Hon dansade en sommar. Och ännu en. Och ännu en ... Och hon dansar än. Eva Rydberg. Nu tillbaka med en storslagen comeback på Fredriksdal. Sommarens friluftsteater med Eva Rydberg är som humorns svar på James Bond. Man vet vad man får och att man blir underhållen. Vad pjäsen eller filmen heter är av underordnad betydelse. Årets titel är hur som helst Hjälten från Öresund och det är Claes Malmberg som spelar hjälten, en roll som tidigare Nils Poppe har spelat. Illustrationen med fötterna i plurret är förresten Nils Poppes egen, och den återfinns både på affischen och i programbladet.
Handlingen är nu flyttad till 1960-tal och det svänger som katten om både mode och musik. Eva Rydbergs huvudroll som rivjärn och huskors är nyskriven, liksom hennes biroll som bitsk simlärarinna, som också läser lusen av Claes Malmbergs virriga fröhandlare.
Hjälten från Öresund är en gammal klassiker som här serveras i ny och större kostym, med fler skratt, peppigare vitsar, snabbare tempo, mycket mer musik och ett bättre och smartare slut. Dessutom har en del anakronistiska och spexiga moderniteter lagts till.
Vad sägs till exempel om en kärlekssång där kvalsterallergi och dyslexi ingår? Fler kärlekssånger skulle kunna hylla allergier och diagnoser, det är modernt och politiskt korrekt.
Bästa kärlekssången står dock äkta paret Birgitta och Robert Rydberg för. De sjunger en smäktande och rivig hyllning till sina pälsklingar - alltså: sina bortskämda och högt avgudade hundar. Under numret kommer ett halvdussin gosedjur in på scenen och stämmer in i voffsingkalaset. Vad tar ni för hunden där i fönstret? Svar: den inbringar hur många skratt som helst. En svartvit råmande ko, en ivrig värphöna, en obestämd fågel i en fågelholk och en amorös schnauzer med extra sprutt på är andra djur som gör sitt för att stjäla varje scen de är med i. Liksom ett gäng solrosor (fråga inte - det måste upplevas!).
Det här är härlig familjeteater som passar för alla generationer. De yngsta besökarna under den här varma midsommarföreställningen är i fem-års-åldern, och de gillade allting. De äldsta besökarna ville inte uppge ålder, men de gillade också allting. Man kan lätt samsas fyra generationer på denna familjeföreställning och alla har olika saker som de kan ha roligt åt. En favoritscen är Claes Malmbergs simlektion som levereras direkt efter pausen, där hela det tyska simlandslaget dansar bland silkesblåa vågor, medan Eva Rydberg dyker upp som parant simlärarinna. Det här är bland det knäppaste och roligaste som dykt upp (ursäkta ordvitsen) på en svensk teaterscen. Dessutom är det musikaliskt snyggt koreograferat och hela baletten får glänsa. Ester Williams må bli blågrön av avund.
Eva Rydberg & Co gör alltid proffsiga, smarta, dansanta och musikaliska produktioner. Det är närapå omöjligt att gå från teatern utan att nynna på någon bit som satt sig som ett tuggummi i medvetandet. Eva Rydberg och Claes Malmberg gör tillsammans ett potpurri av några av de kletigaste och mest minnesvärda kärleksschlagers som finns i svensk musikhistoria. De tunna skivorna serveras på löpande band och visst börjar det lukta kärlek, banne mig. Och visst är det ett stort antal par som ska bildas innan den metaforiska ridån faller. Kanske för sista gången för Eva Rydberg, som gör ett vackert och kärnfullt extranummer där hon tar avsked till sin teater och sin älskade publik. Hon lämnar även symboliskt över nycklarna till Claes Malmberg, som ska fortsätta att driva teatern och han lovar chevalereskt att hon får lov att låna nycklarna när hon vill.
Repliken kommer blixtsnabbt och sylvasst serverad: "Det behövs inte, jag har egna!". Många misstänker att Eva Rydberg kommer att komma tillbaka, kanske inte i en huvudroll som i år, men i en liten cameo vid utvalda tillfällen. Eftersom Eva Rydberg spelar två roller i år, så kan både den komiske parhästen Claes Malmberg och den sympatiske trotjänaren Fredrik Dolk få lov att förlova sig med en Eva-Rydberg-karaktär i slutet av pjäsen.
För att återvända till den inledande Bond-metaforen, en Bond-film brukar sluta med löftet att "James Bond will return". Här frestas man att tänka "Eva Rydberg will return". Hon verkar ha alldeles för roligt för att lägga dansskorna på hyllan för gott. Och medan alla andra, inom kultur så väl som inom sport och andra kreativa områden, alltid verkar leta efter sina "nycklar" för att lyckas, så har Eva Rydberg som sagt kvar sina nycklar. Både bildligt och bokstavligt talat.
Eva Rydberg - tack för den här tiden, tack för alla skratt, all värme, all underhållning, all dans, all musik och alla jobbtillfällen du gett till spirande skådespelarelit som växt till sig under åren. Tack och hej och välkommen tillbaka. Och den här "Sista sommaren med Rydberg" ... Det luktar succé, banne mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.