Om du får det här brevet

Sarah Blake: Om du får det här brevet

 

Boken innehåller en hel del överraskningarEtt utgångsläge i Amerika

Sarah Blake
Om du får det här brevet
Översättare: Gabriella Andersson
Bazar

Året är 1940. Europa slits i stycken av andra världskriget. I USA lovar presidenten att inga amerikaner ska sändas ut i strid.
Detta är utgångsläget i Amerika i Om du får det här brevet.
Vi idag, med facit i hand, vet att USAs sticka huvudet i sanden struts taktik inte fungerade. Amerikanerna fick ett brutalt uppvaknande - men de var intresserade av att hjälpa andra så länge det inte direkt gällde dem själva. Deras egna liv, deras eget land, deras egen frihet. Författaren Sarah Blake drar paralleller till den elfte september. “Hur förstår man att det ögonblick man just befinner sig i kan bli historiskt och vad kan man göra åt det? Hur kändes det för amerikanerna som försökte ta in alla nyheter de fick höra från andra länder?”

En av huvudpersonerna i Om du får det här brevet är en kvinnlig krigskorrespondent. I sig en anomali, eftersom USA föredrog manliga krigskorrespondenter - deras röster lät bättre i radio. Men det fanns kvinnliga krigskorrespondenter även i verkligheten, även om just denna i boken är fiktiv. Hon försöker förgäves få USA att inse vad som händer där borta i Europa - när det gäller Bombningarna av London, alla hemlösa, nöden, matbristen, barn som förlorar sina föräldrar … hon åker runt i Europa och ser judar deporteras men där hemma í USA vill ingen veta. Det gäller inte dem. Inte än.

På hemmaplan i USA får läsaren dels följa en kvinnlig postmästare, som har en övertro på systemet och staten, men som ändå är väldigt sympatisk och flexibel och håller koll på allt och alla i den lilla staden som är “hennes”. Ungefär som Dorcas Lane i BBC serien “Lark Rise till Candleford”
Vi får också följa en ensam, gravid doktorsfru. Hon är föräldralös och trodde att giftermålet skulle innebära att hon aldrig mer skulle behöva vara eller känns sig ensam. Hon blir övergiven. Eftersom hennes man är en av de amerikaner som är i minoritet - de som frivilligt åker över till England för att göra en insats, för det är rätt sak att göra.

Om du får det här brevet innehåller en hel del överraskningar, saker är ine så enkla som de först ser ut, och det är ovanligt med en sådan amerikansk vinkling på andra världskriget. Inte “vi som är hjältarna, vi som kom och hjälpte” utan snarare “vi som inte brydde oss förrän vi själva blev bombade”.

Den kvinnliga krigskorrespondenten och doktorn som överger sin unga fru är två av de amerikaner som brydde sig innan alla andra följde efter. De försöker dra sitt strå till stacken - men frågan är om de verkligen gör någon nytta, eller om de gör mer nytta borta än hemma. Det är inte enkelt att svara på frågorna i Om du får det här brevet. Inte ens om det är någon mening med att dela ut brev.

Belinda Graham