söndag 19 maj 2013

Nya kontakter

Sophie Kinsella; Nya kontakter
 

Saker är inte alltid som de ser ut

Poppy har tappat ringenPoppy har tappat ringenSophie Kinsella
Nya kontakter
Översättare: Annika Sundberg
Originaltitel: I've Got Your Number
Damm förlag
I’ve got your number! Poppy Wyatt blir av med sin förlovningsring på sin möhippa och hittar samtidigt en telefon i en papperskorg som hon lägger beslag på för att ringa allt och alla i denna katastrofsituation. Det ena leder till det andra och snart delar hon telefon med affärsmannen Sam Roxton samtidigt som ringen fortfarande är borta och saker blir mer och mer komplicerade.
Efter 70 sidor är ringen fortfarande väldigt mycket borta, ingen har ringt om den, och Poppy vecklar in sig i alltmer komplicerade lögner. Det blir många diskussioner om bröllop och bröllopsbesvär och bröllopsbestyr. Varför säger Poppy inte rent ut att hon tappat ringen? Efterlyser den? Skriver till sitt försäkringsbolag? Svaret är att hon är rädd för sin blivande mans familj som alla är finare/mer utbildade/har högre status än hon själv och därför handlar hon inte helt rationellt. Plus att hon lider av bröllopsnerver. Precis som i en Nora Roberts bok eller en Hollywood film antar bröllopet snart episka proportioner. Bröllop i en viss samhällsklass är en mycket större begivenhet i den angloamerikanska kulturen än i Sverige. Dyrt, extravagant och planerat lika noggrant som ett fältslag. Eller noggrannare. Det ingår inte i planerna att bli av med en smaragdring som dessutom är en släktklenod.
Samtidigt som Poppys ring-bekymmer löper en parallell tråd med Sam Roxtons företagsbekymmer och det är faktiskt Poppy som kommer på lösningen. Även om hon också trasslar till det lite extra för honom först.

Bokens engelska titel I’ve got your number låter som en skräckfilm, men detta är snarare en komedi i stil med Meet the Parents (med Ben Stiller och Robert de Niro) där Poppy har Ben Stillers roll. Hon är livrädd för sina blivande svärföräldrar och hennes rädsla gör att hon komplicerar allting. Till och med en omgång Alfapet blir till ett fältslag där hon fuskar för att försöka bevisa att hon är lika smart som dem.

Sophie Kinsella som skrivit den här boken är mest känd för Shopaholic serien och Poppy Wyatt är som en kusin till Becky Brandon (född Bloomwood). Lite charmig, lite vimsig, mycket välmenande, rör hela tiden till det och berättar historien från sitt eget jag-perspektiv.
Som läsare ler man lätt lite överseende med hennes sätt att alltid vara en dramadrottning som blåser upp små saker till väldigt stora proportioner.
Av en fjäder kan det bli en hönsgård och av en mobiltelefon kan det bli hur mycket som helst!
Men Sophie Kinsella är väldigt bra på att skriva kvick, vitsig komedi och för all Shopaholic fans är detta en utomordentligt bra bok. Även om det går att räkna ut slutet finns det minst tre väldigt oväntade vändningar under handlingens gång. Saker är inte alltid som de ser ut. Eller som de låter.
Speciellt inte på en lånad telefon!
Belinda Graham

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.