till Helena Bonham Carter, som agerar som om hon vore med i en briljant, bisarr skapelse av Tim Burton, istället för ett popcornsäventyr för familjen.

Indianen Tonto har alltid varit The Lone Rangers sidekick, lika säkert som att Robinson Crusoe har sin Friday som hjälpare. Men i den nya Lone Ranger filmen är det inte lika säkert vem som hjälper vem, vems agenda som ska följas och vem som utnyttjar vem.

Det verkar snarare vara Tonto som utnyttjar The Lone Ranger som sin sidekick - för att han behöver en vit kille för att fullborda sin hämnd mot de män som tagit indianernas land från dem. The Lone Ranger styrs också av hämndmotiv, samma män som lurat Tonto har också dödat hans bror och alla andra ”rangers”.

Men Tonto och The Lone Ranger är långt ifrån överens om HUR de ska hämnas.

Lyckas de eller inte?

Filmen har en ramhistoria, som utspelar sig 1933, där en åldrad Tonto berättar för en liten pojke i full Lone Ranger mundering om hur indianerna förlorade sitt land.

Även om Tonto får sin hämnd i dåtidens actionkomedi, så är det uppenbart att alla indianerna dör och att de förlorar sitt land till ”den vite mannen” - Tonto finns ensam kvar, utan folk, utan sammanhang, utan att höra hemma någon stans och måste underhålla som ett slags clown på en kringresande cirkus. Där folk också kan få beundra en uppstoppad buffel.

Ramhistorian skänker en ovanligt sorglig atmosfär till en actionkomedi som annars mest är ute efter att roa.

Titel: The Lone Ranger

Regi: Gore Verbinski

Medverkande: Johnny Depp, Armie Hammer, Ruth Wilson, Tom Wilkinson, Helena Bonham Carter

DVD, USA, 2013

Walt Disney Pictures