Tre barnböcker med spänning och ”Euphoria”
Formgivare: Fanny Boström GentleErika Vallin
Flickan vid glastornet
B. Wahlströms
Flickan vid glastornet är en sådan där bra bok som man längtat efter att hitta till en tonårig (eller yngre) läsare som vill ha något riktigt spännande att försvinna in i. Tankarna går till storheter som Lewis Caroll (Alice i Spegellandet), J.K Rowling och Philip Pullman, men samtidigt gör denna svenska författare sin egen grej ...... i en verkligt vardaglig fantasyvärld.
Allt är grundat i den vanliga världen i Stockholm, där Asrin bor med sin farmor efter att hennes föräldrar dött. Eller försvunnit. Deras kroppar fanns aldrig.
Att hamna i en ny skola (som i Twilight) och att gå med i en matteklubb, som visar sig vara något annat blir början på en massa spännande händelser som skakar Asrin i det innersta.
Vad är verkligt? Vad är fantasti? Är vår värld verkligen den enda, och om inte, hur tar man sig då mellan de olika världarna?
Huvudpersonen Asrin läser Alice i Spegellandet, skriven av matematikern Lewis Caroll, lyssnar på legender, lär sig om universum, klär ut sig till Hermione Granger från Harry Potter böckerna när det är Halloweenkalas ... Hennes båda bästa vänner klär ut sig till Ron och Harry.
Liksom i Harry Potter böckerna flankeras hjälten av en kille och en tjej, kompisar som är smarta och pålitliga, sådana som vem som helst skulle vilja ha. Skillnaden är bara att här är hjälten en hjältinna.
Den delen som handlar om Svarta Madam får tankarna att gå till The Woman in Black. En bra referens att ha.
Barn som försvinner ... Har det något med Svarta Madam att göra?
Och så till sist en konspirationsteori och ett hemligt sällskap värdigt Da Vinci koden för yngre läsare.
Flickan vid Glastornet är första delen i Erika Vallins trilogi om Speglarnas hemlighet. Det är en jakt på liv och död, som pågår till den absolut sista sidan - och hela vägen till universums slut.
Omslaget är illustrerat av konstnären Fanny Boström Gentle.
Hoppas att de följande två delarna i triologin är lika bra som den första!
Slutet är olidligt spännande, men det är ett "delslut", så man får veta hur det går med en del av mysteriet.
Katarina Genar
Den magiska kappan
Illustratör: Lina Bodén
Bonnier Carlsen
Formgivare: Fredrika SiweKan saker ha en själ? På sin 11-årsdag får Livia den finaste röda kappa hon kan tänka sig. Att den är begagnad syns knappt. Men vem kan ha ägt kappan före henne? Tanken släpper inte taget. Mystiskt spännande, tät och suggestiv barnroman i bästa Maria Gripe-stil av kritikerrosade Katarina Genar.Man har höga förväntningar när man ska läsa "den nya Maria Gripe". Speglar och fönsterglas spelar en stor roll i denna berättelse, precis som den bok som jag nyligen läste och hyllade: Flickan vid glastornet
Och omslagen är också påfallande lika (fast böckerna inte är av samma omslagskonstnär eller samma förlag).
Det lite lagom spöklika och mystiska ligger i trenden just nu, liksom att det just nu passar vädret med den här typen av lagom ruggiga böcker.
Men tilläggas bör att Flickan vid glastornet är mer Philip Pullman / Harry Potter och för äldre läsare, medan Livias äventyr i Den magiska kappan är mer Maria Gripe, svensk julkalender och passar yngre läsare.
För yngre läsare t.ex. lågstadiet eller kanske i mellanstadiet, kommer Den magiska kappan att vara en helt magisk bok.
Är man äldre går det för fort, allt tar slut för fort och det är för lätt att lösa mysteriet.
Men just detta gör boken väldigt bra för yngre läsare, man kan klura ut mysteriet själv och känna sig smart, det finns ingenting konstigt eller övernaturligt eller science-fiction-aktigt i berättelsen. Den är rakt på.
Filosofierna om att ting kan ha en själ, kappan VILL bli ägd av Livia och ingen annan, verkar faktiskt realistiska. Vintage och second hand är inne, och en del av charmen är inte bara att vara miljövänlig utan också att fantisera om tidigare ägare och deras liv och vad de tänkte på sin födelsedag / sin julafton när de fick precis samma sak, fast det är över 50 år sedan ...
Elins dagbok varvas med Livias eget liv på ett bra sätt. Man får på så sätt perspektiv på hur det är att vara tjej och elva år i olika tidsåldrar.
Och givetvis är Elin och Livia som syskonsjälar, det är därför Livia är den enda som trivs i Elins kappa.
Elin som dog när hon var 11 år.
Ett extra stort plus för den fina formgivningen, röda omslag med speglar passar så bra till den här sortens böcker.
En bok ska inte bara vara bra att läsa utan också skön att hålla i och vacker att se på, och den här boken har allt.
Mysiga omslag med rött och speglar är inne just nu:
Båda dessa böcker är rekommenderade för åldersgruppen 9-12, men jag skulle gärna sänka åldersrekommendationen på Den magiska kappan - den är väldigt snabbläst och lätt att ta till sig
och den intrikata spänningen i Flickan vid Glastornet (och det faktum att boken är ganska tjock) gör att man gärna kan höja 12 års gränsen - boken varar länge.
Men läsvana är individuellt och även om båda böckerna är "mysrysiga" och passar som perfekt vinterläsning / julläsning är Den magiska kappan mer realistisk och vardaglig medan Flickan vid glastornet är mer klassisk fantasy, komplett med portaler till andra världar och "name dropping" till andra legender och fantasy verk.
Pernilla Gesén
Alvas jul
Illustratör: Christina Alvner
B Wahlströms
Formgivare: Evelina ThörnbergBarnlitteraturen är full av knasiga förälskade barn och tonåringar men boken Alvas jul är ett uppfriskande undantag: Alva är den enda som är "normal" och sansad, medan båda hennes skilda föräldrar är äckligt nyförälskade på var sitt håll ...När dessutom bästa kompisen blir förälskad och dessutom mammas nya killes dotter ... då får Alva nog.
När det är jul ska det vara som vanligt. Inte som ett förvuxet alla hjärtans dag med pussande tomtar och änglar i hjärtan överallt.
Alva är rolig och träffande osentimental. Hennes hund är jättehärlig, bästa kompisen och bästa retstickan i skolan precis så som det brukar vara .. De vuxna i berättelsen blir inte till barnboks klichéer av antingen vuxna som inte klarar av att vara vuxna och spårar ur eller de supertrygga vuxna som alltid finns på plats.
Alvas vuxna människor är lagom vuxna, de vill väl vara på plats, men de vill också ha ett eget liv. De vill sköta allt på ett snyggt sätt. men de rör till det.
Och så denna underliga jultradition att alla skilda par ska vara ihop som vanligt bara för det är jul och för att barnen vill det.
Alvas jul är en träffande och humoristisk skildring ur en nioårings perspektiv om hur det är när allt ska vara som vanligt när det är jul, fast det uppenbarligen inte är det.
Humorn förhöjs med pricken över j: de fantastiska teckningarna med mysig kamratposten känsla.
Det absolut roligaste i hela boken är när de ska lyssna på musik till julstöket, det blir inte hej tomtegubbar ... det blir u-u-u-u-u-Euphoria. Gång på gång på gång ... så att Alvas pappa håller på att bli galen. Samtidigt försöker tjejerna dansa som Loreen och krypa fram som Loreen och vifta med håret som Loreen ... En så rolig och aktuell och träffande beskrivning av samtidskultur idag!
Alvas jul är verkligen en superhärlig julbok om en kavat nioåring av idag och hennes liv och familjer...
Idag används inte ordet kavat så mycket – bara i den gamla Astrid Lingrens berättelsen ”Kajsa kavat”. Men här passar ordet verkligen!
Denna humoristiska bok med vardagsdramatik och träffande illustrationer påminner om Jacqueline Wilsons roliga böcker, som är fulla av dagens problem, men ändå humoristiska och de är illustrerade av Nick Sharratt och har varit en dundersuccé i England i många årtionden.
I Sverige är man sorgligt nog ofta mer restriktiva med illustrationer när barn har gått förbi bilderboksstadiet, vilket är synd, för när både text och bild är på topp blir resultatet ännu roligare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.