En Amerikansk Harry Potter serie inleds!



En amerikansk Harry Potter-trio

Barn/ung: Katitzi kommer tillbaka i nyutgåva

Katarina Taikon blev känd för sina barnböcker om den unga romska flickan Katitzi i böjran på 1970-talet.

I  Katitzi filmatiserinen spelar Monica Zetterlund och Janne Loffe Carlsson stora roller.
Böckerna utspelar sig på 1940-talet, men kom ut i början på 1970-talet.
Nu satsar Natur och Kultur på att ge ut dessa böcker igen, med moderniserat språk och med nya illustrationer, som ska passa dagens unga publik.
En av uppdateringarna är att ordet zigenare (som det stod i originalböckerna) är utbytt mot ordet rom, som är mer politiskt korrekt idag.

FILM: Magic in the Moonlight - Woody Allen tillbaka på 1920-talet

En film att semestra i!

"I see a tall, dark stranger ..."

Det finns filmer som man gärna skulle semestra i. En av dem är Midnatt i Paris. (Vem vill inte åka tidsmaskin och komma tillbaka till det glittrande 1920-talets Paris, när alla Cole Porter sånger var nya, och gå på hembesök till Gertrud Stein?) En annan är Magic in the Moonlight. Det mesta av filmen utspelar sig på den franska rivièran, tiden är 1920-tal, musiken är så där härligt jazzigt Woody Allensk och alla ser ut som om de shoppat i världens coolaste vintagebutik. Kläderna, smyckena, hattarna, bilarna, utsikten över blått (ännu inte förorenat) vatten som det faktiskt är okej att simma i ...
Magic in the Moonlight har en helt magisk kostym.

I huvudrollerna syns Emma Stone, en av amerikas bästa komedienner just nu (och även känd som The Amazing Spidermans flickvän, den tuffa Gwen Stacy) och Colin Firth, känd för en massa tunga Oscarsvinnande dramor (en av dessa The Kings Speech, kammade hem en egen bästa manliga huvudrollsstatyett). Att spela bra komedi är svårare än att spela bra drama. Men Firth har varit rolig förr, bland annat i Mamma Mia. genombrottet kom däremot i en TV-serie: Pride and Prejudice. Och  Firth har spelat en man vid namn Darcy även i Bridget Jones filmerna.

Hur passar Stone och Firth ihop? De är båda väldigt roliga och man får intrycket av att de har kul ihop, på riktigt, men förälskelsen som filmen vill att man ska tro på dem emellan, den är lika dubiös som en av de fejkade seanserna. På något sätt gör Firth ännu en Darcy parodi. Han är filmen igenom stolt --- eller snarare mallig och självgod --- över sin rationella, praktiska, vetenskapliga livssyn. Även om det är märligt att vara stolt över att vara en pessimistisk tråkmåns, så är han det. Vänner, kärlek och passion är inget som han har i sitt liv. Frieriet till Stones karaktär är som plagierat från Pride and Prejudice: du ska vara glad och tacksam att jag friar till dig, för du är mycket lägre stående! Tidernas sämsta frieri.

Annars handlar det som så ofta hos Woody Allen om ångest och många av personerna i filmen låter som Woody-citat. En psykoanalytiker tror på Freud, magikern tror på Nietche, andra tror på Bibeln, änglar och seanser och ett liv efter detta ...
Allt som folk tror på är som en antidot till dödsångesten.

Woody Allen på presskonferens i Cannes 2011, som svar på frågan om vilken relation han har till döden: "My relationship with death remains the same – I'm strongly against it."

Ungefär så låter karaktärerna.

Men eftersom Firths magiker inte tror på någonting ”Från seansbordet till Vatikanen - allt är bluff” så finns det bara en utväg för honom, att likt Woody själv välja en yngre kvinna, Stones karaktär, som antidot mot dödsångesten.

Långsökt att Stones karaktär skulle gilla Firths? En gammal gubbe, 50+are som är stolt över sin pessimism, medan hon är ung, glad och sprallig (och helt obildad, men desto mer "steetsmart" än alla tråkiga  gubbar som citerar andra tråkiga gubbar genom filmen). det är inte lika långsökt som äldre man gifter sig med sin adoptivdotter. Långsökta saker händer ibland!

För övrigt är det intressant att notera att detta är ännu en av Woody Allens filmer med magiker-tema!
Kolla även in den superroliga Scoop, med Woody själv, Scarlett Johansson och Hugh Jackman i huvudrollerna. Och där får Woody inte tag på den yngre kvinnan som antidot mot döden.

Regi: Woody Allen
Titel: Magic in the Moonlight
Medverkande: Colin Firth, Emma Stone, Eileen Atkins m.fl.
USA, 2014
Scanbox Vision

FILM: Life of Crime - Små skurkar, stort drama!

Jennifer Anistons bästa roll någonsin!

Ibland krävs det en kidnappning
för att ruska om ett äktenskap ...

Mickey Dawson (Jennifer Aniston) är gift med Frank (Tim Robbins), en stenrik, korrupt  affärsman inom  inom fastighetsbranschen. Tillsammans har de en son som han inte bryr sig om. Frank är mest av allt intresserad av sina pengar, sin golf, sina fula golftroféer och att supa skallen av sig. Och så gillar han att ta dyra semestrar med sin älskarinna...
Under en sådan mini-semester (då han först låtsas åka iväg med tonårssonen) blir Mickey kidnappad.

Småskurkarna Louis och Ordell hade räknat med att det borde vara enkelt att få en miljon dollar av Frank i lösensumma. Fast Franks älskarinna svarar när de ringer och HON är inte intresserad av att hennes feta fisk Frank ska avstå sköna slantar för en fru, som skulle vara bättre (och billigare) som död. Inget underhåll att betala ... 

Samtidigt blir Louis förälskad i Mickey och Mickey gör upp egna planer för hur hon ska ge igen på mannen och älskarinnan, gärna med hjälp av Louis ...

När man beskriver Life of Crime låter det lätt som en dussin-produkt, taffliga småskurkar typ Jönssonligan, en kupp där allt går fel ... Men Life of Crime är ingen billig komedi, det är ett drama med själ och hjärta. Jennifer Aniston gör sin bästa roll någonsin och Will Forte, som brukar excellera i två sorters biroller (skurk eller snäll kille) gör här en briljant huvudrollsprestation som  kombinerar de båda rollerna och han blir en typ av "snäll skurk".

Filmen är full av helt lysande små biroller och komiska ögonblick där komiken är naturlig och inte mjölkas till bristningsgränsen.

Filmen är baserad på en roman av Elmore Leonard. Mycket läsvärd. Och detta är en mycket sevärd film som överraskar precis hela tiden!

Regi: Daniel Schechter
Titel: Life of Crime
Medverkande: Jennifer Aniston, Isla Fisher, Will Forte, Mark Boone Junior, Tim Robbins
John Hawkes m.fl.
USA, 2014
Scanbox Vision

TRE crossover FILMER att se fram emot!

Förr var det uppdelat. Barnfilm, ungdomsfilm, vuxenfilm. Likaså bland böckerna. Men nu är crossover vardagsmat, mycket tack vare de sagor som fantasy levererar för alla. Vem har inte mött Harry Potter fenomenet?

Här är tre oslagbara crossover att spana efter. SNART kommer de på DVD och blu ray och kan njutas om och om igen ... och pssst ... kolla även in böckerna!



Hobbit. Den gulliga lilla barnboken, som i Sverige illustrerats av Tove Jansson blev en storslagen crossover trilogi. Barn, unga, föräldrar, mor- och farföräldrar ... alla generationer går och ser Hobbit!
Som gjort för familjemys. Även om du är gammal som Gandalf kan du inte motstå denna barnbok som blivit så snyggt filmad! Heja Nya Zealand, så snyggt att det ser fotoshoppat ut!












Hunger Games Mockingjay. Den del av sci-fi som idag går i särklass bäst är dystopier med unga kvinnliga hjältar. Katniss är oemotståndlig när hon spelas av Oscarsvinnande Jennifer Lawrence. Och det finns något för alla. Beundrar du söte lille Peeta eller den karismatiske Snow? Eller är du Seymour Hoffman fan? Hunger Games har liksom de allra bästa skådespelarna i VARJE generation!












If I Stay. Inte lika känd bok som Hobbit eller Hungergames, men förtjänar att bli det. Visar att crossover även fungerar när det gäller realistiska historier och vanliga människor med vardagliga problem ... Men. Om du vill se det här som fantasy, går det ju lika bra! Mia Hall svävar mellan liv och död och frågan är om hon ska "välja" att gå in i  tunneln eller "välja" att stanna kvar. Hon måste kämpa för att stanna. Och de som älskar henne måste kämpa för att hålla henne kvar ...
Det här är en film för alla er som älskade Förr eller senare exploderar jag och en film för alla er som knotar över att det är tomtar och troll i alla storfilmer nu för tiden. Det är det inte.
Chloë Grace Moretz är suverän som Mia, hennes bästa roll sedan den lilla vampyren i den amerikanska versionen av Låt den rätte komma in.

 

 

 

FILM: Northern Soul

 

Diskbänksromantik i Norra England!

Vem kan dansa som Bruce Lee?

Senast sedda film: Lucy. Ser nu: Northern Soul. Och snacka om bra fantasy-film!

Det här är en framtidsdystopi som får Lucy att verka barntillåten. Här finns mycket mer knepiga saker. Människor står vid rullande band och gör ... ja, jag vet inte vad. Och de har plastmössor på sig.

När de vill lyssna på musik går de in i en byggnad full av backar med svarta, lakrisliknande snurror och räcker den utvalda lakriskakan över en disk ... och ställer sig sedan i vars sitt furistiskt bås för att lyssna på musiken.

Varje lakrisplatta innehåller bara EN låt!  Vill man ha något utöver main-stream fluff får man åka till USA. Men vänta nu ... Det här är ju inte en science-fiction film om framtiden, med konstiga bås och konstiga kläder ... Det här utspelar sig i England, år 1974. Två killar drömmer om att åka till Amerika för att leta skivor och de är trötta på att stå och ... ja göra vad det är de nu gör vid ett löpande band och ha löjliga plastmössor (typ hårnät) på sig.



Man skulle kunna kalla det diskbänksrealism och hylla de gamla män som marknadsfört diskbänken, norra England, arbetarklassen och 1970-talet (som Ken Loach) MEN denna film är gjord av kvinnor. Regissör/manusförfattare och producent. Filmen är dedikerad till deras "soul sister" som gått bort.

Dessutom skulle man vilja mynta ett nytt uttryck som utmanar diskbänksrealism. Det här är snarare Diskbänksromantik! Och kostymdrama. Inte konstigt att man som tittare får "fantasy-vibbar". Det här är historien om hur vänskapen, drömmen och musiken övervinner ALLT!

John och Matt finner varandra och går igenom de motgångar som vanligtvis ett älskande par i en romcom (eller romantiskt drama) måste gå igenom. Därtill innehåller filmen en makeover scen, som vanligtis är reserverad för hjältinnan i en romance, romcom eller musikal. Matt gör om John så att han blir riktigt cool, och får en identitet och ett självförtroende ... snart dansar den forne nörden som en vältränad Bruce Lee på dansgolvet och det första Matt köper till John är ett par skor. Man måste ha rätt skor, det är där allt börjar! SATC tjejerna skulle hålla med!

Filmens tag line lyder: If you were there. You'll know. If you weren't, you'll wish you had been.
Men frågan är om man önskar att man hade varit där? Tänk så bra vi har det som kan lyssna på VAD vi vill NÄR vi vill utan att gå in i ett science-fiction bås, efter att ha valt ut en lakriskaka!


Om du undrar varför filmen heter Northern soul, så har det inget med norra USA att göra.

Northern soul är en musik- och danskultur som uppstod ur den brittiska modskulturen, ursprungligen i norra England under det sena 1960-talet. Northern soul består av en speciell stil inom den svarta amerikanska soulmusikenbaserad på det snabba upptempot som karaktäriserar TamlaMotowns inspelningar från mitten av 1960-talet. Northern soul-scenen undviker dock de mest kända Motowninspelningarna och kopiorna. Istället favoriseras mindre kända inspelningar, initialt endast utgivna i små upplagor, ofta på små regionala amerikanska skivbolag som Ric-Tic och Golden World (Detroit), Mirwood (Los Angeles) och Shout och Okeh (New York/Chicago). Samling av vinylsinglar är en stor del i northern soul-kulturen och de dyraste och mest eftertraktade skivorna betingar höga priser. Namnet northern soul har inte att göra med varifrån musiken kom – det kan vara soulmusik från hela USA – utan syftar istället till att det var i norra England scenen uppkom och det var främst där musiken var populär.

Regi: Elaine Constantine
Titel: Northern Soul
Medverkande: Josh Whitehouse, Elliot James Langridge, Steve Coogan, Jack Gordon m.fl.
England, 2014
Universal Sony Pictures Home Entertainment

FILM: Lucy - Luc Bessons triumf!

En filosifisk actionfilm som stannar kvar hos betraktaren

Lucy är en knarkkurir åt maffian i Tai Pei år 2069. Vid en av hennes resor spricker förpackningen och drogerna tas upp av hennes kropp. Till sin förvåning dör hon inte. Hon får superkrafter.

Don't mess with Lucy!

Den första kvinnan - en apliknande varelse - kallades Lucy. En av superkrafterna Lucy får är att resa i tiden, så hon får faktiskt träffa sin namne och ge den skapelsegnistan på ett Michelangelo-likande sätt.

Lucy är lite som två filmer i en. En film är en riktigt cool actionfilm, där Luc Besson lyckas tangera och överträffa franska klassiker som Nikita och Leon. Liksom dessa filmer består filmens titel bara av ett förnamn. Namnet Lucy låter kanske inte så coolt eller skrämmande (amerikaner tänker förmodligen bara på programmet I Love Lucy) men hon utvecklas här till något som är coolt och skrämmande, en futiristisk vision av vad som kan hända när människans evolution går vidare och vi kommer att utnyttja vår fulla potential.

Till sist kommer vi att utplåna oss själva.

Man kan se slutet på Lucy på två sätt. Att en riktigt bra actionfilm tappar tempo och utvecklas till  något slags filosofiskt samelsurium där Lucy plötsligt förvandlas till den kvinnliga huvudpersonen i Her (som förresten också hade röst av Scarlet Johansson) eller att detta är en evolution av den klassiksa actionfilmen, för vi har ju sett det mesta förut och vi vill ha mer ... eller något annorlunda.
Och Lucy är en film som man tänker på länge efteråt. Hur många filmer kan man säga det om? I actiongenren? Oftast är man nöjd när huvudpersonen fått sin hämnd och tillfälliga tillfredställelse och sen är det bokslut och totalslut. Om det inte slås på trumman för en uppföljare. Här tänker man, och tänker och tänker ...

Har filmen svaret på frågan om meningen med livet? Inte riktigt. Trots att Lucy hävdar att "du vet nu vad du ska göra med ditt liv" är det första man  tänker på att skjuta koreaner, som ligger döda i drösar. Och det är förmodligen inte meningen med livet.

Snyggt foto, snygg historia, supersnygg Scarlett och ett snyggt Paris med biljakter och snygga fransmän ... Mise-en-scene är inte för inte ett franskt ord! Det här är Cinéma du look som tål att ses på! Många gånger!


Regi: Luc Besson
Titel: Lucy
Medverkande: Scarlett Johansson, Morgan Freeman m.fl.
USA, Frankrike 2014
Universal Sony Pictures Home Entertainment

FILM: 100 steg från Bombay till Paris

En fest för ögat!

En film med aptit på det goda livet.

100 steg från Bombay till Paris låter som en kort resa. I själva verket är det mycket längre än så till Paris från den lilla franska staden Lumière. Men den indiska familjen har bara 100 steg till en fransk resturang med en michelin stjärna. familjefadern tycker att de ska hålla sig till indisk mat, men Hassan, den näst äldste sonen, känner en dragning till den franska maten och inser att livet behöver inte vara motsättningar, den behöver inte vara antingen eller. Man kan få både ock. Både ha kakan och äta den. Och baka ännu fler kakor!

Föreståndaren för den franska filmen spelas av Helen Mirren och hon står och övervakar allt som händer som en drottning. The Queen. Vilket den  Hassans pappa (Om Puri)påpekar, innan han får från fascinerad till handlöst förälskad ...

Även Hassan hittar kärleken i den oemotståndliga Charlotte (LeBon) och tillsammans gör de inte bara ljuv musik utan även smaskig mat. Charlotte är filmens Juliette Binoche, och ja, denna film överträffer Chocolat med dunder och brak. Liksom Chocolat är även detta en saga om tolerans, men på något sätt känns berättelsen mer verklighetsförankrad och mer aktuell (även om det är svårt att smälta att alla plötsligt kan prata engelska i Frankrike, detta är det mest fantastiska av allt!


Filmen är baserad på den bästsäljande boken Fransk curry  av Richard Morais (Bookmark förlag) och Morais, som skrev boken som en hylling till sin vän filmskaparen Ismail Merchant, hade som sin stora dröm att boken en gång skulle bli film.

För är film och mat och Helen Mirren det bästa man vet, får man inte missa denna välsmakande upplevelse.

Regi: Lasse Hallström
Titel: 100 steg från Bombay till Paris
Originaltitel: The Hundred-Foot Journey
Medverkande: Helen Mirren,  Om Puri,  Manish Dayal,  Charlotte Le Bon,  Amit Shah
USA, Frankrike 2014
Nordisk Film

FILM: Pojken med Guldbyxorna - en klassiker gör comeback!

Ella Lemhagen - regissören med det gyllene handlaget!

En barnboksklassiker i ny, tuff tappning!

Pojken med Guldbyxorna i ny kostym  har varit väl värd att vänta på, och nu kan man lägga vantarna på denna samtida svenska klassiker på DVD elllr Blu Ray. Eller Lemhagen har gjort sin bästa film någonsin, hon står bakom både manus och regi, och hon har verkligen lyckats med att göra en modernisering av den klassiska romanen. Uppdateringen är finkänslig och humoristisk, massor av action och fantasyinslag och denna film passar defintivt en modern publik.

Max Lundgrens klassiska barnbok är från 1967. Sedan dess har mycket hänt. Bland annat så har världen datoriserats. Även bankvärlden. Pengar har blivit digitala och bankrån sker idag oftast via datorn.

Här låter Ella Lemhagen de magiska Guldbyxorna länsa bankvalven. En kul twist på ett modernt tema!

Huvudpersonen Mats är väldigt vanlig, precis som Harry Potter, en motvillig hjälte som försöker vara alla till lags. Han flankeras, precis som Potter i sina filmer, av en rolig kille och en tuff tjej.

Det här är en äventyrsfilm för hela familjen.

Kul att notera: det första Pojken med Guldbyxorna gör med sina pengar är att köpa en fantasybok, nej TVÅ fantasyböcker!

Tiden har gått sedan boken 1967, men böcker med övernaturliga teman säljer fortfarande.

Filmen innehåller dessutom en kul homage till den utsökta danska familjefilmen Emma. I den tar den rika Emma och hennes vänner hand om en luffare och bjuder honom på hotellövernattning och god mat. Här gör Mats och hans vänner samma sak: bjuder en hemlös man på samma upplevelse --- och den hemlöses dotter heter Emma.

En film med stort hjärta och massor av kul action för kidsen - och de vuxna!

Regi: Ella Lemhagen
Titel: Pojken med Guldbyxorna
Medverkande: Nina Sand, Annika Hallin, Shanti Roney, Harald Hamrell
Jimmy Lindström, Kurt Ravn
Sverige, 2014
Nordisk Film

FILM: The Two Faces of January - Patricia Highsmith i Hitchcock stil!

Dödligt triangeldrama i Grekland.

En orm med två huvuden blir början på en mardrömsresa, i denna smakfulla, vackra film, baserad på en bok av Patricia Highsmith.

År 1962 reser ett amerikanskt par, Chester MacFarland (Viggo Mortensen) och hans hustru Colette (Kirsten Dunst), runt i Grekland och besöker Akropolis i Aten.
Rydal (Oscar Isaac) jobbar som reseguide, när han inte lurar turister på småpengar, och han erbjuder sig att guida det vackra paret på en loppmarknad där frun hittar ett vackert armband: en orm med två huvuden.
Rydal ser i Chester sin egen far, som nyligen dött, och han ser i Colette sin drömkvinna. En vacker New York tjej som vet vad hon vill ha.
Efter en lyckad parmiddag åker Rydal och hans dejt hem i en taxi. På sätet ligger ormen med två huvuden. Rydal överger genast sin dejt för att springa upp till MacFarlands hotellrum och bli tackad av Colette för att hon fått tillbaka armbandet ... Men det går inte som Rydal tänkt sig. Chester har dödat en man och begär Rydals hjälp med att flytta kroppen. Colette får inget veta.
Rydal blir snabbt insyltad i en ödesdiger kedja av händelser, värda en grekisk tragedi.
Vi måste alla göra upp med våra fadersfigurer. Och i Chester har Rydal hittat en värdig motståndare.

Det här är kostymdrama när det är som bäst, alla tre huvudpersonerna är obeskrivligt eleganta, miljöerna är superba och hela resan är en enda stor gastkramande njutning.

Hitchcock skulle blivit grön av avund om han sett denna film, och detta är också den bästa historia som Patricia Highsmith levererat. Ja, den toppar faktiskt The Talented Mr Ripley!


Regi: Hossein Amini
Titel: The Two Faces of January
Medverkande: Kirsten Dunst, Viggo Mortensen, Oscar Isaac, Daisy Bevan m.fl.
USA,  2014

Universal Sony Pictures Home Entertainment

FILM: Medicinen - ett riktigt lyckopiller!

Missa inte lyckopillret Medicinen!

Ett riktigt lyckopiller!
Med bra roller för skådespelerskor
i alla åldrar!

Varför ska den ses? Colin Nutleys nya film är en "chick-flick" med skärpa, baserad på en bästsäljande roman. Helena Bergström är superrolig som Johanna, en frånskild tvåbarnsmamma, som en dag  får nog och börjar säga ifrån. Hon skyller det hela på Medicinen, men är det inte bara så att hon börjat säga ifrån för att allt bara blivit för mycket?  Från att ha varit osynlig, blir hon uppvaktad av både män och kvinnor, ex-mannen blir avundsjuk, chefen vill ha henne som gullegris och på jobbet blir inget som förut. "Ibland är det skönt att bara kasta in en handgranat och gå" filosoferar Johanna. Johanna har blivit handgranaten, en filmisk katalysator helt i klass med Fanny i Änglagårdsfilmerna. Detta ÄR Nutleys och Bergströms bästa sedan Änglagård trilogin! Dessutom: Lundqvist och Bergström är mycket roliga tillsammans! Extra plus för kul biroll av Petra Mede!

Intressant att notera: i vanliga fall är det kvinnorna som får vara "ensamma" i filmen som frun, älskarinnan, flickvännen osv. Här är det tvärtom. Det är männen som har birollerna, ex-mannen, den nye älskaren, den ende killen på jobbet ... Det är intressant att notera hur dynamiken fungerar i en film med (nästan) enbart roliga tjejer och kvinnor i alla rollerna!

Regi: Colin Nutley
Titel: Medicinen
Medverkande: Helena Bergström  Peter Eggers  Ida Engvoll  Katarina Ewerlöf  Anton Forsdik
Cecilia Forss  Ewa Fröling  Nina Gunke Petra Mede
Sverige, 2014
SF

Läs även om Medicinen Galapremiär:
http://tidningenkulturvinden.blogspot.se/2014/08/medicinen-fran-chick-lit-till-chick.html

FILM: The Maze Runner - Amazing Dystopia!

"Something WICKED this way comes!"

Spring för livet!

I en postapokalyptisk värld gör ett gäng tonårskillar plus en tjej, och ett gäng tonårstjejer plus en kille, precis allt för att överleva. Ingen av grupperna vet att det finns en annan grupp som utsätts för precis samma experiment.

Mazerunner trilogin av James Dashner ligger helt rätt i tiden och har kommit när dystopi trenden dels är som hetast och dels verkar ha kört fast i vissa klichéer med unga tjejer som ska leda ett uppror och samtidigt välja rätt pojkvän. Mazerunner har utvecklat dystopi genren så att den utnyttjar många science- fiction element (dystopier i sig är en underavdelning till science-fiction) och Mazerunner innehåller de grymmaste mänskliga experimenten sedan dystopi favoriten 1984.

Dessutom har Mazerunner lånat drag från Flugornas herre. Premisserna är desamma. Massdöd och förödelse ödelägger hela världen. Samtidigt lever en grupp killar isolerade och bygger upp en egen hierarki och hackordning, helt ovetande om det stora dramat. I Mazerunner har ingen ifrågasatt systemet, och allt fungerar, ända tills den siste nye killen anländer och systemet börjar att krackelera.

Thomas och Teresa

Det här är ungdomslitteratur för alla som vill ha underhållning, verklighetsflykt och en tankeställare om vår värld idag. I huvudrollen står för ovanlighetens skull (i en ungdomsdystopi) en kille, Thomas. Men liksom i fantasy succéen Beautiful Creatures (även den med en manlig huvudperson) finns det en tjej med som betraktaren instinktivt känner att Thomas hör ihop med --- nämligen Teresa.

En framgångsrik trilogi

Just nu finns det tre delar ute på engelska (Delacourt Press), två delar finns översatta till svenska (Semic förlag) och dessutom är första delen filmatiserad av Wes Ball (20th Century Fox) med Dylan O’Brien som Thomas och Kaya Scodelario som Teresa. Första filmen finns nu på DVD och Blu-Ray och den andra filmen med titeln The Maze Runner: Scorch Trials kommer att ha premiärpå bio den 18 september 2015. Mazerunnerfilmerna och böckerna höjer sig högt över medel när det gäller ungdomsfilmer/ungdomsböcker och har en mycket mörkare ton och allvarligare teman än vad publiken brukar serveras.

Dessutom bjuder hela Mazerunner serien på massor av spektakulär action.

Från labyrinten, via öknen, mot det okända

Del ett i Mazerunner serien fokuserar på själva labyrinten. Del två av Mazerunner har den svenska underrubriken I vansinnets öken. Del tre erbjuder ett sällan skådat klimax.

En regel i Mazerunner: just när man tror att det inte kan bli värre, så blir det värre! Huvudpersonerna får kämpa hårt för att överleva, och Hungerspelen verkar i jämförelse som en trevlig Robinsonad.

Labyrinten är central

Labyrinten presenteras redan i del ett av Mazerunner. Hela tiden vet man väldigt lite, man ligger på samma nivå som huvudpersonen Thomas, som fått sitt minne raderat och som inte ser några samband alls i en väldigt surrealistisk värld, där till och med språket verkar främmande.

Gruppen av tonårspojkar (åtminstone tror de själva att de är tonåringar, ingen vet ju hur gamla de är, för ingen har något minne) är instängd och vägen ut till friheten går genom en labyrint som är fylld av faror. Efter det väntar friheten. Tror de. Teresa är katalysatorn som sätter igång allt --- första tjejen någonsin att dyka upp, Thomas känner direkt att de hör samman --- men minns inte varför.

Fasorna tar aldrig slut

Senare avslöjas att labyrinten inte var slutet. Det var inte ens början till slutet. Efter labyrinten, där många av killarna dött, kommer flera andra prov --- och Thomas får också veta att det finns en annan grupp som varit instängda och räddat sig genom en annan labyrint. En grupp med tjejer där det till sist kom en kille, en manlig Teresa. Thomas blir vän med Teresas manlige motsvarighet, och får veta att tjejerna klarade sig mycket bättre genom sin labyrint. Färre tjejer än killar dog. Thomas är inte förvånad. Om alla tjejerna är lika tuffa som Teresa är det klart att tjejerna klarar sig bättre. Men kommer de båda grupperna att kunna bli vänner eller kommer de att förgöra varandra?

Vem eller vad är den verkliga fienden?

Vad går hela experimentet ut på? Varför har de anmält sig frivilligt till att få sina minnen raderade och att kämpa på liv och död i utmaning efter utmaning? Vad är det som killarna och tjejerna ska göras redo för? Den slutgiltiga fienden presenteras inte förrän i del tre av Mazerunner …

Under tiden kan man filosofera om organisationen WICKED står på de godas sida eller inte. Det är WICKED som utsätter ungdomarna för alla experimenten.

Something Wicked this way comes …

WICKED står för World in catastrophe, killzone experiment department. Katastrof i världen, avdelningen för experiment i dödszonen.

En av WICKEDs medlemmar förklarar för Thomas att “Vi finns till enbart i ett enda syfte: att rädda världen från en katastrof. Ni som sitter här i rummet är en viktig del av det vi tänker göra. Vi har resurser som ingen annan grupp i civilisationens historia har haft tillgång till. Nästan obegränsat med pengar, obegränsat mänskligt kapital och teknologi som överstiger också den intelligentaste människas önskemål och begär.”

Dessutom påstår han att Thomas och Teresa och alla de andra anmält sig frivilligt till de grymma experiment de utsätts för. Och att allt som händer är en del av den stora planen.

Vem i hela världen kan man lita på?

Akronymen WICKED betyder i sig ondskefull. Men finns det något ännu mer ondskefullt som WICKED bekämpar? Det är inte lätt att veta vem man ska tro på i Mazerunner!

Den som verkligen älskar Mazerunner världen kan också glädjas åt att James Dasher jobbar på ännu en prequel till den ursprungliga trilogin, en uppföljare till The Kill Order, så det kommer att komma både fler böcker och fler filmer som utspelar sig i Mazerunners fantastiska värld.

Regi: Wes Ball

Författare: James Dashner

Mazerunner trilogin

Originalets titel: The Maze Runner

Delacourt Press, Semic, Fox

FILM/TV: Vampire Diaries

Love sucks.

Damon och Elena är det romantiska paret som står i centrum av Vampire Diaries. Även om Elena också varit intresserad av Stefan och vice versa ... Både Damon och Stefan är vampyrer, från samma urgamla släkt, och båda älskar Elena, som påminner dem om en kärlek för länge sedan.

Elena ser i säsong fem fram emot ett normalt liv och hon ska börja college tillsammans med Caroline på Whitmore College och hon ser fram emot att bara vara en vanlig människa för omväxlings skull.
Det roliga tar snabbt slut. Rumskompisen mördas, och det verkar vara en vampyr som gjort dådet ...

Damon tar hand om Jeremy, som fejkat sin egen död (och som inte är pigg på att börja skolan igen) och Bonnie är fortfarande död, men vill inte att denna nyhet ska läcka ut.
Katherine tycker att det är svårt att anpassa sig till att bara vara människa igen.
Matt och Rebekah tar farväl av varandra.
Stefan slåss med sina hallucinationer och frestelsen att utplåna sin mänskliga del för gott.

Både bokserien och TV-serien Vampire Diaries är definitivt värda att kolla in, både för de som gillar vampyrer och för de som vill ha spännade amerikanskt drama! Ja, denna serie övertrumfar True Blood (böckerna och TV-serien)!
 I centrum står en triangel och den är en hållbar grund att bygga vidare på.

Varje säsong av Vampire Diaries är full av överraskningar och man går längre tillbaka och djupar in i historien. Ny ideer, nya historier, nya karaktärer och en mer och mer mogen skådespelarensemble.

Det finns en fin backstory med om Salvatores, de ursprungliga vampyrerna, och nu har man gått ännu tusen år tillbaka med att introducera Silas och Qetsiyah.

Under fyra år har Vampire Diaries bara blivit bättre och bättre.

Än är det långt till upplösningen (hurra!) så än är det inte hejdå till vampyrerna.

Styrkan med Vampire Diaries är alla de intressanta karaktärerna och att det viktiga inte är vampyrerna eller high school eller college, utan en ameriansk småstad och alla intriger som pågår där. Det är något som även kan överföras på resten av världen.

FILM/TV: Big Bang Theory

Nördarnas revanch!

Sju år med Big Bang Theory.

Big Bang Theory, serien om fysikerna Leonard och Sheldon och deras vänner, har nu funnits i sju sagolika säsonger.

Medan sanhället i stort predikar att man ska vara social och socialt kompetent och framgångsrik, hyllar Big BangTheory de som inte alls bryr sig om den sociala kompetensen. Sheldon är stolt över att vara speciell, och de som vill kommunicera med Sheldon får anpassa sig. Sheldon ändrar sig  inte. Aldrig i livet! Leonard, Sheldons bäste vän, är den mest "normale" i serien, seriens "straight guy".
Sedan finns också Howard och Raj och Penny och Bernadette och Amy ...

Big Bang Theory är en av de sällsynta serier som bara blir bättre och bättre med tiden. Vad som verkade vara en perfekt serie i pilotavsnittet (och hela säsong ett) har blivit en ännu bättre serie i och med att det har kommit med fler tjejer i serien. Innan var Penny den ensamma, vackra flamingon som uppvaktades av Leonard, Howard, Raj ... och i stort sett alla killar i serien, utom Sheldon.

Nu finns två söta nördiga tjejer med i serien, Bernadette och Amy, som är minst lika roliga som nördkillarna. Dessutom innebär det att Penny har fått två andra komedienner att spela ut mot.

Leonard och Penny har nu ett någorlunda stabilt förhållande.

Howard och Bernadette är gifta och delar alla problem med varandra.

Kolla även in hur det började ...

Amy och Sheldon har sällskap och åker på Valentine's Day date med Howard och Bernadette.

Raj har börjat kunna snacka med tjejer. Och det är ofta som vännen Howard önskar att han fortsatt hålla tyst. Tjejen i Rajs liv är fortfarande Cinnamon, en söt liten hund, som borde kunna fungera som tjejmagnet.

Kors i taket, att tre av fyra av Big Bang THeory killarna från pilotavsnittet, skulle kila stadigt tre år senare, det kunde man väl knappast ha gissat?

Det är som det gamla sägessättet: det finns alltid kastrull och lock som passar ihop, hur underliga en del kastruller och lock än ser ut!

Vad är roligast under denna säsong?

Roligt är det alltid när huvudpersonerna ska konfrontera sina mödrar (fäder lyser oftast med sin frånvaro) och Leonards problem med sin mamma är sanslöst roliga. Hon kommer givetvis bättre överrens med Sheldon.

Allra roligast är när Raj försöker fixa en skattjakt för alla sina vänner och sätter igång en mördande konkurrens. Han tror att alla blir glada om de vinner, men för att bli glad räcker det inte att vinna ... de andra måste också förlora! De enda som har roligt under skattjakten är Howard och Amy som finner varandra som vänner och sjunger Neil Diamond låtar istället för att tävla.

Julavsnittet kan man se tillbaka på som en Big Bang klassiker och en vänlig drift med It's a Wonderful Life. Vad hade alla vännernas liv varit utan Sheldon? Hade Penny och Leonard ändå fått varandra?

Vad skulle livet vara utan Big Bang Theory? Inte alls lika kul! På nitton minuter får manusförfattarna in så mycket mer roliga situationer och repliker än vad de flesta skribenter får in i en långfilm.

Givetvis finns Star Wars hyllningar med och två av de finaste avsnitten har Star Wars teman. I ett av dem spelar James Earl Jones (han som gjorde Darth Vaders röst) sig själv och blir vän med Sheldon, i ett annat kommer Professor Proton tillbaka som Obi-Wan Kenobi, för att bli Sheldons mentor (men eftersom Sheldon inte tror att han har något att lära går mentorskapet sådär).

May the force be with you! May the forth må vara Star Wars Day, men Big Bang Theory förtjänar en egen dag. För att hyllas och avnjutas med ett maraton och Big Bang Theory mat framför TV:n.


Titel: Big Bang Theory Säsong 7

Medverkande: Johnny Galecki,  Jim Parsons,  Kaley Cuoco,  Simon Helberg,  Kunal Nayyar
Melissa Rauch,  Mayim Bialik


Warner Bros.

BOK: Per Holknekts självbiografi

En självbiografi som en berg- och dalbana

Per Holknekt och Markus Lutteman
Per Holknekt 1964 -2014
Norstedts

“Jag åkte ut till Ingarö och satte mig på bryggan och metade. Och där blev jag kvar. Det kändes inte som att jag gjorde så mycket annat de där fyra månaderna. Metade. Och drack öl.
Lena hade en show på Cirkus och var borta flera kvällar i veckan. Själv satt jag i min ensamhet på bryggan och tyckte synd om mig själv. Sommargästerna hade åkt hem, kvällarna blev mörka och kyliga. Jag drack öl med allt tätare intervaller och tycke ännu mer synd om mig själv. Aldrig var det någon som bekräftade mig. Inte på jobbet. Inte hemma. Allt jag begärde var att ibland få höra ord som: “Du är bra, Per” eller “Du duger som du är”. Men alla bara letade fel.
Alkoholen hindrade mig från att finna brister hos mig själv, men underlättade för mig att hitta dem hos andra.”

Upp som en sol, ner som en pannkaka

Per Holknekts livshistoria är en “rags to riches story” som sedan slår i backen och går tillbaka till “rags” igen. Hemlös, alkoholiserad, drogberoende, utfattig … Som Per själv uttrycker det: inte en krona är kvar, allt bortspelat. Inte en fickludd kvar.
Sedan följer en ny “rags to riches story” --- och den blir ännu bättre, för alla älskar en comeback. Och alla älskar Per Holknekt. Alla älskar hans modemärke Odd Molly. Alla älskar det fina kändisparet Per och Lena Philipsson. Sedan slår backen i igen, och … ja, det går inte så långt som till “rags” men nästan. Alla älskar inte Per längre och efter otroheten mot Lena Ph verkar han vara medias och folks hatobjekt nummer ett. Ett ännu större problem är att alla inte älskar Odd Molly längre. Hon har gott från udda till mainstream och försvunnit i den anonyma mängden av modemärken som alla försöker vara coolast på samma sätt.

Utbrändhet och “time out”

Citatet ovan, från Ingarö, är från Pers fyra månaders time out från Odd Molly. Han var utbränd.

Men under “time outen” fick han tid att tänka

“Odd Molly hade precis som en tonåring börjat se sig omkring och jämföra sig med andra. Istället för att fortsätta göra saker på vårt vis hade vi försökt bli bättre än de andra och konkurrera på andras villkor. Framför allt hade vi gjort ett kardinalfel i samband med att vi gick in på Stockholmsbörsen. Vi hade tappat vår orädsla ….

…. “Marknaden” för mig är ett monster. Folk jagar kortsiktiga vinster och det får långsiktiga negativa konsekvenser. Ändå försökte vi tillfredsställa det där monstret. Vi blev vinst-och tillväxtdrivna. Lät passionen och uniciteten hamna i skymundan. Och därmed ersatte vi omedvetet vår tidigare rädsla med ängslan.”

På fem år hade Odd Molly i princip noll uppsägningar. Efter börsintroduktionen ökade “omsättningen”avsevärt … och en av dem som till sist blir “omsatt” är Per Holknekt själv. Nu jobbar han på ett nytt modemärke.

Loggan finns med i boken --- i färg.

Från Patrik till Per

Per Holknekt boken är lysande spännande läsning --- Markus Lutteman kan konsten att förvalta ett liv och presentera det på ett dramaturgiskt skickligt sätt. Han har tidigare bland annat varit medförfattare till Patrik Sjöbergs självbiografi Det du inte såg. Pedofiler som tränar barn i friidrotts Sverige eller en megakändis som slåss mot sitt missbruk? Vad kommer att sälja bäst? Vad kommer att bli mest omtalat, i långa loppet?

Gissningsvis Per Holknekts bok, för den har många fler dimensioner än en“A.A.” persons bekännelser. Visst finns här mycket om missbrukets lockelse ---hur alkoholen skriker efter att bli drucken --- och inspirerande delar som andra “A.A.” personer kan ha nytta av, men det intressantaste med boken är faktiskt hur utbrett missbruket är i hela samhället.

Omständigheterna bäddar för missbruk

Per berättar om sitt kombinerade missbruk. Ingarö, ensamhet, öl. En öl till. Livet som är tråkigt och ensamt. “Jag började spela lite på unibet --- om jag hade ett spel i luften fick jag åtminstone lite spänning i några timmar. Jag satsade några 1000-lappar åt gången. Ibland mer. Vid enstaka tillfällen över 100 000. Men då spelade jag för redan vunna pengar.”

“När jag sov i stan hände det att jag begav mig till Casino Cosmopol. Första gången växlade jag in 15 000 kronor och åkte hem med över 100 000. Andra gången satsade jag 20 000 och lämnade stället med 300 000. Det var livsfarligt, för det triggade bara mitt spelberoende ännu mer.

Jag har som sagt lätt att komma ihåg mina vinster och svårt att minnas förlusterna. Men självklart gick jag back, det gör man alltid”.

Odd Molly i händerna på spelarna

Detta om missbruket. Kombinerat alkohol och spelmissbruk (det som kostat Holknekt hus och hem och nästan hans liv för tio år sedan).

Men sedan vidare till Odd Molly. Stackars börsintroducerade Odd Molly. Hon och alla hennes anställda i händerna på spelare. Vem vinner? Odd Molly? De anställda? De som köper de (allt duttare) kläderna? Modeindustrin? Småspararna?

Svaret finns redan i texten om Casino Cosmopol. Huset vinner. Det gör det alltid. Små, små vinster får folk att tro att de ska klara sitt sparade, men i slutänden går det back. Huset vinner alltid. Marknadsmonstret kräver sina offer. Och ingen (eller väldigt få) diskuterar att folks jobb och textilindustrin och kreativt arbete och så mycket mera är i händerna på spelmissbrukare.

Per Holknekts bok handlar inte bara om ett berg- och dalbane liv utan även om den svenska marknaden och ett missbruk som sällan diskuteras. Där folk jagar kortsiktiga vinster som får långsiktiga negativa konsekvenser.

“Ta en sup och var som folk”

Gissningsvis kommer Pers nya bolag att hålla sig borta från börsen och spelberoende. Det vore värt att skåla för, helst med en hälsosam L.A. smoothie gjort på detox-nyttiga grönsaker.

För medan de vackra folket i L.A. gått vidare och dricker sina grönsaker (och sin frukt) och tycker de är coola, är det sorgligt att konstatera att Pers återfall till drickandet fick många positiva kommentarer av omgivningen. Den svenska inställningen är ju att det är roligare att umgås med någon som dricker och är “som folk”. Varför är det inte accepterat att ha lika kul med grönsaksdrinkar? Det är ju både nyttigare och godare och bäddar för en skönare, grönare morgondag!

Till syvende och sist är samhällsstrukturen med och skapar missbruk --- vare sig det gäller börsen, casinon, svenska spel, nätbetting eller skålandet.

Per Holknekts bok är en blandning av klarsyn (marknaden som förstör Odd Molly) och naivitet, som när Holknekt storögt konstaterar att hans skilsmässa syntes mer i media än statsministerns. Det finns två stora skillnader. 1) statsministern var inte gift med Lena Ph 2) varken Fredrik eller Filippa gick ut på facebook eller i pressreleaser och skrev en massa personliga detaljer. Kändisar som gör det, öppnar upp sig extra mycket för skvallerpressen, som numera inte behöver lämna redaktionen för att hitta saftiga nyheter. De flesta lägger naivt ut det mesta på nätet, till allmän beskådan.

Belinda Graham

FILM: Guardians of the Galaxy - Hooked on a feeling!

Gott Nytt År!
Svensk musik fungerar även i yttre rymden!

All heroes start somewhere.

Peter Quill kallar sig själv för Star Lord. Det är hans superhjälte namn. Men herregud, vad han har svårt för att lära  folk att kalla honom Star Lord. Alla hjältar måste börja någonstans och Quill har en blygsam bakgrund som vanlig, till synes föräldralös pojke på planeten jorden, någon gång på 1980-talet. Och så blir han kidnappad av ett ryndskepp. Som vuxen man ute i rymden försörjer sig Quill på att sno saker på beställning och till varje uppdrag anstränger han sig för att hitta rätt soundtrack på sin Walkman som FORTFARANDE fungerar över tjugo år senare ute i rymden! Kassettbanden har heller inte blivit slitna eller korvat sig. Herregud, detta är science fiction som verkligen kräver mycket av din fantasi!

Guardians of the galaxy har bästa möjliga soundtrack, bland annat Björn Skifs klassikern Hooked on a Feeling med Blue Swede. Quill nämner faktiskt detta band och låttiteln och årtalet i en konversation!

Heja på, svenska band är poppis i framtiden långt ute i universum!

Hela filmen är så rolig som bara en superhjältekomedi kan bli. Trovärdigt? Nej. Fånigt? Ja.
Skrattframkallande? Definitivt!

Marvels universum expanderar längre och längre ut i rymden.

Från Marvel, studion som gav oss succérna Iron Man, Thor, Captain America och The Avengers, kommer nu ett nytt team - Guardians of the Galaxy.

Skådespelarensemblen består av Chris Patt som Peter Quill aka Star-Lord, Zoe Saldana som Gamora, David Bautista som Drax the Destroyer, Lee Pace som Ronan the Accuser, Benicio del Toro som The Colector, John C. Reilly som Rhomann Dey och Glenn Close som Nova Prime.

Guardians of the Galaxy lovar att de kommer att komma tillbaka!

Regi: James Gunn
Titel: Guardians of the Galaxy
Medverkande: Chris Pratt, Zoe Saldana, Dave Bautista, Vin Diesel, Bradley Cooper m.fl.
USA, 2014
Walt Disney Studios Home Entertainment